Forskning

2 Kommentarer

Kostbehandlingar saknar kommersiellt intresse – därför har vi grundat en ideell fond för kostforskning. Målet är att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka olika sjukdomsförlopp. Med bra vetenskap i botten kan det bli förändring inom vården. Det starka engagemang som finns kring kostfrågor hos er alla hoppas vi ska lyfta fonden.

Den som följer kostdebatten i tidningar, via teve och på bloggar får ta del av många berättelser om hur människor har tillfrisknat efter en kostomläggning: diabetiker kan slänga sina insulinsprutor, magen har lugnat sig och slutat smärta, migränen har försvunnit, kroppen värker inte längre, astman är borta och pollenallergin lyser med sin frånvaro. En del blir plötsligt gravida eller slipper sin akne. Vissa föräldrar berättar om barn med adhd som har blivit lugnare; andra om barn med autism som nu är lättare att få kontakt med.

Sedan våren 2009 har jag ägnat mycket tid åt att kartlägga de biokemiska mekanismerna bakom alla dessa sjukdomar. Kan verkligen kosten ha ge alla dessa hälsoförbättringar? Hur går det i så fall till? Min slutsats är att den mat vi äter kan påverka mycket. En kostomläggning hjälper aldrig alla, men det verkar hjälpa väldigt många. Det finns flera logiska förklaringar. Det handlar framförallt om att kosten påverkar tarmfloran, ämnesomsättningen, blodsockret och insulinnivåerna i blodet. Ett stabilt blodsocker och låga insulinnivåer har, utifrån mitt teoretiska biokemiska perspektiv, potential att bromsa utvecklingen av våra stora folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Väldesignade studier ska utvärdera kostens effekter på hälsan

Behandlingar inom vården kan dock inte basera sig på biokemiska hypoteser eller anekdotiska berättelser. För att en läkare ska kunna rekommendera en viss kost, krävs väldesignade vetenskapliga studier som bevisar effekten och som dessutom utvärderar eventuella biverkningar. Ofta när jag har granskat vetenskapen finns små behandlingsstudier som tyder på att de biokemiska hypoteserna är korrekta. Men de studierna inkluderar nästan alltid för få patienter och pågår under för kort tid för att kunna ligga till grund för behandlingsrekommendationer. Många gånger har jag känt mig frustrerad över detta. Vad är det för fel på forskningen? Hur kan det finnas så spännande hypoteser, men så få bra utvärderande studier?

Svaret på den frågan är att kostforskning saknar kommersiella drivkrafter. Medicinsk utveckling bygger i dag på att ett läkemedelsbolag ska kunna ta patent på en kemisk substans. Men ingen kan ta patent på broccoli eller kokosfett.

Det är här som den nygrundade Kostfonden kommer in i bilden. Vi vill vända alla frustration till något konstruktivt. Tillsammans med Fredrik Sjödin och Charlotta Holm Hildebrand har jag grundat fonden för att på ideell bas fylla alla de kunskapsluckor som finns.

Kostfonden

Det behövs större samarbeten inom kostområdet

Kostfonden ska verka för fler högkvalitativa studier. Vår vision är att fonden ska ha en koordinerande funktion; den ska samla forskare från olika delar av Sverige eller Europa kring ...läs vidare

3 Kommentarer

Som du kanske läst tidigare brinner jag för kvinnohälsa och hormoner. Jag tycker också det är väldigt spännande att leta upp och prova nya produkter som underlättar ett kvinnoliv. Testar dem på mig själv och sen berättar jag för mina klienter och andra som vill lyssna. Mitt facebookforum - Louise Edlunds hormonforum - växer så det knakar. Vi är över 1200 medlemmar nu efter 6 månader, så det finns ett stort behov bland kvinnor att diskutera och stötta varann. Idag ska du få lite spridda skurar av tips och råd utifrån vad jag erfarit senaste tiden. Grunden i mitt hälsoarbete är som alltid näringsrik naturlig kost med bra råvaror, lagad från grunden. Sen tillskott i perioder och individanpassat. Träning som blir av och är rolig. Sen lägger jag mycket fokus på sömn och stressreducerande åtgärder. Utifrån det, kan jag sedan lägga till andra åtgärder för mina klienter.

www.sensifemme.se
www.sensifemme.se

Bröstcancer är en otäck sjukdom och du kan inte ens vara säker om du går på mammografi regelbundet. Personligen är jag lite tveksam till förebyggande mammografi, men det får bli en annan diskussion. Vad jag vill förmedla till dig är att du måste ta ett eget ansvar också, för att undersöka dina bröst en gång i månaden. Bara du kan veta hur dina bröst känns normalt. Så fort du upptäcker något ovanligt eller annorlunda, ska du diskutera det med din läkare. Det kan vara helt ofarligt, det kan också vara något värre och då är tidig upptäckt väldigt viktig. Nu har jag lärt mig att det inte är mest effektivt att undersöka sina bröst i duschen. Det ska göras liggande med en kudde under axeln. Två kvinnor har nyligen startat ett företag i Sverige som heter Sensifemme. Så heter även undersökningshandsken som de nu importerat till Sverige. Beprövad i en mängd andra länder i världen. Det fiffiga är att den undre delen innehåller en ficka med inkapslad mineralolja. Plasten är giftfri. Oljan gör att dina fingrar blir extra känsliga för att leta knölar. Din hud ska vara ren och utan hudkräm, du tvättar av handsken efter användande och stoppar tillbaka den i kartongen. Jag har köpt den och kommer fortsätta använda den. Efter c a 2 år bör man byta till en ny.

Efamol
Efamol

Man får torr hy när man närmar sig menopaus som jag. Det kan vara riktigt obehagligt och klia av torka. Fett får jag massor via maten och tillskott av Omega-3 tar jag. Men tydligen räcker inte det i mitt fall. I kylen hade jag en nästan ny burk av Efamol med GLA - nattljusolja. Kapslar man tar i en högre dos de första 3 månaderna och sedan en låg t.v. dos. Nu har jag ätit detta tillskott i drygt 1 månad och jag känner att det påverkar min hormonbalans positivt, dessutom är min hy mindre torr och har fått bättre fräschör. Allt är individuellt och jag tar ju även andra tillskott, men kanske kan vara något för dig om du känner att din hy är i obalans. Att det även hjälpt mig hormonellt att bli mer i balans, det var en extra bonus, även om det är en känd effekt av GLA. ...läs vidare

7 Kommentarer

dreamstimezoom_17969833

 

Idag är det Alla Hjärtans Dag – en dag som de flesta av oss påverkas av på något sätt. Antingen genom att överraska nära och kära med blommor och presenter eller genom att ha lite fler ursäkter att äta choklad och geléhjärtan. Vi firar dagen till minne av Sankt Valentin som var biskop i Italien på 200-talet. Han var en kristen som levde i Rom och fick lida martydöden efter att ha trotsat kejsar Claudius förbud att viga unga, kristna par. Han avrättades, men lyckades lyckades strax innan smuggla ut ett kort till fångvaktens dotter som han var mycket förälskad i. Det första Valentinkortet och ursprung till seden att skicka kort denna dag.

Valentin sägs ha haft för vana att plocka blommor i trädgården och ge dem till älskande par. Traditionen går tillbaka ända till 1300-talets England och Frankrike, där man ordnade fest för ungdom och förälskade.

Visst är det fantastiskt med hjärtat, hur det bildas i det lilla fostret och börjar slå och sen kan slå i mer än 100 år utan uppehåll, klara hård träning, gifter vi utsätts för, tuffa känslosvall, operationer där man både stänger av och sätter igång det igen kanske t.o.m med ett helt nytt hjärta. Hjärtat sitter nästan mitt i bröstkorgen under revbenen, inte till vänster som vi kanske lärt oss. Hjärtat är också ett viktigt känslocentrum och när vi har hjärtesorg kan vi känna som att det smärtar och krampar runt hjärtat. Man kan faktiskt t.o.m. avlida av akut hjärtesorg. Det är vanligast bland äldre kvinnor som t.ex efter många års äktenskap mist sin käraste och kroppen drabbas av stresschock. Det finns säkert omskrivningar i läkarjournaler för denna allvarliga chock, men det är vad som faktiskt händer. Hjärtat slutar slå.

Det finns viktiga vitaminer och mineraler som skyddar hjärtat från hjärt- och kärlsjukdomar. I en svensk studie vid Linköpings Universitet har man undersökt effekterna av coenzym Q10 och selen i kombination. I studien ingår bl.a. Urban Alehagen – överläkare och docent i kardiologi vid Linköpings Universitet, professor Anders Rosén – Hälsouniversitetet och Mikael Björnstedt på Karolinska Institutet. Studien pågick i fem års tid på 443 äldre människor 70-80 år så kunskapen om samma sak gäller yngre människor eller om man bör börja äta tillskott redan i unga år är inte utredd. ...läs vidare

4 Kommentarer

Rättvisans Gudinna
med ögonbindel, svärd och vågskål

Får yrkesgrupper med skyddade yrkestitlar som Legitimerade doktorer, professorer, dietister och andra i sjukvården fritt göra reklam för olika varumärken i sin yrkesutövning när de är anställda av kommun /stat /landsting? Får de betalt precis som reklamfinansierade magasin och tv-kanaler för att de för fram budskapet? Får de göra det fritt utan att det först kommer ett ”PLING, nu blir det reklamavbrott?” Får de göra det utan att först informera åhörare/patienter om det? Och vad säger uppdragsgivarna, i slutändan skattebetalarna om det?

När jag håller föreläsningar om naturlig kost blir det ofta extra engagerade diskussioner och funderingar kring matfett och margarinet vs smörets vara eller inte vara. Inte sällan sitter det också åhörare som varit på ”hjärtsjukeinformation” på sjukhuset och då har de fått fina glossiga broschyrer som talar om vad som är rätt och fel att äta. Becel kommer alltid på tal eftersom de alltid blivit rekommenderade ett specifikt varumärke och från en leverantör och inte nog med det så har dietisten stått framme vid podiet och berättat att Becel är bäst för dig. Jag frågar alltid: ”Vad står det på baksidan på broschyren du fått?” ”Och vilket företagsnamn stod på alla bilderna på presentationen ni lyssnade till?” Hmm, ja visst, det var ju Unilever förstås.

Hur kan det vara möjligt? Är det verkligen okej? Vad krävdes av Unilever för att de skulle lyckas ta sig in på sjukhusen och lyckas med sin marknadskampanj och få sjukvården att gå deras ärenden? Och dessutom är det dessa legitimerade och skyddade yrkestitlar som sitter inne med förtroendet, med auktoriteten att ”vi vet bäst”. Hur kan dessa rimligen stolta yrkesmänniskor vilja bli en förmedlare av reklam och inte istället landa i sin egen kunskap och förmedla den istället? Eller är det detta som är deras ”kunskap”?

Just det sistnämnda blir jag lite förundrad över då jag tidigare i höst hamnade i skottgluggen för ett mycket debatterat samtalsämne på en dietistblogg när dietisten uppmärksammat att jag höll föreläsningar om lågkolhydratkost ...läs vidare

4 Kommentarer

Livsmedelsverket påstår, att en kost fattig på mättat fett redan i tidig barndom kan förebygga hjärtkärlsjukdomar senare i livet. Man rekommenderar därför en kost där det mättade fettet minskas til fördel för fleromättat fett. Som en konsekvens av detta serverar nu de flesta daghem och skolor lättmjölk och margarin i stället för vanlig mjölk och smör. Dessa råd visar att Livsmedelsverkets experter inte håller sig ajour med vetenskapen.

För några år sedan presenterade Livsmedelsverket till exempel en lista på 72 studier, som de påstod skulle visa, att mättat fett är farligt. I ett inlägg i Dagens Medicin visade jag tillsammans med elva experter, att blott två av dessa studier, och endast med lite god vilja kunde anses som stöd. Resten gjorde det inte eller handlade om något helt annat.

Många internationella kostexperter har också erkänt, att mättat fett är ofarligt eller till och med nyttigt. En av dem är Walter Willett, professor i näringslära vid Harvard och chef för världens största koststudier. Han har i många år varnat mot det mättade fettet, trots att ingen av de talrika rapporter, som utgått från Harvard, har kunnat visa, att infarktpatienter har ätit mera mättat fett än andra. Men i en intervju i Los Angeles Times för två år sedan sa han följande: ”Fett är inte problemet. Om amerikanerna kunde eliminera de söta drycker, potatisen, det vita brödet, pastan, det vita riset och allt snask, då skulle vi kunna avlägsna alla de problem vi haft med övervikt och diabetes”. ...läs vidare