Sötning

4 Kommentarer

No 20 sötningsmedelVi människor må tror vad vi vill, inbilla oss, hoppas och försöka, men nej, kroppen låter sig inte luras. I veckan kom nya forskningslarm om konstgjorda sötningsmedel, du vet de där ”ofarliga” sötningsmedlen som din kropp inte känner igen, inte kan ta upp och som därför inte påverkar dig. Tillåt mig le lite snett. Jag kan inte hjälpa det, men någonting inom mig säger ”YES! Kroppen reagerar, kroppen regerar, kroppen låter sig inte luras, naturen är överlägsen.” Kan du förstå min känsla? Vi människor har en sagolik förmåga att försöka tro att vi kan sätta oss över naturen, att vi med våra hjärnor och smarta uppfinnigar är listigare än naturen självt. Det har hittills aldrig lyckats, inte en enda gång, inte i ett enda sammanhang. Det visar sig alltid att vi måste samarbeta med naturen, inse att vi är en del av den, annars går det åt pipsvängen.

Och nu är turen kommen till sötningsmedlen, äntligen. I det här fallet handlar det om en cocktail av aspartam, sackarin och sukralos – hittills ansedda som helt ofarliga i lagom mängd. Såväl friska som sockersjuka har riskfritt kunnat njuta av den konstgjorda sötman, utan att gå upp i vikt, utan att påverkas på minsta lilla sätt, vi har med gott samvete kunnat lura våra kroppar. Trodde vi. Den nya forskningsrapporten visar dock att dessa ämnen orsakar en ökad glukosintolerans. Du får alltså en sämre förmåga att hantera socker, ett förstadium till diabetes, även när du äter normala mängder av dessa sötningssmedel. Hur, frågar man sig då. Dessa sötningsmedel kan ju inte tas upp och innehåller inget socker som våra kroppar kan begripa sig på. De passerar ju bara och kommer ut i andra änden, väl? Nej, för tarmen talar. I dina tarmar finns flera kilo bakterier, och de finns där för att du behöver dem, utan tarmbakterier fungerar du helt enkelt inte.  Och se, de nya forskningsrönen visar att tarmbakterierna kan använda sig av de konstgjorda sötningsmedlen, metabolisera dem, vilket leder till en påverkan på glukosbalansen i kroppen! Sötningsmedlen påverkar dessutom tarmfloran och skapar en annorlunda bakteriesammansättning.  Och fort går det, vissa människor får en sämre glukostolerans på bara 5-7 dagar. Och vi vet att diabetiker redan har en annan bakterieflora än friska…

Nu gällde studien aspartam, sukralos och sackarin - hur det ser ut för andra sötningsmedel som påstås vara ofarliga vet vi inget om, men en logisk slutledning borde kanske ändå vara att skillnaderna inte är så stora. Studien måste självklart följas upp av fler studier för att man vetenskapligt ska kunna säkerställa resultaten, men intressant är det hur som helst redan nu.

Jag tycker också det är intressant att höja blicken ett snäpp och fråga mig VARFÖR vi vill försöka lura våra kroppar. Din kropp är ju din bästa vän, eller…? Vill du gå runt och lura din bästa vän dag ut och dag in? Tror du på fullt allvar att din bästa vän är helt immun mot ditt lurendrejeri och låter det passera år efter år efter år? Tror du verkligen att du är så bra på att luras att du kan lura naturen självt? Och hur känns det i MAGEN när du försöker lura dig själv…?

2 Kommentarer

Det var gott. Riktigt fint. Sådär perfekt blev den. Jag ska inte ta en till. En enkel får räcka idag. Jag ska vara stark.

En stund senare står jag vid espressomaskinen, andas in den goda lukten av nymalda bönor som nu förvandlas till den där drycken jag så många gånger bestämt mig för att dra ner på. Det inte är farligt att jag väljer att njuta en gång till. Problemet är att jag inte gillar att vara beroende. Att jag inte lyckas låta bli trots att jag bestämt mig. Det är så det är för många. Av allt man kan vara beroende av så är lite dagligt kaffe inte speciellt farligt eller jobbigt i jämförelse. Det finns både för- och nackdelar med kaffe men jag tänkte inte gå in på det nu. Många kämpar mot sug att röka, snusa, dricka alkohol med mera. Väldigt många kämpar mot sockerberoende. Olika sorters beroenden som kanske inte ens kan jämföras, men ändå beroenden.

espresso

Många som är sockerberoende blir hjälpta av att lägga om sina vanor till en bra lågkolhydratkost. Att minska blodsockertopparna, både i storlek och antal, kan också minska suget på sött som uppstår när blodsockret sjunker igen. Genom matsmältningen blir kolhydrater tillgängliga i kroppen i form av glukos (blodsocker). Äter du mycket kolhydrater höjs därför blodsockret mycket men olika kolhydrater påverkar blodsockret olika. Att istället äta mindre mängd kolhydrater och välja bättre kolhydratkällor kan göra stor skillnad. En del använder sig av GI, glykemiskt index, som vägledning till att hitta bättre alternativ på kolhydrater. Det är en klassificering av hur mycket eller lite blodsockret höjs av en viss mängd olika kolhydrater. Ett livsmedel med lågt GI höjer blodsockret mindre än ett med högt GI. Mer specifikt jämför man hur mycket 50 gram kolhydrater av olika livsmedel påverkar blodsockret, vilket innebär att mängden livsmedel man måste äta för att få i sig 50 gram kolhydrater också varierar väldigt mycket. Dessutom påverkas GI-värdet mycket av vilken form livsmedlet är i, hur behandlat det är. GI-värdet säger heller inte hur näringsrik, mättande eller bra en kolhydratkälla är i övrigt men det kan ändå vara en liten vägledning till vad som kan vara bättre alternativ.

För mycket blodsocker är väldigt skadligt i kroppen. Hos en frisk människa bildas insulin när nivåerna av glukos i blodet höjs. Insulinet hjälper till att flytta blodsocker från blodet in till cellerna genom att låsa upp portar, så kallade insulinreceptorer, in till cellerna. För mycket insulin kan dock förstöra receptorerna. Om portarna inte öppnas som de ska plockar kroppen bort insulinreceptorerna. Hormonet insulin har då ingen effekt utan receptor. Eftersom effekten av insulinet inte når fram, försöker kroppen kompensera detta genom att bilda mer insulin. Man får alltså en minskad insulinkänslighet eftersom det blivit fel på cellens yta. Det är det som händer vid typ 2-diabetes. Det som är bra är att kroppen kan sätta tillbaka receptorerna när insulinnivåerna är lagom igen. Det är därför kostomläggning är så viktig för personer som drabbats av diabetes typ 2. På samma sätt kan du minska risken att drabbas av typ 2-diabetes genom att äta en bra lågkolhydratkost. Med bra menar jag en näringsrik och varierad kost som ger dig allt du behöver och håller dig mätt mellan måltiderna, detta utan att höja blodsockret så mycket.

Jag har ett annat beroende också, träning. Kanske är beroende fel ord. Träning är ju något jag alltid vill ha i mitt liv, som en del av vardagen. Jag måste träna för att må bra. Av träning blir jag pigg, positiv, stark, fokuserad och det får mig att komma på nya idéer med mera. När jag bara hade mig själv att tänka på, det vill säga innan jag skaffade barn, tränade jag gärna ihop med mina vänner. Boxpass med Johanna, joggingturer med Carolina, morgonsim med Karin, badminton med Anders, squash med Fredrik, forza med Nina, bodypump och spinning med Ingela, bodycombat med My, aerobics med Maryam, styrketräning med Gunnar… Tja, ni förstår. Jag tränar själv också men det är extra givande att träna tillsammans med vänner. Vänskapsrelationen blir ofta djupare när man gör något sådant ihop. Det är dessutom extra motiverande att ha en träningskompis. Har man haft en dålig dag kanske man skulle hoppat över träningen om man hade planerat att träna själv, men med en vän som man redan bestämt med blir den inplanerade träningen lättare av i sådana lägen. Nästan alltid ger sedan träningen massor energi att ta med sig hem istället.

Något som är bra att känna till är att när du tränar så skapas nya portar som släpper in blodsockret till cellerna men utan lås. Glukos släpps alltså in i cellen utan att vara beroende av insulin och den här effekten kommer ca 2 timmar efter träning och kan sitta kvar upp till 2 dygn. Så för en typ 2-diabetiker är motion ytterligare hjälp på traven till att må bättre. Det finns så många anledningar att röra på sig. Att träna för att det är roligt, uppiggande, stärkande och förebygger och i vissa fall lindrar ohälsa är några bra skäl. Har du ändå problem med motivationen så skaffa en eller flera träningskompisar. På kanjagtrana.se hittar du också svar på om du bör träna om du har ont i halsen eller liknande. Glöm heller inte bort att äta ordentligt efter träningen.

Jag luktar på min espresso. Blundar och sväljer det sista. Ska jag ändå dricka den så tänker jag njuta. Jag klarar mig på mindre imorgon. Då piggar jag upp mig genom att ta på mig löparskorna för en runda i skogen istället för att ta en extra espresso.

8 Kommentarer

Ja, vad är nu sant om kolhydratsfritt sötningsmedel? Det beror lite på från vilken vinkel du väljer att belysa produkterna. Och det beror väldigt mycket på vad du vill ska vara sant. Det verkar gå att hitta stöd för allt inom denna fråga. Det är ofarligt, det är farligt. Det finns naturliga sötningsmedel utan kolhydrater eller de tillverkas genom tuffa kemiska processer.

Jag tänkte, för att göra den enkelt, lyfta de tre vanligsate. Aspartam, Stevia och Sukrin (Erythritol).

E 951. Aspartam är två aminosyror som sitter ihop. Fenylalanin och asparaginsyra. Två av våra 20 helt vanliga aminosyror. Dessa sitter dock inte ihop två och två i naturen så trots att de är helt naturliga så har de en onaturlig sammansättning samt att de kommer att ”serveras” i en betydligt högre dos än du kan få genom att äta en bit lax eller kycklingfilé. Giftig eller inte? Avgör själv. Mitt val är att inte äta onaturligt sammansatta ämnen i överdriven dos.

E 960. Stevia är en grön växt och är inte det som vi äter som steviasocker. Växten är fullt naturlig. Det är stor skillnad att söta ditt te med ett litet blad mot att söta med högkoncentrerat steviolglykosider. Det vi använder som sötningsmedel är nämligen steviolglykosider. Producenterna hävdade från början att detta utvanns genom rena vattenbad men har nu på senare tid tvingats lägga till ”med viss kemisk påverkan”. Farligt eller inte? Avgör själv. Mitt val är att inte äta processade produkter som utvinns med kemikalier.

E 968. Sukrin eller Erytritol som det egentligen heter är en sockeralkohol. Andra sockeralkoholer har en oönskad laxerande effekt då de inte hamnar i kroppen utan i tjocktarmen. Erytritol hamnar däremot i kroppen och utsöndras därför genom urinen efter att ha passerat njurarna. Detta ses som en fördel. Erytritol ses som fullt naturligt då det finns i päron, druvor, meloner och svamp. En logik ...läs vidare

6 Kommentarer

Socker eller?Hur ska man tänka kring socker och hur ska man tänka kring den uppsjö av sötningsmedel som kommer ut på marknaden?  Den här veckan har vi försökt belysa socker och sötning lite grand och menyn ovan är lite  omgjord  och "Sött" har fått en egen flik. Där hittar du information om socker och sötning men också om sockerberoende.

Kostrådgivarna som grupp förespråkar inget särskilt sötningsmedel så du måste själv läsa och ta ställning. Fundera om sötning är ditt bästa val - eller om du ska ha något alls? Kanske är honung eller vitt raffinerat socker ditt val?

Från och med nu så kommer vi att skriva följande där sött förekommer i recepten

”x mängd motsvarande x mängd socker”

Det betyder inte att vi rekommenderar socker, det betyder att OM du väljer ett recept med sött, så väljer du själv det socker eller den sötning som passar din kropp och knopp bäst. Varför vi använder ordet socker är för att det är vad som står på ...läs vidare

15 Kommentarer

Jag läser just nu boken Sötsug av Johan Frisk. Den handlar om sockrets historia från upptäckten fram till idag. Socker är en av människans allra starkaste drifter enligt Johan. Konsumtionen har ökat lavinartat de senaste åren och det är inte det vanliga sockret utan sötningsmedel och varianter av socker som maltodextrin, fruktos, druvsocker mm. Varianter av socker som har högre GI än vad vanligt socker har och som skickar ut mer insulin än vad socker gör och som ni vet så är ju insulin fettinlagrande och vi blir alltså fetare, hungrigare och sjukare av det. Detta finns i färdigmat, drickor, charkuterier, bröd och all möjlig mat man kan tänka sig. Så för det första så har socker bytts ut mot andra farligare former av sött och för det andra har vissa former av sött bytts ut mot sötningsmedel som inte höjer blodsockret.

...läs vidare

6 Kommentarer

 FRÅGA: Laurel undrar: Påverkar fruktos kroppen på samma sätt som glukos. d.v.s. höjer blodsockret, ökar på insulinet och bidrar till fettlagring? Kan man säga att fruktos är bättre sockerart än andra för att det finns i frukt? Tacksam för svar!

CeciliaH Cecilia Hedkvist svarar: Hej Laurel! Glukos och fruktos påverkar kroppen på olika sätt, men båda höjer blodsockret, ökar på insulinet och kan bidra till fettinlagring. Fruktos har ett mycket lägre GI-värde än glukos och går alltså långsammare ut i blodet och orsakar inte lika mycket insulinutsöndring som glukos. Dock är fruktos ännu mer fettbildande och mättar ännu sämre än glukos. Tillsatt fruktos har också visat sig kunna öka blodfetterna och sänka insulinkänsligheten.

Som slutsats skulle jag vilja säga att fruktos inte är en bättre sockerart än glukos om vi använder den som sötningsmedel. Men det är skillnad på att tillsätta fruktos som sötningsmedel jämfört med att äta den i sin naturliga form som en del i färsk frukt. Äter du en frukt så får du även i dig bland annat hälsosamma fibrer och skyddande antioxidanter som i viss mån ”väger upp” de negativa effekterna av ...läs vidare

6 Kommentarer

I och med Annika Rognebys inlägg här på KRG igår fick vi en fråga, om det verkligen är ”bra att äta sötningsmedel?” Camilla undrar vidare om det kommer komma framtida studier som visar att det inte är bra. Och hur är det att ge sötning till barn?

Jag tänkte här försöka bena ut mina åsikter kring det hela. Tyvärr blir det mycket å ena sidan och å andra sidan men du läsare får fundera och sedan ta ställning själv. Anna Hallén kommer inom kort skriva några inlägg och berätta mer i detalj, dels om nya rön och dels vad som händer när olika personer äter sötning - håll utkik!

Hur är det med sötning?

Alla nya sötningsersättningar är just det, nya och därmed ganska outforskade. Det som poppat upp på sistone verkar dock peka på att ersättnings-sötningen inte är så mycket att hurra för, för den som annars är frisk. Däremot så verkar det inte höja blodsockret och då är det ju mer lämpligt för en diabetiker att använda sötningsmedel i stället för socker.

Vad både diabetiker och vi andra bör tänka på är att sötade efterrätter och godsaker tillhör livets lyx. Är det ett tillfälle där du vill höja stunden med en söt smak: ät och N J U T ! Men inte varje dag...

Hur är det med ”naturligt”?

Och hur är det med ”naturligt”? Det finns ju ingen organisation eller licens bakom ordet ”naturligt”, alltså kan producenter säga att ganska mycket är naturligt. Socker är ju naturligt, betorna växer från jorden.

De nya ersättarna för socker, som till exempel stevia, växer också naturligt i naturen.

Men. Sen då, efter skörden? Stevia är ju en ört och är grön till färgen. Varför är den vit när jag köper den i påse? För mig är det inte naturligt att man har processat något hårt och ändrat dess karaktär. Därmed inte sagt att jag helt ratar den! Har jag en diabetiker ...läs vidare