Tillskott

3 Kommentarer


Det finns många olika typer av magbesvär, symtom, orsaker och diagnoser. Många har besvär genom hela livet utan att hitta en lösning som får magen att må bra. Väldigt många hittar tack och lov sin räddning i att lägga om kosten.

Den troligtvis allra vanligaste diagnosen vid magbesvär är IBS – Irritable Bowel Syndrome. På svenska beskrivs det som funktionella tarmbesvär eller känslig tarm. IBS är en uteslutningsdiagnos, dvs. om man har genomgått diverse undersökningar och provtagningar utan att läkarna kan hitta någon annan sjukdom eller orsak till magbesvären, då brukar man kunna få diagnosen IBS. Symtomen kan därför också variera oerhört mycket mellan olika personer. Vanliga symtom är:

  • ”Uppblåst”, spänd mage.
  • Gaser.
  • Förstoppning eller diarré, ibland växlande mellan bägge. Oregelbundna och besvärliga toalettvanor.
  • Magont eller obehagskänslor som ofta går över när man tömmer tarmen.

IBS är inte farligt, men kan ge dessa obehagliga symtom som försämrar livskvaliteten för många.  Ofta kan IBS också orsaka trötthet eftersom kroppen inte kan ta upp all näring i maten till följd av att matsmältningen fungerar dåligt. Det kan också innebära en ökad risk för näringsbrister vilket i sin tur kan orsaka andra besvär och sjukdomar. Även immunförsvaret påverkas till stor del av hur magen mår och därför är det viktigt att försöka komma till rätta med sina magbesvär.  ...läs vidare

Tillhör du dem som alltid blir trött och seg i februari-mars? Då är du inte ensam.

D-vitamin bildas i huden när solen skiner på vår bara hud. Men här uppe i norden är solen bara tillräckligt stark under sommarmånaderna. Solen måste upp i 45 grader över horisonten (din skugga är mindre än du) för effektiv D-vitaminbildning. 15-20 min i stark sol utan solskyddsprodukter räcker, sen bildas inte mer hur länge du än vistas i solen. Resten av tiden behöver förmodligen de flesta av oss ta tillskott. D-vitamin är ett fettlösligt vitamin, så de som äter lågkalorikost har alltid brist. Brist kan leda till vinter/ vårdepressioner, generell värk, fibromyalgi, benskörhet, cancer, hjärtsjukdom, autism bl a. Det forskas just nu mycket på  D-vitamin. Själv tar jag den här vintern 6 000 IE, men vissa rekommenderar mer än så och det är j u förstås individuellt. Det är omöjligt att få i sig tillräckligt med D-vitamin bara genom kosten, men fet fisk innehåller en del. D-vitamin har betydelse i många av kroppens processer, så även immunförsvaret.

Melatonin är ett sömnhormon som produceras i tallkottkörteln. I mörker går produktionen upp och i dagsljus går den ner. Får du för lite dagsljus så har du för hög melatoninproduktion och känner dig trött och seg. Gå ut i ljuset minst en halvtimme om dagen så du inte går och halvsover för jämnan 😉 Tänk även på att ha ordentligt mörkt i rummet när du ska sova, mörkläggningsrullgardiner är en bra idé. Har du svårt att hinna ut i dagsljus vintertid så finns dagsljuslampor att köpa. Melatonin finns även som läkemedel vid sömnstörningar och jetlag.

Så mitt råd om du känner dig vintertrött är att boosta med D-vitamin och ta en promenad i dagsljus minst en halvtimme om dagen. Satsa på att bli vårpigg i år!

3 Kommentarer

Antioxidanter

Många grönsaker innehåller bioaktiva ämnen -  antioxidanter – det där har vi hört talas om! Och antioxidanter är något nyttigt som t.o.m. finns i vin och choklad!

Hos växter finns ofta något som kallas sekundära metaboliter – ämnen som inte har någon del i den grundläggande funktionen. Det kan t.ex. vara försvarsfunktioner mot svamp, bakterier, virus eller också kan det vara signalämnen som ska attrahera pollinerare eller något som ska skydda mot UV-ljus. Vissa av dessa ämnen kan vara giftiga för människan medan andra är bioaktiva och nyttiga.

Antioxidanterna ska rädda oss från oxidation, d v s neutraliserar reaktiva reaktioner av syre som orsakar skador i kroppen, vilka kan leda till bl a cancer.

Här är några exempel:

6 Kommentarer

Jag upplever att det är ett ganska stort motstånd generellt mot kosttillskott. Jag får ofta höra: ”… ja men jag äter en allsidig kost så jag får i mig alla vitaminer och mineraler”.

Ok, men faktum är att den mat vi äter idag är inte i närheten av samma näringsinnehåll som våra mor- och farföräldrar åt.

Hur kan det komma sig?

Idag transporterars mycket av våra grönsaker långa vägar.

De drivs upp i en höger hastighet (jämför en snabbväxande tall mot en långsamt växande tall från Norrland)

Jorden är näringsfattigare.

Vi äter fisk som är odlad i basänger, kött som får kraftfoder.

Listan kan göras lång. ...läs vidare