17 Kommentarer

Sedan starten för exakt 3 år sedan har Kostrådgivarna haft över 2,5 miljoner sidvisningar. Vi har alltså klickat oss runt tillsammans så många gånger. Otroligt! Det har ju i och för sig funnits en del att läsa, närmare bestämt över 1500 inlägg, en del är fantastiska recept, andra är tankeväckande och viktiga artiklar skrivna av en rad skribenter. Några har skrivit regelbundet, andra har gästat oss en kortare period.

Slutet gottMen nu är det slut. Ja, ni läste rätt. Detta är sista uppdateringen på sidan! Sidan kommer dock att ligga kvar som ett fint arkiv att botanisera i, mycket är ju liksom kunskap som inte ändras. Under våren kommer jag göra om layouten lite grand och kanske omstrukturera så det blir ännu lättare att hitta olika ämnen.

Anledningen är att jag som driver sidan inte har tid helt enkelt. Det har skötts till stora delar på min fritid sedan start. Lite intäkter har kommit in men långt ifrån så att det täcker någon slags lön och jag känner efter 3 år att jag måste gå vidare. Gruppen bakom sidan har vetat om det här länge och vi har stött och blött alternativ och lösningar men det har inte dykt upp något som har fungerat. Så, nu blir det så här.

Tack alla läsare och skribenter - ingen nämnd, ingen glömd! De regelbundna skribenterna har fått skriva sina sista inlägg här under de gångna veckorna och och nu vet ni alltså varför. Vi går alla vidare rikare på tid och vänskap till andra spännande projekt - en del projekt känner vi till, andra har vi ingen aning om än. Spännande!

Vill ni träffa mig framöver så får ni boka massage i Sturefors  (Linköping), varmt välkommen!

Ha en riktigt god jul och ett riktigt gott nytt år!

PS. Vem vet, någon gång framöver kanske vi kör något plötsligt tema en kortare period eller så eller dyker upp någon eller några andra som vill ta vid där jag nu slutar... Anmäl dig därför till nyhetsbrevet så får du vet om det händer något. Fyll i din e-postadress till höger vid "Nyhetsbrev".

PS-2. Jag kan rekommendera en bra grupp på Facebook som jag startade i och med Kostrådgivarna. Trots sina över 4000 medlemmar så är det god stämning! Klicka in till "LCHF (naturlig, glutenfri)".

PS-3. Hjälp mig tömma mitt t-shirt-lager med vår logga. 50kr/st! Klicka här.

 

Dags att avsluta Annas Kunskapsskola. 7 små smakprovsdelar hann det bli. Kroppen är så evinnerligt spännande.

GnisselzonenÄr du nyfiken på mer? Jag har skrivit boken Gnisselzonen. En hel bok i samma anda som dessa små inlägg.

Här hittar du de rosa sidorna som är fulla med förslag på lösningar om du har värk, magproblem och energibrist. Jag pratar mycket om sköldkörteln, om hormoner, binjurarna och om hur hjärnan styr allt. Vi tittar på kostens betydelse, inflammatoriska processer och på hur det autonoma nervsystemet påverkar oss.

Sen kommer de grå sidorna – Tung näringsfysiologi i lätt förpackning. En möjlighet att läsa om receptorer, eikosanoider och endokrinologi på ett lättförståeligt vis. Grundkunskap översatt från tunga tegelstenar till enkel vardagssvenska. Delen som jag drömde om att få skriva men som jag in i det längst inte trodde skulle bli av. Förlaget trodde ingen var intresserad av detta. Ler stort. Jag är helt säker på att de hade fel.

Jag passar på att tacka för mig och för att jag har fått chansen att finnas på denna underbara sida – Kostrådgivarna. Tack Pia för att jag fick vara en del av detta från dag ett. Det har varit en spännande resa.

Till alla er läsare – jag hoppas att vi ses. På en utbildning, en föreläsning, kurs eller på FB. Adda mig gärna. Du känner igen mig på bilden.

Njut av 2015.

4 Kommentarer

Midvintersol

Trerättersmiddag inför årets slut

Så var det då snart dags för ett nytt år igen. Nyårslöften brukar ju vara väldigt svåra att hålla, men jag har kommit på ett som varit enklare för mig att hålla fast vid.

Jag har nämligen börjat bestämma mig för att ta bättre hand om mig själv.

Det här innebär att jag ska försöka bli ännu bättre på att träna och hålla min kropp igång för att mota bort diverse krämpor.

Ingen annan än jag själv kan påverka hur min kropp kommer att må framöver.

Det vilar ett stort ansvar på mig för att se till att den endast får det bästa när det gäller mat, motion, sömn och att minimera stressen.

Det här är ett löfte jag nog delar med väldigt många, hör att flera runtomkring mig tycker att det blir viktigare för varje år att sköta om sin egen hälsa.

Som ett led i att dra ner på stressen så tog jag ett viktigt beslut tidigare i veckan. Jag kommer att stänga ner min Facebook-sida helt efter nyår.

Här kan du läsa mer i inlägget Farväl till Facebook och julstress. Den sidan har tagit mer och mer tid i anspråk och blivit en riktig energitjuv.

Jag kommer nu att koncentrera min datortid till min nygamla blogg och till att skriva tidningsartiklar. Förhoppningsvis blir det också några nya kokböcker i framtiden.

Det här blir också mitt sista inlägg här på Kostrådgivarna. Jag har haft förmånen att skriva i detta härliga gäng i precis 3 år nu.

Jag vill rikta ett stort och varmt tack till Pia Nyberg som skapat och administrerat sidan, vilket jobb du lagt ner på att hålla ordning på oss skribenter.

Här hittar du mitt första inlägg på en god äggröra med julsmaker. Ta dig gärna tid framöver och läs igenom hela arkivet med alla duktiga kostrådgivares kloka ord. Det är en verklig kunskapsbank för alla som vill lära sig mer om matens påverkan på hälsan.

Dagens festmeny går förstås också i hälsans tecken, den är baserad på finaste råvaror. Renkött, fjällfisk och hallon, de står högt bland mina favoriter i matkulturen från mina hemtrakter i Jämtland.

Jag önskar med den här festmiddagen alla läsare en riktigt God Jul, ett Gott Slut och ett friskt och Gott Nytt År.

PS. Vill du baka ett riktigt gott, glutenfritt vörtbröd? Klicka bara på länken så hamnar du på dagens inlägg på Birgitta Höglunds mat.

...läs vidare

2 Kommentarer

En nyhet på radion fångade mitt öra. Drygt 140 000 kvinnor och 40 000 män i Stockholms län tröstäter. Personligen jag skulle misstänka att tröstätarna är fler. Siffrorna kommer från en folkhälsostudie som Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin på KI gjort. De menar att tröstätande kan komma ur depression och oro och kan leda till övervikt och fetma. Och bli en ond cirkel. Det nya modeordet ”psykisk ohälsa” som vi numera hör i media varje dag figurerar flitigt i Dagens Nyheters sammandrag av resultaten. En ny slaskdiagnos när vården inte riktigt kan hitta felet.

Slutsatsen lyder att ”vården måste rustas för att stoppa utvecklingen och hitta personer i riskgruppen tidigt.” Lycka till säger jag bara. Först måste den svenska vården försöka se patienten ur ett helhetsperspektiv innan det går att ”behandla” tröstätande och det känns väldigt långt borta. När de främsta verktygen för nedstämdhet är antidepressiva preparat och ett av de viktigaste verktygen för fetma har blivit en magsäcksoperation.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Det finns såklart många grader av tröstätande. Själv har jag mofflat i mig mängder av smågodispåsar och glassar när det varit synd om mig. När jag varit trött. Det har inte handlat om några djupa depressioner utan mer det där allmänna ”nu är det november och mörkt och jag är lite ledsen”-känslan. Tyvärr har jag ju varken blivit gladare eller piggare av geléråttor. Självmedicinering genom tröstätande kan ta sig många uttryck och det kan lika gärna vara alldeles för stora matportioner och mängder med potatis som just godis. I studien ställer man fast att tröstätaren inte har större problem med missbruk eller andra beroenden. Oj, en ganska långsökt slutsats.

Min kostomläggning till glutenfri lågkolhydratkost med naturliga fetter som jag gjorde för 5,5 år sen har hjälpt mig oerhört mycket. Att på detta sätt få bort det evinnerliga sockersuget har gjort att smågodispåsen inte står högst på listan över tröst längre. Att jag samtidigt fått en stor kunskap om vad som händer i kroppen när jag äter olika livsmedel gör ju också att förnuftet allt oftare segrar över ett galet beteende. Att utbilda mig till kostrådgivare har gett mig ännu mer kunskap om varför och hur vi äter. Jag har inte bara varit en tröstätare, jag har varit, och är fortfarande, en har-långtråkigt-ätare. Jag misstänker att denna kategori inte finns med i KI’s studie. Men så fort jag liksom har tid över och saknar stimulans slänger jag in en näve nötter. Sen hemfaller jag också lätt åt att vara-sugen-på-något-vid-tvn. (Vad är det som gör att vi gärna vill äta när vi ser på film?) Allt detta extra-ätande är ju inget som gör någon smalare och gladare precis.

Ett ökat medvetande om varför och när just du äter kan ge dig en start och en motivation för ett nytt beteende. Det handlar inte om dålig karaktär. Det handlar om att upptäcka dina egna fastetsade vanor och hitta på ett sätt att bryta dem som passar just dig.

I början av min kostomläggning när det liksom blev ett tomrum i kundvagnen där godis, kakor och choklad legat så ersatte jag det med tidningar och månadsmagasin. Ett substitut som gjorde hål i ekonomin men som inte skadade min kropp. Mitt har-tråkigt-ätande måste jag få bukt med genom att skaffa mig stimulans. För min del handlar det oftast om att greppa systemkameran och ge mig ut på en fotoutflykt, ibland bara i trädgården. Att fotografera ger mig stimulans och jag behöver inte tugga i mig nötterna just då. Vid TV’n på kvällen gör jag mig ett lugnande ört-te med ett par bitar hemgjord ischoklad istället för stora snaskmåltider. Det kanske låter torrt och präktigt men jag vet att allra längst inne så vill jag inte stoppa i mig en massa grejer som jag blir tjock, irriterad och trött av. Och jag lyckas inte för att jag har bättre karaktär än någon annan, utan för att jag hela tiden funderar över vilka verktyg som kan hjälpa just mig ur mina olika dilemman.

Så, om du också tröstäter så är du inte ensam! Om du bor i Stockholm så är du en av 140 000 kvinnor eller 40 000 män. Nu är det dags för dig att fundera över varför! Kanske behöver du hjälp av en terapeut. Kanske räcker det att du blir medveten och själv hittar andra vägar.

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 7: Binjurar och stress

Ja, detta måste vara ett ämne som berör nästan alla. Vårt samhälle har blivit oerhört fel i förhållande till hur vårt hormonsystem är byggt.

Stress är inte samma sak som mycket att göra. Få stressar på grund av arbetsbördan. De flesta stressar för konsekvenserna om du inte hinner göra allt. Någon blir arg, besviken, sur eller suckar. Du är inte duktig, duger inte, kan inte eller får inget beröm. Det finns alltså en fara att du blir utesluten ur flocken, i alla fall om du levde på stenålderstiden. Kroppen reagerar med stress om kroppen utsätts för fara. En förändring som hotar din kropp eller din kropps inre miljö. En förändring som du kan dö av.

Nu dör vi inte av att chefen suckar och himlar med ögonen och inte heller av en ordentlig utskällning men de allra flesta upplever detta som oerhört obehagligt. Många kan utsätta sig och sin kropp för framtida utbrändhet och sjukskrivning i många år för att slippa uppleva detta. Du fortsätter alltså stressa för att det kortsiktigt är en bättre konsekvens än att sätta ner foten och säga att nuvarande förhållanden är orimliga.

Din kropp vet inte varför du stressar, den har samma hormoner och samma nervsystem för en verklig fara som för oro. Stress är kroppens signal för att du ska få stora fysiska krafter för att överleva. Stress är alltid kopplat till det sympatiska nervsystemet som vi har tittat på innan.

Så snart stress slås på så kopplas alltid kortisol och adrenalin in.

Kortisol har många olika effekter. En är att den höjer koncentrationen av blodsocker vilket naturligtvis är bra om du nu snabbt ska fly från den sabeltandade tigern. Men kanske mindre bra om du sitter kvar i kontorsstolen med lite ont i magen och spända axlar.

Adrenalin (och noradrenalin) höjer också blodsockret genom att öka något som heter glykolysen. Alltså de bryter ner ”kolhydratförrådet” i levern och släpper ut som blodsocker. De gör glukos av glykogen. Och sen till en mycket viktig del, de ökar blodflödet till musklerna så du kan fly eller slåss. Detta betyder samtidigt att de minskar blodflödet till din hud och till ...läs vidare

7 Kommentarer

DörrJag har aldrig varit någon vän av stora traditioner, inte heller julen har varit någon favorit hos mig. Jag tycker helt enkelt att det är alldeles för tråkigt att göra precis samma sak vartenda år; samma mat, samma TV-program, samma musik, samma julklappar… ok, nästan samma julklappar. Traditionstyngden har fått mig att känna mig snärjd, stressad, inträngd i ett hörn med en massa måsten i syfte att uppfylla andras önskningar. Käkarna sammanpressade, ångestklump i halsen, tårar i ögonen, jag vill inte vill inte vill inte, bita ihop och servera, leverera. Till slut gav jag upp, tack och lov. Det kom till en punkt, som med så mycket annat i mitt liv, när jag bestämde mig för att göra det på MITT sätt, som JAG vill. Men från den punkten tog det mig en herrans massa år innan jag faktiskt kom fram till vad jag egentligen ville, hur jag egentligen ville ha det. Idag vet jag. Jag vill vara glad och utvilad på julafton och ha en glad familj att njuta den tillsammans med, det är allt. Allt annat är oväsentligt. Så hur lyckas med det?

För min del innebär det att jag (eller VI rättare sagt, vi hjälps ju faktiskt åt, även om det är jag som styr julskeppet) fixar det mesta som har med hemmet att göra runt första advent. Grovstädar, fönstertvätt, upp med julgardiner, ljusstakar, ja ni vet, allt det där ”juliga”. Kommande veckor inhandlas julklappar i små portioner, men effektivt – jag fullkomligen avskyr att trängas med svettiga, skrikiga, stressade människor på stan, så alla julklappar ska vara införskaffade senast till Lucia. Sedan har vi julmaten – vilken hos oss inskränker sig till ett minimum. Det blir en jullunch där alla i familjen får välja ut sin absoluta julfavorit – detta hamnar på lunchen, resten kan möjligen ätas en annan dag, men inte på julafton. Ingen blir så där äckligt proppmätt och inte blir det en massa julmatsrester som ska åka in och ut ur kylen i det oändliga. Nej, nu får alla det de verkligen vill ha (vilket visade sig inte vara alltför mycket när sanningen kröp fram). Sedan blir det middag på kvällen, den middag vi allra hest vill ha. I år blir det färsk, svensk oxfilé, ”mammas bea”, diverse tillbehör, och ett fylligt gott rött vin till det hela. Det är vad som står högst på önskelistan hemma hos oss så varför skulle vi då äta något annat…?!

Nå, när detta är förberett och inhandlat är grunden lagd för önskemålet att vara ”glad” på julafton, då återstår ”utvilad”. Min optimala lösning på detta är att några dagar före jul helt enkelt sjappa! Dra iväg, lämna allt, familj, kommershysteri, jobb… rubbet, och åka till en av mina oaser, nämligen Köpenhamn. Här kan jag bara vara, inga måsten, inga krav. Plats för perspektiv, tankar, betraktelser, musik, glühwein och… julstämning. Jo så är det. Där i Köpenhamn, med mig själv i folkhavet, där hinner jag landa, där får jag ro. Så sakteliga börjar jag faktiskt längta, längta till julafton, längta hem till familjen, längta efter allt det vackra och goda. Jag hittar den riktiga julen, där, i mig.

När jag kommer hem lägger vi gemensamt handen vid det sista, klär julgranen, slår in paket, proppar apelsiner fulla med nejlikor så dofterna sprider sig i hela huset. Sedan är vi redo att fira jul, även jag, glad och utvilad. Detta är min jul, på mitt sätt. Jag hoppas att du också har funnit din jul och att den blir precis så som du vill ha den.

Med detta inlägg vill jag passa på att tacka för mig. Ganska precis tre år har jag skrivit här på Kostrådgivarna, det är dags för mig att stänga den här dörren och öppna en ny. Mitt varmaste tack till dig som läst det jag skrivit under dessa år. Du som vill fortsätta att följa mig är varmt välkommen till min blogg www.thereserenaker.se, jag hoppas vi ses där.

Nu önskar jag dig en riktigt God Jul och ett underbart Gott Nytt År, må det bli det bästa någonsin!

1 Kommentar

Som jag skrev  i mitt förra inlägg så ska jag skriva om skillnader mellan Florida och Sverige  vad gäller matshopping och matkonsumtion, likheter och olikheter. Detta är sista delen. I detta sista inlägg tänkte jag skriva om skillnaden mellan bröd och mejeriavdelningarna i USA och Sverige.

Själv åt jag inget bröd men det är lite kul att titta och denna hylla går inte heller att missa.
Det fanns långa och höga hyllor av olika sorters bröd i matbutikerna i USA, Florida. Mycket mer än vad vi har i Sveriges matbutiker. Det första utbudet av bröd fanns redan när man kom in i affären. Dessa bröd klassades som lite exklusivt och låg på ett bord nära bageriavdelningen. Resten av brödet låg längre in i affären på vanliga hyllor. Själva upplägget är alltså väldigt lika Sveriges. Bakeoffugnarna gräddar bröd och denna doft känner man av när man går förbi. Här ska brödet se färskt och gott ut så att man inte ska kunna motstå det.

Konstigt nog bestod allt bröd av nästan samma ingredienser i Florida. Ingredienslistan var lång. Första ingrediensen var vete, som sedan följes av socker eller sirap och flera olika tillsatser. Vissa bröd var mörka eller hade ytterst lite frön på sig men innehållet var densamma. Här i Sverige kan vi till exempel hitta bröd helt utan tillsatser, helt utan vete och även helt utan tillsatt socker. Man undrar hur många ingredienser man egentligen ska behöva för att baka en vanlig långfranska? Jag tror jag skulle klara det på ca 5 men amerikanerna måste tydligen ha minst 20 ingredienser och ändå skulle mitt bröd vara mycket godare!

Hårt bröd finns det inte mycket av i Florida jämfört med Sverige. De bröd som hittades var också gjort på vete, socker och massa tillsatser. Jag hittade faktiskt ett svenskt knäckebröd men trots detta innehöll den lika dåliga ingredienser som de andra bröden.

Jämför man med Sverige är faktiskt utbudet av olika brödsorter större här och vi kan äta hälsosammare alternativ som bröd helt utan socker, tillsatser och vete.

De flesta mejerivarorna bestod av lättvarianter och de varorna marknadsfördes med low fat. Att hitta standardmjölk, grädde, keso etc. var svårt. Det fanns en mjölk som var naturell. Grädde hittade vi ingen utan en massa tillsatser så det blev något som hette half and half som vi köpte istället. Det var naturligt med en blandning av både grädde och mjölk. Keso fann vi ingen utan en massa tillsatser i. Cremefraiche och yoghurten fann vi naturell och fri från tillsatser men fetthalten var mycket lägre än vad vi har i Sverige. Själva mejeridisken var förstås som mycket annat större än Sveriges och det fanns mycket olika smaker och socker i nästan allt.

Övrigt:
Utbudet på organic food i Florida jämfört med ekologiskt/KRAV i Sverige var mycket mindre. Det används high fructose corn syrup i väldigt stor utsträckning i Florida jämfört med Sverige. Att hitta bubbelvatten utan socker var också svårt i Florida. Hittade även flourtillsatt destillerat vatten gjort till barn.

 

 

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 6: Sköldkörteln

Japp, nu kommer vi till spännande kunskapsdelar. I alla fall en del som berör oerhört många människor idag.

Sköldkörteln har det vackra namnet glandula thyreoidea.  Sköldkörteln är liten, sitter vid struphuvudet och väger bara ca 20 gram. Hormonerna som vi kopplar ihop med sköldkörteln är T3 och T4. Dessa har naturligtvis långa och fina namn… T3 heter trijodtyronin och T4 heter tyroxin.

Det hörs på namnet i T3 – ”trijod”. Tre jod. Men det stämmer även på T4. Det behövs jod för att bygga dessa hormoner! T3 innehåller tre jodatomer och T4 innehåller fyra. Så, jod är oerhört viktigt. Varifrån får vi jod i maten? Ja, som vanligt är det kosten som ger kroppen alla byggnadsstenar (eller tillskott) Jo, de vanligaste källorna är skaldjur eller jodberikat salt.  Och handen på hjärtat, hur ofta äter du skaldjur? Och tyvärr blev ju jodberikat salt onyttigt för en sisådär tio år sen.

Vi producerar mer T4 än T3, men det är T3 som är det aktiva hormonet. Intressant! Återkommer till detta.

Sköldkörteln kan lagra sina hormon så de räcker i din kropp ungefär två till tre månader.  Detta betyder att blir det något fel så upptäcker du det i efterhand. Detta är en viktig kunskap om du vill tänka tillbaka på vad som eventuellt har påverkat dig och din kropp. Det är alltså inte när du upptäckte problemet utan 2-3 månader innan som du ska leta efter orsaken. ...läs vidare

Sesampanerad Torsk med Saffransstuvad Fänkål

Lucia-fisk

Nu är det bråda tider för många. Julbord ska ätas med jobbet, glöggpartyn avnjutas med vänner, julklappar inhandlas och julmaten förberedas.

Här i Turkiet märker vi inte av det så mycket, känns riktigt bra att ha lämnat decembermörker och stressen därhemma för tredje året i rad.

Jag jobbade med så många julbord på restaurang innan min ryggskada, så min kvot av julmat har blivit fylld för många år framöver.

Lite julkakor och nya brödrecept har det blivit och jag tänker även göra lite glögg, men annars äter vi mest min variant på turkisk medelhavskost.

En tur till Pork and Deli blir det närmare jul, den enda butiken i Alanya som har ett stort sortiment av skinkor och korvar gjorda på griskött.

Idag får du ett recept som passar fint nu till Lucia eller som ett gott avbrott till allt kött i mellandagarna.

På min blogg Birgitta Höglunds mat hittar du idag tips på julklappsböcker och du kan varje dag fram till jul följa Tomten på hans semester vid Medelhavet.

Jag kommer förstås också att dela med mig av en del julfavoriter, så att den som vill göra ett julbord à la LCHF får sitt.

Här kan du läsa min gästblogg på Kostdoktorn från 1a advent, då jag skrev om adventsmys.

Här finns inlägget på engelska på Diet Doctor, sprid det gärna vidare till släkt och vänner runt världen.

Jag skulle bli riktigt glad om du sponsrade mitt skrivande och framtagande av nya recept genom att köpa mina kokböcker som julklapp till någon när och kär.

Du hittar dem här på Bokus och här på Adlibris, pris från 102-196 kr.

...läs vidare

3 Kommentarer

Idag skriver jag mitt sista inlägg på Kostrådgivarna.se.

Jag har skrivit en del inlägg som väckt uppmärksamhet och som fått en hel del uppmärksamhet och många läsare. Bland annat om hur jag ser på den mat man ger sina barn och alla åsikter kring detta. Detta inlägg delades tusentals gånger på Facebook, tack för det!

Många läser också om hur det går att vara gravid och äta LCHF-kost.  Ett ämne som ligger mig varmt om hjärtat eftersom graviditet ofta är ett tillfälle när kvinnor drar på sig extrakilon som är svåra att bli av med. Ibland har någon blivit arg på mina inlägg. Det är helt okej. Konstruktiva diskussioner gynnas inte av att alla har exakt samma åsikt och håller varandra om ryggen. ...läs vidare