Inre hälsa

Det beror på att belöningssystemet är inblandat. När våra förväntningar uppfylls ökar signalsubstansen dopamin i hjärnan. Ulf Ellervik som är professor i bioorganisk kemi vid Lunds Universitet har skrivit en bok om detta som heter just ”Njutning”. Den tänker jag skriva upp på önskelistan.

Pepparkakshus

Nu till julen kan vi verkligen få våra kickar av julbord och gotter,
vackert framdukat.  Allt behöver ju inte vara så sockerstinnt som pepparkakshuset jag fotade i Täby Centrum igår på Lucia.  Dopaminet är även inblandat när vi är förälskade, påverkar viljan till njutning och lust och ökar motivationen.
Oxitycin ökar när vi kramas, får närhet, vid massage och när vi
ammar våra barn. Eftersom det också förbättrar näringsupptag och tillväxt hos våra barn förstår vi hur viktigt det är att vi kramar och bryr oss om dem.
Serotonin gör oss pigga och på gott humör, reglerar impulskontrollen och koncentrationsförmågan,  motverkar depressioner. Passa på att vara ute en stund mitt på dagen så hjälper det till att fylla på serotonin.

Dopamin och serotonin ska vara i balans med varann för att vi ska må bra. Stress är ett effektivt sätt att förstöra balansen bland våra signalsubstanser. Vissa av dem kan man mäta genom urinprov och därmed förstå varför vi inte riktigt känner igen oss själva. Det kan hända efter tuffa kriser i livet eller långvariga näringsbrister. Signalsubstansernas byggsten heter protein. Får du inte i dig tillräckligt med proteiner, har dålig matsmältning eller andra toxiska belastningar, kan det bli brist.

Kroppens eget morfin heter endorfin. Det aktiveras t.ex. när vi skrattar, lyssnar på musik, umgås med människor vi gillar eller tränar hårt.  Eftersom det har just en morfinliknande funktion lindrar det även smärta  i kroppen. Många goda skratt förlänger livet och fungerar säkert mycket bättre än värktabletter.

Vilken signalsubstanscoctail tänker du servera i helgen ?!

1 Kommentar

Jag blir alltid varm i hjärtat när jag tänker på min barndomsjul. Julen som luktar hembakade pepparkakor, glittrar av pynt och inslagna paket och där alla är rödkindade och pirrigt förväntansfulla. Precis så där charmigt varm och innerlig som när Ernst julpysslar i teverutan. Glada barn, perfekt griljerad skinka och nystrukna julgardiner.

Brukar din jul bli lika stämningsfull som på teve? Eller går du precis som jag gjorde, runt med en känsla av att du borde städa, pynta, baka, skicka julkort och bjuda på adventsfika lite mer. I jakten på den försvunna barndomsjulen börjar kinderna glöda av stress istället för pirrig förväntan. ...läs vidare

När första ljuset brinner står julens dörr på glänt och alla är så glada att fira få advent….

Så börjar första raderna i en klassisk adventsramsa man fått lära sig sedan förskoleåldern. Jag skulle vilja påstå att jag är aningens cynisk här. Alla är så glada. Så ska det kanske vara, men är det så? Ett av de största nöjet efter att få se sina barns glädje under julens helger är julmaten. Generellt skulle jag våga mig på att påstå att just  maten är fokus under julen till väldigt stor del hos de allra flesta. Maten är allt det underbara som man längtar efter men samtidigt mycket av det negativa som skapar konflikt i många kvinnors hjärnor.

Dödssynd nummer 5. Frosseri. Men herregud kvinna, under julen måste man väl i alla fall få slappna av och äta, spänna upp livremmen och ligga på sofflocket och päsa utan ångest. Kompensationen kommer ju ändå sen, i januari, hälsomånaden nummer 1. Då är det inte längre julen som lackar utan svetten som lackar, ångesten på gymmen lyser upp rummen och närvaron är hög.

Maten och ätandet är så laddat. En del säger sig inte bry sig, jag tror få av dessa. Än den ena och än den andra ägnar sig åt någon form av kompensation. Ät mindre och rör dig mer är fortfarande en fras som styr gemene man. Frossa och kompensera med motion eller svält, eller varför inte båda? Kanske kommer en ny trend efter jul, 1:6? Ät viktväktarsoppa en dag och svält resterande? Nej, det var såklart överdrivet men jag tror de flesta här förstår min tanke och min underton.

Jag har precis som ett otal kvinnor firat advent och jul med känslor blandade av glädje och ångest. Det är många måsten, pepparkakor hit och dit, lussebullar, godispaketen på jobbet och alla dessa gigantiska julbord. Tallrikarna och kundvagnarna fylls så till det yttersta och ändå är det inte nog. Man äter som om man såg svältdöden torna där framme. Som om det var livets sista andetag och stund och maten vore räddningen och trösten. Trösten, det kanske ...läs vidare

Jag vet ett enkelt sätt att öka sitt välbefinnande – att ta sig en liten lunchpromenad. Det är bra därför att du får frisk luft och får del av dagsljuset som påverkar ditt humör, din ork och energi positivt under dagen och dessutom så får du när kvällen kommer en bättre sömn. Kan det bli bättre? Efter ett tag blir vanan med lunchpromenad lika självklar som att äta lunch. Om det vid något tillfälle kommer annat emellan så saknar jag lunchpromenaden och känner mig tröttare och mindre tillfreds på eftermiddagen.

LunchpromenadEn promenad har jag alltid tyckt om men detta att i alla väder, i ur och skur, gå ut en stund på lunchen var nytt för mig, något som min arbetskamrat brukade göra och tog mig med. En vana som jag är tacksam att jag har fått lära mig. Regnar det så finns det paraply, är det kallt och blåser så tar man på sig lite mer kläder och skiner solen så är det alldeles underbart. Alla väder har sin tjusning. Under hösten och vintern tycker jag att det är extra viktigt att få komma ut ett tag mitt på dagen eftersom det kan vara enda chansen att få del av dagsljuset. Vinterhalvåret i Sverige medför att det ofta är mörkt både när man åker till jobbet och när man åker hem. Dessutom ger promenaden, om man har möjlighet att göra den tillsammans med en arbetskamrat/vän, tillfälle till lite småprat om ditt och datt som kan vara nog så värdefullt.

När jag läste Maria Helanders inlägg om hur man kan förebygga att få ont i själen genom Dagsljus, Aktivitet, Rörelse och Kost (=DARK) så var det en bekräftelse på mina egna tankar och idéer om vad vi ska göra för att må vårt bästa. Vanligtvis handlar det inte om stora, revolutionerande saker, utan om små saker som du gör ofta, varje dag. Lunchpromenaden ger dagsljus och rörelse och i lunchlådan finns LCHF-kost, allt för att ge hälsa och välbefinnande.

Vad brukar du göra på din lunch?

 

 

4 Kommentarer

Jag satt på bussen och kände hur hjärtat rusade, magen isade och hjärnan sa mig bara en enda sak – “Gå av NU!” I handen kramade jag en plastpåse och gång på gång kände jag att när som helst kommer jag att kräkas och jag fick anstränga mig för att inte gripas av panik. Ångesten hade mig hårt i sitt grepp.

Det här var min vardag förut. Jag var tio år första gången jag drabbades av panikångest och under och under min depression i början av 2000-talet var den så stark att jag inte kunde åka kommunalt, sitta på teater eller bio, åka bil på motorväg och varje gång jag gick in i en affär, en restaurang eller ett köpcentrum måste jag veta var alla toaletter och nödutgångar var. Jag var livrädd för att bli instängd och för att kräkas offentligt. När bussdörrarna stängdes och vi for iväg, kände jag direkt paniken komma krypandes och känslan av att kräkas var överväldigande. Det tog så mycket tid och kraft. Så många gånger jag har gått i flera timmar eller suttit och väntat hela natten på en busshållplats för att jag inte klarade att åka nattbussen hem. Så många gånger jag stannat hemma. Eller vädjat till min pappa att komma och hämta mig.

Var fjärde svensk har någon form av ångestsjukdom någon gång i livet. Vanligast är fobier. Ångest går att bota och du ska inte behöva leva med det. Men vi kan tycka att det är skamligt och vågar inte söka hjälp, kanske för att man tror att andra ska tycka att det bara är att skärpa sig.

Men det är inte bara att skärpa sig. Din hjärna tror att du är utsatt för livsfara och fyller din kropp med massor av stresshormoner, som du hade haft nytta av om du skulle vara tvungen att springa ifrån en noshörning. Nu sitter vi och härbärgerar alla känslor och irrationella tankar istället, vilket även gör det svårt att föra någon förnuftig konversation med din kropp.

Du kan uppleva att ångesten dyker upp ur tomma intet – plötsligt är den bara där. Men så är det inte. Den utlöses av något och det kan vi ha stor glädje av att förstå vad det är. Min ångest kom ofta när jag var nervös inför något, eller när jag kände att någon gick över min gräns och jag inte kunde hindra det. Så när jag lärde mig att säga nej och sätta tydliga gränser blev min panikångest bättre. Ibland dyker den upp igen. Kommer smygande trots att jag har effektiva verktyg att hantera den. Då tar jag fram det bästa verktyget – vetskapen om att ångesten är något som jag skapar och att den sitter i mitt huvud. Jag kommer inte att dö just nu, eller kräkas eller bli galen säger jag till mig själv, det är ångesten och den kommer till mig av någon orsak.

Försök ta reda på varför du får ångest. Stanna kvar i den och fly inte ifrån din ångest. Du är inte din ångest – du är en människa som har ångesttankar och känslor.

ångest

1 Kommentar

När något är trasigt i kroppen tar du hand om de och går till läkare. Vad gör du när du är trött och det värker i hjärtat? Biter du ihop och räknar dagarna till semester? Du kanske öppnar kylskåpet, pillerburken, plånboken eller vinflaskan? Dämpar och dövar det som gör ont med lite choklad eller genom att shoppa en ny mobil.

Visst är det så att det gör ont att vara människa. Men för några gör det så ont att man tillslut inte orkar gå ur sängen eller kanske inte ens vill leva längre. Idag är det vanligare än för tio - tjugo år sedan att gå till läkaren med sin depression eller utmattning. Och läkaren gör det hen kan göra - sjukskriver och skriver ut medicin. Förhoppningsvis får den som har ont i själen även en remiss till en kurator. På vissa vårdcentraler får du gå högst tio gånger till en kurator, på den vårdcentralen jag arbetar som kurator och samtalsterapeut är det endast fem gånger.

Vad kan vi göra på fem gånger? De allra flesta gångerna önskade jag att Landstinget hade råd med minst trettio  samtal - då kanske jag kunde göra ett gott arbete. Då kanske vi kunde läka trasiga själar. Men visst kan vi göra mycket på fem timmar.

Om du är djupt deprimerad, om ångesten hindrar dig att leva ett normalt liv, om du har även andra psykiska symptom eller inte svarar på medicinen, då skriver kuratorn i samråd med läkaren en remiss till psykiatrin. Tyvärr är väntetiden dit ofta lång. Och många gånger vittnar besvikna patienter om att det enda som hände var att de fick ännu mer medicin.

Och vad är det för ett samhälle som medicinerar bort ont i själen? Precis som vi medicinerar bort välfärdssjukdomarna istället för att göra något åt orsaken till sjukdomen. Vad händer om du har tandvärk och bara dövar bort symptomen med Alvedon? Snart får du göra en rotfyllning.

Vad kan du själv göra när du har ont i själen? Var inte rädd för att söka hjälp! Det finns många duktiga psykologer, samtalsterapeuter och psykoterapeuter runt om i landet Och här är en lista med telefonnummer till professionella människor som arbetar med att stötta och vägleda.

Att även förebygga genom att tidigt ta hand om det som gör ont. Och genom en enkel formel - DARK, hittar du tillbaka till ditt gamla jag. Dagsljus – Aktivitet – Rörelse – Kost. Det handlar om små steg varje dag för att må lite bättre på sikt.

Dagsljuset, minst 20 minuter varje dag är nödvändigt för ditt välbefinnande.
Aktiviteter, att bryta ett mönster och göra det du tyckte om innan du blev nedstämd, hjälper till att locka fram glädjen.
Rörelse, du behöver inte prestera på gymmet eller i motionsspåret, men du behöver röra på dig. Gå, dansa, yoga, vad du tycker om, en stund varje dag.
Kost, ät tre bra mål mat om dagen och ge kroppen näring som byggstenar till att bygga upp ditt välbefinnande igen och hjälp till dig att stå emot känslosuget.  Och skippa sockret och alkoholen om du mår dåligt.

kortare

Att följa mina råd när du har tappat lust och ork kan kännas som att bestiga ett såpat berg, men den energiinvesteringen det tar kommer du snart att få igen. Kom ihåg att vara snäll mot dig själv och ta hand om det som värker istället för att döva och dämpa. Du förtjänar att må bra.

8 Kommentarer

woman-walking-autumn-forest-23211206Tänk så bra vi kunnat må den här sommaren med allt ljus och sol vi haft tillgång till. Även om solens strålar är farliga i för stor dos, så är de helt nödvändiga för vårt välbefinnande. De hjälper oss bilda D-vitamin i huden och de fyller på signalsubstansen serotonin genom att vi får ljus in i ögonen.

Nu går vi in i den mörka perioden då vi inte får tillräckligt med sol. För min egen del märker jag att behovet av ljus o utevistelse ökar med åren. Jag har inte samma tolerans längre för den mörka perioden. D-vitamin har de flesta i vårt land brist på. Det lager du skaffade i somras genom att solbelysa kroppen räcker c a 6 veckor (säkert också individuellt förstås). Enkelt att åtgärda genom tillskott. Vill du veta exakt hur det står till i din kropp, kan du ta blodprov.

Serotoninet är mera färskvara. Signalsubstanserna är sekundsnabba molekyler som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet. Dessutom är dessa beroende av vår hormonbalans. Östrogenobalans skapar t.ex. lägre serotoninnivåer, likaså tarmsjukdomar. Mycket serotonin bildas i tarmsystemet. Det säger sig själv att det är komplicerat att ha balans i alla system samtidigt. Spännande tanke, hur skulle man kunna må i total balans...

Serotoninet kan du öka på flera sätt. Kosten är basen – som alltid. Aminosyran tryptofan är den viktiga byggstenen och den kan du bara få i dig via maten. Tryptofan finns bl. a. i kött, kyckling, kalkon, spirulina, sesamfrön, bönor. Du kan också se till att få in dagsljus i ögonen varje dag. Då hjälper du kroppen ännu ett steg. Du visar kroppen att det är dag nu, då vi ska vara pigga och vakna. Se till att gå ut en promenad på lunchen, gärna utan solglasögon åtminstone en stund. Något dagsljus är bättre än inget alls. Välj fönsterplats på flyget, på tåget, i rummet. Med en bra serotoninproduktion, får du en bättre melatoninproduktion som är vårt sömnhormon. Mer ljus in i ögonen dagtid banar väg för en bättre sömn till kvällen.

Omvandligen sker förenklat ut så här: tryptofan omvandlas till 5 htp som omvandlas till serotonin som omvandlas till melatonin. För den processen krävs även andra hjälpämnen som bl.a järn, vit b6, magnesium och zink. Kosten igen - basen i all hälsa. Stress är ett väldigt effektivt sätt att minska kroppens serotonin och all annan näring med för den delen.

5 htp kan även köpas som kosttillskott, men är inte tillåtet att säljas öppet i Sverige. Då behöver man söka sig till utlandsregistrerade webshopar eller vissa välsorterade hälsokostaffärer. Men eftersom kroppen är komplicerad så krävs det kunskap innan man börjar äta tillskott. Serotonin ska även vara i balans med signalsubstansen dopamin för att du ska må bra. ...läs vidare

3 Kommentarer

När det kommer till media är vikten något av det mest centrala, vår svaghet skulle jag vilja säga. Vikten är viktig men frågan är om den är det absolut livsviktigaste? Är man smal är man därmed frisk – eller inte?

 

SBU:s expertgrupp har ju kommit med en revolutionerande rapport i dagarna, i denna rapport visades att om man såg till det långsiktiga så spelade det ingen roll vilken kosthållning man valde, viktnedgången kom om man följde sin valda diet. Kortsiktigt vann lågkolhydratskosten. Vinsten för LCHF är för mig att man inte kan påtala sambandet mellan hjärt-/kärlsjukdom och LCHF/ett ökat intag av naturligt fett och ett naturligt ätande. Att viktminskningens snabbhet fick stå i fokus är PR och fjäsk med människors svaghet. Vikten och det yttre. Smal är vacker. Smal är framgångsrik. Smal är Lycklig. Eller?

 

Självklart ska man inte förneka eller nedtona att en viktnedgång för överviktiga, eller sk ”feta” med bmi över 30, att deras liv får en avsevärd förbättring på flertal plan, längre liv och ökad livsglädje som liv i sig. Men det basala, grunden... den skuggas av viktfokuset och det är det jag vill betona lite.

 

Frågan kan därmed stanna där. Är LCHF bara för överviktiga, för ”feta” och för personer med diabetes?

 

LCHF/Paleo... är naturlig mat, mat som kroppen är anpassad att äta. Mat som är för alla. Är du underviktig går du upp i vikt med din modell av LCHF. Är du överviktig går du ner. Är du normalviktig står du still. Men gemensamt är att det är kroppsvänligt och du håller dig frisk och vid liv. Det är ren mat som kroppen är designat att äta Oavsett vikt. Det är hälsa Oavsett vikt.

 

Personligen vill jag belysa att många om än inte alla kan gå ner i just vikt med nästan vilken metod som helst, precis som SBU:s rapport visade... MEN för att man är smal är man därmed inte hälsosam eller frisk, har hälsa! Svält dig, fasta överdrivet, ta bort livsmedel som är livsnödvändiga... Bli ditt yttre smala jag men är du frisk? Mår du ditt bästa jag? Går du igång på vågen eller går du igång på dig själv? Är det andras eller egen bekräftelse som är målet? Är det DU eller en bild av dig som är målet? Ofta en kombo - men vilket är fokus?

 

Eller så äter du naturligt mat, mat som kroppen är ämnad att äta, äta kroppsvänligt och hitta din biologiska vikt istället för din ”vågvikt”. Har man hälsan i fokus, äter mat som är bra för mage, tarm, hjärna, hjärta, kärl och hela systemet då mår man bra – vad det sedan står för siffra på en plastmojjäng oftast placerad i badrummet kan väl ändå kvitta? Hur fort man går ner, eller upp, i vikt kan kvitta – jämförelsehysteriken måste sluta. Sen finns det självklart en grupp människor som har ett stort mervärde av vikt, våg och siffror men de är FÅ, få jämfört med det mediala. De ska inte nedtonas, men vikten ska heller inte vara det centrala i vårt totala mående.

 

 

Vi är alla olika och det glöms lätt i jämförelsvärlden

IMG_1040

Är du som jag – att det av någon oförklarlig anledning samlar sig stora högar av papper, att-göra-listor och post runt din dator? Att vissa skåp eller lådor alltid är fulla med en salig blandning av skräp och bra-att-ha-saker. Min sambo och jag har ett gemensamt arbetsrum och våra datorer står bredvid varandra på ett stort skrivbord. Mina pappershögar smyger sig alltid närmare och närmare hans rena och ordnade sida av bordet. Än så läge har jag respekterat hans sittplats och han verkar vara skapad med en ängels tålamod.

Jag vet att alla dessa högar tar av min energi. Att varje gång jag öppnar ett skåp som är fullt av skräp, så gnager det i mig. Men jag har lärt mig små knep mot att rensa ut onödiga tidstjuvar.

Vad det i första hand handlar om är beslut. Att fatta ett beslut kring ett papper eller en sak – var det ska bo eller om det ska tas om hand nu eller slängas. Om vi skjuter på beslutet, hamnar det antagligen på en synlig plats där det ligger och pockar på vår uppmärksamhet eller stoppas undan i den där röriga lådan. Så här mina vänner kommer några små råd om hur vi kan tänka för att underlätta för oss själva.

1. Om du får ett brev eller papper, bestäm direkt om du ska slänga det, spara det i en pärm eller göra något åt det i stunden. Skjut inte upp beslutet.
2. När du får ett mejl – öppna det inte förrän du vet att du har tid att svara på det.
3. Det som tar mindre än två minuter – gör det på en gång. Att skjuta upp saker tar mycket energi, medan att få det gjort gör ditt hjärta lite lättare.
4. Om du dock skjuter upp något – skriv ned det så du inte belastar din hjärna med ett oavslutat projekt.

Kom ihåg – du bestämmer vilka mejl, sms eller telefonsamtal du ska svara på. Du bestämmer över din tid och vad som ska få utrymme i ditt liv.

 

energi2

5 Kommentarer

tired-businesswoman-17206131Vi är alla olika och vi reagerar olika på stimuli omkring oss, beroende på livsstil, arv och andra faktorer. Men omkring 20 % av alla människor kan man klassa som särskilt känsliga - både kvinnor och män - även om det är vanligare bland kvinnor. Vi kallar dem HSP, en extra känslighet i nervsystemet som kan vara både positiv och negativ i vår aktivitetsfyllda värld.

HSP kommer från engelskans Highly Sensitive Person och betyder just högsensitiv person. Efter att ha läst boken Älska dig själv – en guide för särskilt sensivita och andra känsliga själar av Ilse Sand inser jag att jag har svaret på varför jag lättare hamnar i stress och utmattningskänsla än många andra omkring mig, trots att jag gör väldigt mycket för min basala hälsa.

Det finns både utåtriktade och inåtvända högsensitiva och det finns de med lite bättre självkänsla än andra. Gemensamt är dock att de har ett känsligare nervsystem än andra människor kombinerat med höga egenkrav. Dessa krav är ofta hårdare än de man sätter upp för andra i sin omgivning. De höga egenkraven kan avse hjälpsamhet, gästfrihet, uppmärksamhet till andra, hänsynsfullhet, att ta ansvar. Kanske har man levnadsregler som till 100 % ska klaras av enligt det egna hårt uppsatta regelverket. Då kommer det bli svårt att slappna av för när man sätter gränser för sig själv för att kunna slappna av, uppstår konflikt med självbilden.

Du kan vara bra på att anklaga dig själv och kunna förutse vad som kan gå fel, du bär gärna även andras bördor. T ex kanske du kände när du var liten att det var ditt fel om din mamma inte alltid var glad och lycklig etc.

I vårt effektiva quick-fix-samhälle kan det vara svårare för högsensitiva att komma till sin rätt. Fördelarna är att du har en förmåga att etablera djupa och intensiva kontakter med andra eftersom du känner mer än de flesta. Du brukar också tycka att ytliga samtal och kontakter är både mer tröttsamma och inte så intressanta jämfört med djupare relationer med högre samförstånd. ...läs vidare