Författararkiv: Anna Ekström Gusén

Profilbild

Om Anna Ekström Gusén

Anna Ekström Gusén är sjuksköterska och hälsocoach på sitt företag Ekans Hälsa i Enköping. Hon är även nybliven mamma. Anna vill hjälpa dem som drabbats av övervikt och fetma och som Landstinget inte har tid och resurser till. Genom tid, inspiration och kontinuerliga kontakter är det lättare att genomföra en livsstilsförändring.

1 Kommentar

Som jag skrev  i mitt förra inlägg så ska jag skriva om skillnader mellan Florida och Sverige  vad gäller matshopping och matkonsumtion, likheter och olikheter. Detta är sista delen. I detta sista inlägg tänkte jag skriva om skillnaden mellan bröd och mejeriavdelningarna i USA och Sverige.

Själv åt jag inget bröd men det är lite kul att titta och denna hylla går inte heller att missa.
Det fanns långa och höga hyllor av olika sorters bröd i matbutikerna i USA, Florida. Mycket mer än vad vi har i Sveriges matbutiker. Det första utbudet av bröd fanns redan när man kom in i affären. Dessa bröd klassades som lite exklusivt och låg på ett bord nära bageriavdelningen. Resten av brödet låg längre in i affären på vanliga hyllor. Själva upplägget är alltså väldigt lika Sveriges. Bakeoffugnarna gräddar bröd och denna doft känner man av när man går förbi. Här ska brödet se färskt och gott ut så att man inte ska kunna motstå det.

Konstigt nog bestod allt bröd av nästan samma ingredienser i Florida. Ingredienslistan var lång. Första ingrediensen var vete, som sedan följes av socker eller sirap och flera olika tillsatser. Vissa bröd var mörka eller hade ytterst lite frön på sig men innehållet var densamma. Här i Sverige kan vi till exempel hitta bröd helt utan tillsatser, helt utan vete och även helt utan tillsatt socker. Man undrar hur många ingredienser man egentligen ska behöva för att baka en vanlig långfranska? Jag tror jag skulle klara det på ca 5 men amerikanerna måste tydligen ha minst 20 ingredienser och ändå skulle mitt bröd vara mycket godare!

Hårt bröd finns det inte mycket av i Florida jämfört med Sverige. De bröd som hittades var också gjort på vete, socker och massa tillsatser. Jag hittade faktiskt ett svenskt knäckebröd men trots detta innehöll den lika dåliga ingredienser som de andra bröden.

Jämför man med Sverige är faktiskt utbudet av olika brödsorter större här och vi kan äta hälsosammare alternativ som bröd helt utan socker, tillsatser och vete.

De flesta mejerivarorna bestod av lättvarianter och de varorna marknadsfördes med low fat. Att hitta standardmjölk, grädde, keso etc. var svårt. Det fanns en mjölk som var naturell. Grädde hittade vi ingen utan en massa tillsatser så det blev något som hette half and half som vi köpte istället. Det var naturligt med en blandning av både grädde och mjölk. Keso fann vi ingen utan en massa tillsatser i. Cremefraiche och yoghurten fann vi naturell och fri från tillsatser men fetthalten var mycket lägre än vad vi har i Sverige. Själva mejeridisken var förstås som mycket annat större än Sveriges och det fanns mycket olika smaker och socker i nästan allt.

Övrigt:
Utbudet på organic food i Florida jämfört med ekologiskt/KRAV i Sverige var mycket mindre. Det används high fructose corn syrup i väldigt stor utsträckning i Florida jämfört med Sverige. Att hitta bubbelvatten utan socker var också svårt i Florida. Hittade även flourtillsatt destillerat vatten gjort till barn.

 

 

2 Kommentarer

Jag tänkte under tre veckor skriva om mina upplevelser vad gäller matshopping och matkonsumtion, likheter och olikheter mellan Sverige och Florida. Detta är första delen.

De matbutiker jag vistades mest i under en månad när jag var i Florida var Publix och Targets stora matkedjor. Utseendet på dessa kedjor jämfört med Coop, Willys, Ica etc. är att matbutikerna är mycket större. Matvagnarna är ganska få i Florida och det finns endast en storlek av vagnar. Den vagnstorlek som de har är lik våra normalstora vagnar i Sverige. I Sverige har vi mycket kundvagnar och minst två storlekar. Jag kan tycka att på sista tiden har våra största kundvagnar blivit ännu större.

Vad beror denna skillnad på undrar jag då? Kan det vara att i Florida storhandlar man inte på samma sätt och att de äter ännu mer ute på restaurang jämfört med Sverige? I Florida finns det många gånger fler snabbmatskedjor som i Sverige. Kan de billiga snabbmatskedjorna i Florida ha något att göra med att fler äter ute hellre än att laga maten hemma? Eller åker Floridaborna flera gånger till affären under en och samma vecka?

När man sedan handlat maten packar kassörskan i alla livsmedel i små plastpåsar som man handlat. Då lägger kassörskan några livsmedel i en liten plastpåse. Detta betyder att jag alltid kom hem med ungefär 5-8 småkassar varje gång jag skulle storhandla. Jämfört med Sverige så packar vi själva vår egen mat och använder oss av våra egna påsar/tygpåsar eller köper en till två påsar som är mycket större. Kan detta också bero på att de inte storhandlar i samma utsträckning som oss?

Tittar man på de flesta bilar som människor kör runt i Florida så finns det dåligt med bagageutrymme. Den bil som jag och min familj hyrde var en lite mindre buss och den hade inget bagageutrymme alls, därför hyrde vi en större bil än vad vi behövde för att kunna få plats med resväskor, matkassar etc.

våg
I början på Target butikerna fanns det en våg som många kunder gick och ställde sig på. Jag undrar om vi svenskar skulle väga oss där om en våg skulle stå på Ica? Vid varje ingång fanns även permobiler med en liten korg frampå. Om man nu är rullstolsbunden bör man väl köra sina egna för hur ska de annars komma ur och i sina bilar eller överhuvud taget ta sig till och från affären? Jag såg faktiskt att icke handikappade kunder använde dessa.

Detta var alltså del ett i min serie om skillnaderna mellan Sverige och Florida. Nästa vecka fortsätter jag!

permobiler

 

 

grwMed detta blogginlägg hoppas jag kunna inspirera andra att odla så mycket det går själva. Det är förstås lite jobb runt detta men mycket handlar om planering och prioritering och då går allt. När sommaren väl är här är det så underbart att bara gå ut och plocka och njuta av naturens tillgångar. Även när vintern kommer kan man fortsätta njuta av sommarens skörd.

Jag och min man vill äta så mycket vi kan från så näringsrik och naturlig mat som möjligt. Vi börjar vår planering och förberedelser redan nu om hur och vad vi ska odla i vår och sommar. Att odla mycket själv blir även billigare för vårt matkonto.

Vi bor i en villa med ca 1 hektar tomt precis utanför stadsgränsen. På vår stora gräsmatta bakom huset har vi en örtagård där vi odlar kryddor som timjan, salvia, oregano, dragon och gräslök. Mycket utav dessa kryddor kommer upp år efter år så sådd av kryddorna behöver inte alltid göras.

På vår altan har vi lite krukor där vi odlar chili och stevia. Både stevia och chili har vi sparat från förra året så de kommer förhoppningsvis upp i år igen. Vi kommer odla lite mer av dessa så frön sätts inom några veckor och dessa låter vi sedan gro inne i vårt drivhus.

På gräsmattan har vi några äppelträd och ett nyligen planterat päronträd. Det som behövs göras här är att klippa grenarna.

Vi har ett växthus längst ner på gräsmattan ungefär vid hönshuset och även en stor odlingsbädd. I växthuset odlar vi tomater, gurka och lite chili. Dessa driver vi upp i drivhuset inne redan nu. I odlingsbädden hade vi i år tänkt odla squash, bondbönor, rosenbönor, sockerärtor, morötter, rödbeta, spenat, mangold, gulbeta, vitlök, rödlök, jordärtskocka, sallad, persilja och dill.

Precis bredvid hönshuset har vi lite olika buskar som vi planterade för några år sedan. Vi har också planterat någon ny planta varje år. De buskar vi har är hallon, röda vinbär, svarta vinbär, havtorn, krusbär, björnbär och svartaronia.

Vi använder ekologisk jord och hönsskit så långt det är möjligt. Vi har en brunn som vi förra året köpte en trädgårdspump till. Vi köpte även till en vattenslang och kran så nu går det fort och enkelt att vattna. Vi har även en vattenspridare till odlingsbädden som går på timer och det gör även bevattningssystemet i växthuset.

Det mesta äter vi upp under sommaren men mycket går att spara. Alla kryddor klipper vi av och torkar. Chilin och stevian plockar vi av och torkar. Vitlök och rödlök flätar jag skaften och låter hänga inne som en dekoration tills vi äter upp dem. Morötter, krusbär, äpplen och bönor gör jag puré/mos av och fryser in. Alla bär fryser jag in och jordärtskocka trycker jag ner i sand som vi har i en hink. Röda och svarta vinbär gör jag ofta saft av helt utan socker.

 

 

 

7 Kommentarer

Idag tänkte jag bjuda på lite recept till de allra minsta.

Järnrik och glutenfri gröt

Ingredienser:

  • 20130929_1925281 dl hirs (ekologiskt)
  • ca 5st aprikoser (ekologiska och ej svavlade)
  • 1 msk smör
  • 1 msk kallpressad olivolja (ekologisk)

Gör såhär:

Koka hirsen utefter vad som står på paketet. När hirsen är klar har du i aprikoser som du mosat och smör. Avsluta med oljan efter att den svalnat något.

Glutenfri välling 1 dl

Ingredienser:

  • 2-3 tsk mandelmjöl (ekologiskt)
  • 1 dl mandelmjölk (ekologisk)
  • 1 tsk smör (ekologisk)
  • 1 tsk kallpressad olivolja (ekologisk)

Gör såhär:

Häll i mjölk i kastrullen och tillsätt mandelmjöl. Häll i smöret och avsluta med oljan när ...läs vidare

Att bli mamma för första gången i mitt liv var något väldigt stort och magiskt. Jag som alla andra föräldrar vill förstås det bästa för mitt barn. För mig är kosten prioriterat och jag gör allt för mitt barn när det handlar om kost.

Jag och min man lever som vi lär när det kommer till träning och mat. Allt som har med hälsa ligger väldigt djupt rotat hos oss båda två. Jag kan säga att det är mycket positivt att vi båda har samma intresse och tänk.

När jag för 10 månader sedan blev mamma till lilla ”Nemi”var det självklart för oss båda vad vårt barn skulle äta. Mjölkersättning var det inget tal om. Om jag skulle få svårt av någon anledning att amma skulle jag först se om man kunde köpa riktig bröstmjölk och sista andrahandsvalet skulle vara mjölkersättning. Jag var lyckligt lottad att jag kunde amma och min mjölk innehöll tydligen mycket energi och näring då Nemi aldrig behövde amma nattetid och hon var inte heller sjuk. Idag ammar hon endast nattetid.

Tro det eller ej så var inte amningen som en dans. Jag fick sår på bröstvårtorna och dessa sår läkte inte förrän efter 2 veckor. Sedan efter två månader fick jag en bröstböld som jag fick dränera med slang som skulle spolas var 4:e timme och jag fick också äta antibiotika. Trots dessa bekymmer fortsatta jag att amma. Hur gjorde man förr? Om stenåldersmänniskor klarade av detta så skulle jag göra det. Nemi måste ju ha mat så det var bara att bita ihop.

Jag helammade min dotter till åtta månader och sedan började hon äta riktig mat som jag successivt ökade på. Mitt mål är att amma henne tills hon är minst 1 år. Jag tror på att amma barn länge. Enligt livsmedelsverket  kan bröstmjölk minska olika infektioner, minska risk för glutenintolerans (då barn som ammar vänjs långsamt vid mat med gluten, medan de ammar) och minska risken att bli överviktig, få högt blodtryck etc.

Enligt WHO  är det bra att amma tills barnet är två år, men så länge kommer jag inte amma.

Idag gör jag egen hemmagjord järnrik gröt och lite tjockare välling. Min dotter tar inte flaska så därför gör jag vällingen lite tjockare då det underlättar när jag ger med sked.  Utöver dessa måltider får hon frukt, bär, rotgrönsaker och vanliga grönsaker som jag plockade i ...läs vidare