Etikettarkiv: inre hälsa

2 Kommentarer

Tankarna kommer och går precis hela tiden. Men ibland är det en eller annan tanke som fastnar. Och den tanken dyker upp i olika former om och om igen. Plötsligt har du fastnat i ett ältande som är svårt att bryta sig ur.

Att oroa sig, grubbla eller älta löser sällan något. Din fantastiska hjärna har dessutom svårt att skilja på fantasi och verklighet – om du oroar dig för att göra bort dig på dejten du ska på, - upplever din kropp den oron och stressen precis som om det faktiskt hände här och nu. Därför kommer du må bättre och inte utsätta din kropp för lika mycket stress om du drar ned på oroandet.

Det finns några tekniker för att ta sig ur sina tankeloopar, vissa svårare än andra.  ...läs vidare

2 Kommentarer

Alla hjärtans dag. Dagen vi visar vår kärlek och omsorg till dem som vårt hjärta bryr sig om. Brukar du ge den du älskar en present idag? Kommer du ge dig själv en present idag?

varsam

Månaderna innan jag skulle fylla 40 år hade jag en liten kris. Nu var jag medelålders, men var jag den jag ville vara? Ett roligt jobb, men stressad, otränad och ständigt förkyld. Jag jobbar med att hjälpa andra människor, men jag kunde inte hjälpa mig själv. Därför bestämde jag mig för att ge mig själv en underbar 40-årspresent. Jag skulle ge mig själv mitt bästa jag. ...läs vidare

2 Kommentarer

När jag var 16 år fick jag en reumatisk sjukdom som heter psoriasis artrit. Det var tungt för en tonåring att förutom att stå ut med värk i sina leder, inte kunna göra saker som andra tonåringar gör som att springa, dansa och en sådan enkel sak som att gå i trappor. Men min mamma lärde mig något som jag burit med mig sedan dess. När vi kom ifrån ännu ett nedslående läkarbesök tog hon tag i mig och sa ”Maria, från och med nu ska vi fokusera på din hälsa och inte din sjukdom.” Det förändrade allt. Jag åkte på hälsohem, där man la om min kost och tog bort gluten, mjölkprodukter, socker och kött. Sakta med säkert hände det något med min kropp. Svullnaden gick ned och smärtan blev allt mindre. Jag kunde lägga av med kortisonsprutor och så småningom även mina värktabletter.

Min historia är inte ovanlig idag. För vi lever i en spännande tid, där vi sitter på så mycket kunskap och forskning om hur vi kan äta oss friska. Och förutom att bli av med år av smärta eller medicin, kan vi beroende på vad vi äter bli piggare, gladare och mer balanserade. Vi har fått redskap till att skapa vår hälsa och påverka vår kropp.

Hälsostress
Samtidigt som vi tar del av det stora utbudet av insikter kring hur vi äter och lever sunt, gäller det att hitta en hållbar balans i vår egen vardag. Det är så lätt att ryckas med och förutom att vi vet vad vi ska lägga på tallriken, försöker vi hinna träna, meditera och ha en kreativ hobby. Vi sätter på tok för höga mål och pressar oss hårt för att lägga livspusslet.

I mitt arbete som samtalsterapeut möter jag många människor som upplever att deras hälsa gör dem stressade. När de inte lyckas med att träna sig pigga, äta sig friska och meditera sig harmoniska känner de sig misslyckade.

Motivation istället för disciplin
När det kommer till vår hälsa har många av oss en förmåga att ha väldigt höga ambitioner som att lägga om kosten eller ändra på sina osunda vanor från en dag till en annan. Problemet är att när vi sätter för höga mål är det en liten del av vår hjärna; amygdala som kidnappar resurser från andra beslutsfattande och kreativa delar av hjärnan. Det går bra de första dagarna men sedan blir vi paralyserad och snubblar över vardagens bekymmer och utan vi vet ordet av har vi hoppat över promenaden och äter limpsmörgåsar framför teven.

Därför är det viktigt att dela upp målet i mindre delmål, vilket gör att vi kan tänka mer kreativt hur vi ska uppnå våra mål och känna oss mer sporrade. För mig tog det ett år innan jag hade lyckats hitta ett levnadssätt som var bra för min hälsa. Ett levnadssätt som även tillät avsteg ibland.

Jag är övertygad om att vägen till hälsa går genom motivation och inte disciplin – genom peppning istället för pekpinnar. Hälsa ska inte handla om av stränga regler, utan en strävan efter att vara tillräckligt hälsosam.

Hälsosam istället för hälsostress
1. Var din bästa vän och coacha dig själv, istället för att klanka ned på dig själv de dagar du slarvar med maten eller träningen.
2. Lita på din egen kropp och upplev vad du mår bra av. En gasig mage, finnar eller trötthet efter maten ger dig mer kunskap , än en kvällstidningsrubrik om vad din kropp behöver.
3. Sänk ambitionsnivån i köket. Vad gör det om du äter mindre bra en dag, du kanske behövde prioritera en tupplur på soffan, istället för långkoket med linsgrytan.
4.  Släpp kontrollen i köket och låt hela familjen hjälpa till och vara med och bestämma.
5. När du ska ändra en vana tänk som en maratonlöpare – börja långsamt och orka hela vägen.
6. Om du märker att ditt hälsotänkande tar för mycket av din tid och du känner dig stressad av det du äter och gör, ta en hälsopaus och sök efter vad som gör dig glad istället för hälsosam. Glädje är det nyttigaste du kan ge dig själv.

vila

4 Kommentarer

Jag satt på bussen och kände hur hjärtat rusade, magen isade och hjärnan sa mig bara en enda sak – “Gå av NU!” I handen kramade jag en plastpåse och gång på gång kände jag att när som helst kommer jag att kräkas och jag fick anstränga mig för att inte gripas av panik. Ångesten hade mig hårt i sitt grepp.

Det här var min vardag förut. Jag var tio år första gången jag drabbades av panikångest och under och under min depression i början av 2000-talet var den så stark att jag inte kunde åka kommunalt, sitta på teater eller bio, åka bil på motorväg och varje gång jag gick in i en affär, en restaurang eller ett köpcentrum måste jag veta var alla toaletter och nödutgångar var. Jag var livrädd för att bli instängd och för att kräkas offentligt. När bussdörrarna stängdes och vi for iväg, kände jag direkt paniken komma krypandes och känslan av att kräkas var överväldigande. Det tog så mycket tid och kraft. Så många gånger jag har gått i flera timmar eller suttit och väntat hela natten på en busshållplats för att jag inte klarade att åka nattbussen hem. Så många gånger jag stannat hemma. Eller vädjat till min pappa att komma och hämta mig.

Var fjärde svensk har någon form av ångestsjukdom någon gång i livet. Vanligast är fobier. Ångest går att bota och du ska inte behöva leva med det. Men vi kan tycka att det är skamligt och vågar inte söka hjälp, kanske för att man tror att andra ska tycka att det bara är att skärpa sig.

Men det är inte bara att skärpa sig. Din hjärna tror att du är utsatt för livsfara och fyller din kropp med massor av stresshormoner, som du hade haft nytta av om du skulle vara tvungen att springa ifrån en noshörning. Nu sitter vi och härbärgerar alla känslor och irrationella tankar istället, vilket även gör det svårt att föra någon förnuftig konversation med din kropp.

Du kan uppleva att ångesten dyker upp ur tomma intet – plötsligt är den bara där. Men så är det inte. Den utlöses av något och det kan vi ha stor glädje av att förstå vad det är. Min ångest kom ofta när jag var nervös inför något, eller när jag kände att någon gick över min gräns och jag inte kunde hindra det. Så när jag lärde mig att säga nej och sätta tydliga gränser blev min panikångest bättre. Ibland dyker den upp igen. Kommer smygande trots att jag har effektiva verktyg att hantera den. Då tar jag fram det bästa verktyget – vetskapen om att ångesten är något som jag skapar och att den sitter i mitt huvud. Jag kommer inte att dö just nu, eller kräkas eller bli galen säger jag till mig själv, det är ångesten och den kommer till mig av någon orsak.

Försök ta reda på varför du får ångest. Stanna kvar i den och fly inte ifrån din ångest. Du är inte din ångest – du är en människa som har ångesttankar och känslor.

ångest

Är du som jag – att det av någon oförklarlig anledning samlar sig stora högar av papper, att-göra-listor och post runt din dator? Att vissa skåp eller lådor alltid är fulla med en salig blandning av skräp och bra-att-ha-saker. Min sambo och jag har ett gemensamt arbetsrum och våra datorer står bredvid varandra på ett stort skrivbord. Mina pappershögar smyger sig alltid närmare och närmare hans rena och ordnade sida av bordet. Än så läge har jag respekterat hans sittplats och han verkar vara skapad med en ängels tålamod.

Jag vet att alla dessa högar tar av min energi. Att varje gång jag öppnar ett skåp som är fullt av skräp, så gnager det i mig. Men jag har lärt mig små knep mot att rensa ut onödiga tidstjuvar.

Vad det i första hand handlar om är beslut. Att fatta ett beslut kring ett papper eller en sak – var det ska bo eller om det ska tas om hand nu eller slängas. Om vi skjuter på beslutet, hamnar det antagligen på en synlig plats där det ligger och pockar på vår uppmärksamhet eller stoppas undan i den där röriga lådan. Så här mina vänner kommer några små råd om hur vi kan tänka för att underlätta för oss själva.

1. Om du får ett brev eller papper, bestäm direkt om du ska slänga det, spara det i en pärm eller göra något åt det i stunden. Skjut inte upp beslutet.
2. När du får ett mejl – öppna det inte förrän du vet att du har tid att svara på det.
3. Det som tar mindre än två minuter – gör det på en gång. Att skjuta upp saker tar mycket energi, medan att få det gjort gör ditt hjärta lite lättare.
4. Om du dock skjuter upp något – skriv ned det så du inte belastar din hjärna med ett oavslutat projekt.

Kom ihåg – du bestämmer vilka mejl, sms eller telefonsamtal du ska svara på. Du bestämmer över din tid och vad som ska få utrymme i ditt liv.

 

energi2