Fett, kolhydrater, protein

8 Kommentarer

Coconut Oil NancyDet är sällan ett nytt livsmedel eller en produkt dramatiskt förändrar mitt liv utanför köket. Under de senaste månaderna har kokosoljan blivit en av dessa produkter. I köket har den revolutionerat hur jag lagar mat åt min familj. Men utöver det har den också förändrat det sätt jag sköter min kropp, hud och tänder.

Här delar jag med mig om varför jag tror att kokosolja borde finnas i varje hushåll.

Matlagning för en sund framtid

Blunda och försök tänka ut alla slags matlagninsoljor du känner till. Jag slår vad om att du kan komma på åtminstone sex stycken. Antalet oljor som finns tillgängliga i din mataffär är dock bra mycket högre än detta. Den långa listan nedanför är bara en kortfattad förteckning.

Detta är dem jag kom på under två minuter:

Linfrö, raps, druvkärneolja, palmolja, majsolja, olivolja, palmolja, bomullsfröolja, sojaolja, kokosolja, solros, sesam och jordnöt.

Jag är imponerad av att du tog dig till slutet av listan! Du har förmodligen redan glömt de som stod först. Men inget att oroa sig över! Jag har upptäckt att jag endast behöver TVÅ oljor i mitt kök. Det är allt! Resten har jag slängt.

De två oljorna är:

  • Extra virgin olivolja (EVOO)
  • Kokosolja

EVOO är härlig att ringla över råa livsmedel. Den kan bidra till många välsmakande salladsdressingar och kan kombineras med olika kryddor för att göra en stor dip till dina ...läs vidare

2 Kommentarer

Image courtesy of antpkr at FreeDigitalPhotos.net
Image courtesy of antpkr at FreeDigitalPhotos.net

Vilken fantastisk naturprodukt ekologisk kokosolja är för oss. Det kan dock kännas lite fel att vi fraktar produkten från andra sidan jordklotet, med tanke på hur det påverkar miljön. Om vi ändå bortser från det nu, så vill jag gärna dela med mig mer fakta om ekologisk kokosolja som fått en sådan hausse i Sverige att det ibland t.o.m. är slutsålt.

Kokosolja är rikt på MCT - mellanlånga fettkedjor - som lätt omvandlas till ketonkroppar. Ketonkroppar är lättillgänglig energi för hjärna, hjärta och muskler.

Om hjärnan ska använda fettsyror som energi måste de först brytas ner till ketonkroppar. Ketonkroppar är vattenlösliga i motsats till fett och kan därför lätt transporteras i blodet och förse alla organ med energi. Ketonkropparna passerar lätt blodhjärnbärriären och behöver inte insulin för att tas upp i nervcellerna. Fullvärdig energi för hjärnan och betydligt bättre än det snabba glukoset - blodsockret.

Vissa människor tål kolhydrater bättre, andra betydligt sämre. De blir insulinresistenta och utvecklar diabetes typ 2, övervikt, metabolt syndrom - en farligt ökande trend i västvärlden. Insulinresistens skapar också obalans i hormonerna, något som jag ofta ser hos mina klienter när jag jobbar med hormonanalyser. Numera talar man även om diabetes typ 3 som är en typ av diabetes som drabbar hjärnan.  Även hjärnan påverkas av insulinresistens och forskarna tror att hjärnans bristande förmåga att producera energi av glukos skapar Alzheimer, Parkinson, MS, epilepsi, autism.  Alla celler i kroppen behöver ha tillräckligt med energi.

I en ketogen kosthållning med mycket naturliga fetter, kommer kroppen hämta mer energi från ketonkroppar och förbränner därmed fett mer effektivt. Även det vi har som reservfett på lår och mage. Det här kan vara ett bra sett att gå ner i vikt om man önskar det. I ekologisk kokosolja finns c a 75 % mellanlånga fettsyror som lätt ombildas till ketoner i levern för att sen förse hjärnan. Det finns studier på att dessa mellanlånga fettsyror ökar förbränningen effektivt jämfört med "vanligt" fett.

Naturläkaren och författaren Bruce Fife har skrivit boken "Stoppa Alzheimer nu". I den boken kan du lära dig det mesta om kokosoljans förträfflighet. Bl.a. att den innehåller 50 % laurinsyra som förlänger energin av fettet i kroppen. Laurinsyra är för övrigt utmärkt att inta för att inte få överskott av svampen candida i tarmsystemet och finns även naturligt i modersmjölk.

För att säkra hjärnans försörjning av energi via ketonkroppar kan du ta 1-3 msk kokosolja per dag fördelat på max 1 msk (15 ml) vid varje tillfälle.  Ta inte allt på en gång om du inte är kraftigt förstoppad. Kokosolja sätter nämligen sprätt på magen i större doser. Inte farligt, men kan vara obehagligt förstås. Jag läste en historia om en kvinna som sökte vård för allvarlig förstoppning. Ingenting fick igång magen. Hon fick tips av en väninna att ta stora doser kokosfett på en gång och det gjorde susen. Läkarna var imponerade!! Det kan också kännas jobbigt för matsmältningen att ta för mycket kokosfett på en gång, matsmältningsenzymerna hänger inte med. En lösning är då att ta mindre doser flera gånger om dagen i sked eller på maten.

Förstoppning är för övrigt en allvarlig obalans. Gifter utsöndras från avföringen i tarmväggen, hormonet östrogen utsöndrat från levern blir också kvar i tarmen och påverkar många östrogendominanta kvinnor negativt. Minst en gång om dagen ska tarmen tömmas.

Kokosfett och huden är också ett eget kapitel. Kvinnorna i tropikerna har länge använt kokosolja som skönhetskräm. Du kan smörja dig efter duschen. Huden blir mjuk och len utan att kännas obehagligt kladdig. Du kan använda den som ansiktskräm och för rengöring. Den är utmärkt för after-sun men även som solskydd, eftersom den har ett naturligt solskydd på motsvarande sfr 7-10. Min ljusa fräkniga hud älskar kokosoljan som solkräm på våra nordliga breddgrader. Men då ligger jag väldigt sällan och solar, jag rör mig mer i solen. Kvinnor med torrhetskänsla i underlivet kan också smörja efter dusch eller faktiskt använda kokosfett som "tvål" till underlivet. Där ska man inte använda starka produkter. Och - du - ta med dig en liten burk till sovrummet tillsammans med din käraste också. Kan liva upp samlivet en smula emellanåt.

Göran Petersson har under mer än 25 år svarat för både forskning och utbildning i kemisk miljövetenskap vid Chalmers. Ett centralt tema har varit anpassning av produkter och verksamheter till människa och miljö. Göran har också ett stort intresse för kost och nu finns chansen för oss alla att gratis ta del av hans föreläsningar om

Mer text omkring detta finns att läsa här.

anti

18 Kommentarer

Svar ja. Eller kolhydrater är inte essentiellt så svaret skulle kunna vara nej, men det vore oerhört dumt att välja bort dem eftersom kroppen behöver glukos. Vår kropp behöver blodsocker.

Visst kan hjärna kompensera till viss del med ketonkroppar, men inte fullt ut. Den behöver en viss mängd glukos.

Och visst kan musklerna och våra celler använda fettförbränningen. Men den startar bara upp genom ett ämne som heter Pyruvat. Och detta ämne får kroppen från glukos, bara från glukos .

Behöver barn äta extra mycket kolhydrater?
Kan de bara växa med hjälp av insulin?
Skapar kroppen bara IGF-1 och andra tillväxtfaktorer när vi äter kolhydrater?

Nja, här gäller det att behålla balansen. Först kan vi konstatera att inuiterna som äter extremt lite kolhydrater inte har problem med sina barns tillväxt. Så det kan vi nog utesluta som en risk.

Men vi är inte inuiter, vi (många av oss) har våra rötter här i norden. Och det som är viktigast av allt, vi inom lågkolhydratkosten äter kolhydrater. LCHF betyder Low Carb, High Fat. Alltså mindre eller lågt intag i förhållande till normen som är tallriksmodellen. Och mer eller högre nivå av fett än normen.

Det betyder inte en fanatisk kost på inga kolhydrater med bara fett.

Tillväxthormonerna stimuleras av proteiner. Vi äter och ger våra barn naturliga proteiner i naturlig mängd. LCHF är ingen högproteindiet.

Barnen får kolhydrater från grönsaker, rotfrukter, nötter och mejeriprodukter.

Nästa tanke är, hur långa vill vi att våra barn ska bli? Är det okey att vara 165-170 cm? Eller ska alla vara över 180 cm idag? Vi blir längre och längre och fler och fler får problem med att ha tillräckligt stark bålstabilitet för att orka hålla denna långa ryggrad och ändå är vi oroliga för att våra barn inte skulle bli så långa om vi tar bort macka och pasta.

Barn växer inte hälsosamt på macka och pasta. De växer på mat som fisk, kött, nötter och grönsaker.

NCHF på barn? Alltså noll kolhydrater.
Nej, nu reagerar jag också. Vad skulle vara anledningen att ge barn en form av kost som vi människor aldrig har ätit under vår tid på jorden? Det måste vara en feltanke. Och utan kolhydrater är det svårt eller omöjligt att få i sig tillräckligt av vitamin C, folsyra och även vissa mineraler.

Tallriksmodellen på barn? Alltså gluten, fullkorn, margariner och tillsatser.
Nej, nu reagerar jag skarpt. Vad skulle anledningen vara att överdosera stärkelse och samtidigt ge barnen en kost som vi aldrig har ätit under vår tid på jorden? Det måste också vara en feltanke. Med all denna nya mat och överdosering är det svårt eller omöjligt att hålla kroppens funktioner hela under en livstid.

Vad är vi designade för att äta?

Staffan Lindeberg och Göran Burenhult skriver följande i
SvD opinion/Brännpunkt 10 augusti 2013

” Varför matar inte djurskötarna på zoo sälarna med gräddbakelser? Varför får inte girafferna falukorv – eller tigrarna pizza? Jo, därför att alla djurskötare, zoologer och evolutionsbiologer i världen vet att dessa djur under årmiljoner utvecklat sin matsmältningsapparat och ämnesomsättning till den typ av föda som var tillgänglig i deras ursprungliga miljö. Varför tänker inte dietister likadant?

Tänk efter. När du sväljer en tugga är ditt matsmältningssystem och din ämnesomsättning i princip den samma som hos en människa för 100 000 år sedan. De enzymer och receptorer som tar hand om maten är desamma. Om du då äter något som detta system inte är anpassat till, vad händer då? Förr eller senare kan det bli problem. Det mesta vi äter idag har aldrig varit basföda under människans evolution fram till de gemensamma förfäderna till jordens nu levande befolkningar. Omkring 80 procent av västvärldens födointag idag är artfrämmande för människan. Varför är detta inte intressant för kostforskarna?”

Jag tycker att dessa rader sammanfattar frågan ”Vad är vi designade för att äta?” både kortfattat och glasklart. Och varför skulle våra barn inte få möjligheten att äta samma nyttiga mat som vi vuxna?

Anna Hallén

 

2 Kommentarer

20130813_192424[1]Vi packade ihop familjen till en resa till Bodrum, Turkiet i sommar - all inclusive. Väldigt skönt för mig att slippa laga mat hela veckan och har man ständigt hungriga barn så blir det mindre stress för mamma och pappa tänkte jag. De kunde ju äta när de ville i stort sett. Våra barn är stora nu. Den äldsta har flyttat hemifrån och de två andra 20 och 14 följde med oss. När man är flicka och 14 år i Stockholmsområdet lever man stor del av sitt vakna liv på Instagram och Facebook. På vårt hotell fanns bara wi-fi i receptionen. Kan du föreställa dig hur det såg ut i receptionen från c a kl. 17.00 och framåt på kvällen. Ungefär som Stockholms Central när det är tågförseningar, det sitter folk överallt, t o m på golvet. De pratar inte med varandra, de är totalt uppslukade av mobiler och surfplattor.

Vårt hotell var stort - c a 1600 gäster från många nationaliteter. Rena julafton för mig, jag som älskar att titta på människor och se hur de beter sig. Vi bodde på ett område strax söder om Bodrum, som ett jätteläger med all inclusive. Har aldrig provat på förut, nu vet jag. Hotellet ligger på en brant sluttning ner mot medelhavet så när man förflyttar sig gör man det antingen uppför eller nedför. Med 37 graders värme och gassande sol orsakade de mig en del hjärtklappning men fin motion för ben o rumpa. Mot slutet av veckan kunde jag nästan småspringa lite lätt uppför tillbaka mot rummet.

All inclusive väcker något särskilt i människor. Tänk dig att frukost, lunch och middag vistas på Ålandsbåtens julbord, ungefär så. Vi lärde oss rätt snart vilka tider vi inte skulle äta. Dessutom tycker jag att med den världen vi skapat där många kan frossa och andra svälter, blir folk mer nonchalanta med att bara lämna mat när man kan ta precis som man vill.

Bufféerna var fantastiska och fräscha. Otroligt hur personalen kunde hålla dem så fina för alla dessa gäster. I Turkiet finns ett stort ...läs vidare

5 Kommentarer

TEMA Barnvecka
TEMA Barnvecka

Ja men självklart! Vi gav ju dem det beteendet till frukost och förstärkte med skollunchen. Alla barn blir trötta och okoncentrerade av flera av dagens matval. Energibarn som redan har en brist gällande koncentration och som har en störd vakenhet kommer att drabbas ännu hårdare av fel kost.

”Vi blir vad vi äter” är ett populärt uttryck. Men tänk efter, det är inte bara ord. Det är sant. Och i nästa tanke kommer ju då frågan, vad blir vi på Cola, mackor och pommestallrik med ketchup?

Allt vi är, allt vi gör och förmågan till tanken byggs upp av vår mat. Lite skrämmande tanke. Men samtidigt en underbart härlig tanke. Det skapar ju en möjlighet till förändring, förbättring och välmående. Det är aldrig för sent. Kroppen är makalös på att rätta till och bygga om sig.

Vad ger vi då vara barn att äta? Smörgås eller flingor på morgonen. Vilket är koncentrerad turboenergi som ska användas till rörelse som lek och spring. Vi har inte gett barnen speciellt mycket näring utan i stort sett bara spring och busenergi. Barnet lämnas över hyperspeedad och redo för aktivitet.

Ett energibarn kan dock mycket enkelt slå över på denna kost och hamna i onödiga bråk. Impulskontrollen blir ytterliga lite sämre av denna stimulans. Tänk dig tanken att du speedar upp den lilla övertrötta treåringen klockan elva på kvällen ännu mer. Självklart kommer det att sluta i tårar och förtvivlan.

Läraren ska klockan 8 på morgonen få det hyperaktiva barnet (efter kolhydratfrukosten) att sitta still och lyssna. En nästan omöjlig situation. ...läs vidare

3 Kommentarer

”Men barn behöver kolhydrater, de växer ju!” Ja, barn behöver lite kolhydrater, men inte för att de växer. Du växer inte på kolhydrater, du växer på proteiner och fett. Kolhydrater är barnets lek- och rörelseenergi.

”Man ska inte experimentera med barn, barn ska äta lite av allt” Ja, man ska absolut inte experimentera med barn. Men visst är det intressant att många anser det att experimentera när vi tar bort mjöl och bröd, som bara funnit i vår kost i 4000 år. Men att ge barn Coca Cola, tillsatser, gluten, chips, solrosolja och tillsatta sockerarter som fruktos i stora mängder – det är inte att experimentera?

Det finns tre näringsämnen som ger energi. Det är fett, kolhydrater och proteiner. Men det finns fler näringsämnen som kroppen behöver och det är vitaminer, mineraler och vatten. Drömmen är att vi äter detta i den mängd som kroppen är skapt för och efter det behov just din kropp behöver. Alla behöver och använder inte precis samma fördelning.

Vi tar dem en och en.

Fett
Barn som växer behöver fett. Kroppen använder fett som skydd och stötdämpning, som byggstenar till hjärnan, fett isolerar nerver och är en byggsten i alla våra celler. Fett är också en förutsättning för upptaget av våra viktiga fettlösliga vitaminer – ADE och K.

För lite fett försämrar vårt immunförsvar.

Onaturliga fetter lurar kroppen att bygga in fel byggnadsstenar i vår kropp.

Lättprodukterna i mejerihyllan är därför en sorglig samling felaktig omtanke eftersom de har minskat på det nyttiga fettet och nu innehåller en större andel mjölksocker. Välj vanlig naturlig standardmjölk, riktig vispgrädde och god crème fraiche istället för dessa lättprodukter.
Balansen mellan omega 3 och omega 6 är oerhört viktig för alla men speciellt för barn. Välj därför smör och Bregott i stället för dessa hemska margariner. Smör innehåller inget omega 3 men är samtidigt fritt från omega 6, något det finns för mycket av i just margariner.

Vilka fetter ska vi äta? Jo, naturliga fetter. De som vi alltid har ätit, i alla årtusenden! De naturliga fetter som vår mormors mamma höll sig frisk på.

Mättat fett som fettet i köttfärsen eller skinnet på kycklingen. Vi ska äta naturliga mättade fetter från grädde, ost och kokosnöten. Största delen av vår hjärna är byggt av detta nyttiga mättade fettet.

Vi ska också välja det enkelomättade hälsofettet från nötter, avokado och oliver. Oljor innehåller också detta nyttiga fett men samtidigt innehåller de lite för mycket omega 6. Välj därför gärna smör framför oljor.

Det räcker inte att bara minska intaget av omega 6 vi måste även öka det fleromättade fettet omega 3. Det är nämligen inte bara balansen mellan omega 3 och omega 6 som är viktig utan också den totala mängden omega 3 som finns i din kropp.. Du hittar omega 3 i fet fisk som lax, makrill och sill. Skulle ditt energibarn hata fisk och vägra att smaka så går det som tur är precis lika bra med omega 3 kapslar från fisk och krill.

Fett fastnar bara i fettvalken om kroppen har tillgång till det fettinlagrande hormonet insulin. När du äter fett frisläpps inget insulin. När du äter kolhydrater som smörgåsar, riskakor, popcorn, pasta och potatismos släpps det ut enorma mängder insulin. Och äter du mer kolhydrater än du tränar bort så kan kroppen med hjälp av insulinet bygga om kolhydraterna till fett och sätta fast i fettvalken.

Fett ger en skön mättnad och långvarig pigghet och koncentration.
Hippokrates sa en gång ”Låt din mat vara lite oljig, på detta vis förlorar du lättast i vikt”. Redan för 2400 år sen var detta en själklarhet. Så var inte orolig att ditt energibarn ska bli tjockt. Av fett blir du mätt.

Kolhydrater
Kolhydrater ger oss turboenergi och är hjärnans näring samt påverkar våra signalsubstanser. Många typer av kolhydrater skapar ofta en rastlös och okoncentrerad energi.

När kroppen ska göra en snabb rush eller träna mycket hårt och intensivt så föredrar den kolhydrater som bränsle. Men när kroppen ska arbeta under lång tid och i ett tempo där du inte blir allt för andfådd så är fettet en mycket bättre energikälla.

Hjärnan vill ha glukos som den får av kolhydraterna. Men kroppen är en sådan fantastisk överlevnadsmaskin att den har skapat en massa system för att hålla hjärnan nöjd så vi behöver faktiskt inte äta ett enda gram kolhydrater.

Däremot kan du äta dig trött och okoncentrerad på för mycket kolhydrater, något som många barn i allmänhet gör.
Äter du mer kolhydrater än du behöver kommer det att snabbt bli för mycket socker i blodet. Du får en kortvarig men behaglig kick som följs av en betydande dipp. Detta innebär minskad koncentration och ökad aggressivitet samt att kroppen kräver att du äter nya snabba kolhydrater för att komma i balans igen.

Kolhydrater hittar du i överdos i all mjölmat som smörgåsar och pasta. Det finns i potatis och ris. Du hittar även mycket kolhydrater i alla våra flingor och müsli samt i popcorn och riskakor. Naturligtvis är alla kakor, kex och allt godis fullt av kolhydrater.

Det finns kolhydrater i en mer balanserad mängd i mjölk, naturell yoghurt och fil samt i grönsaker, bär och nötter.

Proteiner
Sist men inte minst, barn behöver proteiner. Det är ju byggnadsstenarna när barnen ska växa. Du hittar bra proteiner i kött, fågel, fisk och ägg. De flesta barnkorvar är tyvärr förklädda mackor i korvfodral. Lite kött och lite fett och en massa potatismjöl, stärkelse, potatisflingor, druvsocker mm.

Proteinerna bygger även våra hormoner och enzymer. Serotonin och dopamin är två mycket viktiga delar som byggs och påverkas av de proteiner som vi äter. Enkelt förklarat kan man säga att hormonerna berättar vad som ska göras i kroppen och enzymerna bygger ihop och tar isär. Proteiner är livsnödvändigt och vi måste äta dem för att överleva.

Du blir vad du äter. Låt Ditt barn få bli sitt allra bästa!

Nyfiken på bra mat för barn? Låna gärna ”LCHF för familjen” som jag har skrivit. Ja, jag vet att den innehåller de fyra bokstäverna, men bläddra iden. Du kommer att se att det är helt vanlig mat, men helt fri från socker, tillsatser och konstigheter. Jag har även skrivit kapitel om barn och ont i magen, barn som pillar i maten, mulliga barn, hyperaktiva barn och mat för aktiva tränande barn.

anna_namnteckning_blogg

 

4 Kommentarer

Rättvisans Gudinna
med ögonbindel, svärd och vågskål

Får yrkesgrupper med skyddade yrkestitlar som Legitimerade doktorer, professorer, dietister och andra i sjukvården fritt göra reklam för olika varumärken i sin yrkesutövning när de är anställda av kommun /stat /landsting? Får de betalt precis som reklamfinansierade magasin och tv-kanaler för att de för fram budskapet? Får de göra det fritt utan att det först kommer ett ”PLING, nu blir det reklamavbrott?” Får de göra det utan att först informera åhörare/patienter om det? Och vad säger uppdragsgivarna, i slutändan skattebetalarna om det?

När jag håller föreläsningar om naturlig kost blir det ofta extra engagerade diskussioner och funderingar kring matfett och margarinet vs smörets vara eller inte vara. Inte sällan sitter det också åhörare som varit på ”hjärtsjukeinformation” på sjukhuset och då har de fått fina glossiga broschyrer som talar om vad som är rätt och fel att äta. Becel kommer alltid på tal eftersom de alltid blivit rekommenderade ett specifikt varumärke och från en leverantör och inte nog med det så har dietisten stått framme vid podiet och berättat att Becel är bäst för dig. Jag frågar alltid: ”Vad står det på baksidan på broschyren du fått?” ”Och vilket företagsnamn stod på alla bilderna på presentationen ni lyssnade till?” Hmm, ja visst, det var ju Unilever förstås.

Hur kan det vara möjligt? Är det verkligen okej? Vad krävdes av Unilever för att de skulle lyckas ta sig in på sjukhusen och lyckas med sin marknadskampanj och få sjukvården att gå deras ärenden? Och dessutom är det dessa legitimerade och skyddade yrkestitlar som sitter inne med förtroendet, med auktoriteten att ”vi vet bäst”. Hur kan dessa rimligen stolta yrkesmänniskor vilja bli en förmedlare av reklam och inte istället landa i sin egen kunskap och förmedla den istället? Eller är det detta som är deras ”kunskap”?

Just det sistnämnda blir jag lite förundrad över då jag tidigare i höst hamnade i skottgluggen för ett mycket debatterat samtalsämne på en dietistblogg när dietisten uppmärksammat att jag höll föreläsningar om lågkolhydratkost ...läs vidare

4 Kommentarer

Livsmedelsverket påstår, att en kost fattig på mättat fett redan i tidig barndom kan förebygga hjärtkärlsjukdomar senare i livet. Man rekommenderar därför en kost där det mättade fettet minskas til fördel för fleromättat fett. Som en konsekvens av detta serverar nu de flesta daghem och skolor lättmjölk och margarin i stället för vanlig mjölk och smör. Dessa råd visar att Livsmedelsverkets experter inte håller sig ajour med vetenskapen.

För några år sedan presenterade Livsmedelsverket till exempel en lista på 72 studier, som de påstod skulle visa, att mättat fett är farligt. I ett inlägg i Dagens Medicin visade jag tillsammans med elva experter, att blott två av dessa studier, och endast med lite god vilja kunde anses som stöd. Resten gjorde det inte eller handlade om något helt annat.

Många internationella kostexperter har också erkänt, att mättat fett är ofarligt eller till och med nyttigt. En av dem är Walter Willett, professor i näringslära vid Harvard och chef för världens största koststudier. Han har i många år varnat mot det mättade fettet, trots att ingen av de talrika rapporter, som utgått från Harvard, har kunnat visa, att infarktpatienter har ätit mera mättat fett än andra. Men i en intervju i Los Angeles Times för två år sedan sa han följande: ”Fett är inte problemet. Om amerikanerna kunde eliminera de söta drycker, potatisen, det vita brödet, pastan, det vita riset och allt snask, då skulle vi kunna avlägsna alla de problem vi haft med övervikt och diabetes”. ...läs vidare

15 Kommentarer

Din hjärna är ett fantastiskt organ. Den är otroligt anpassningsbar och gör allt den kan för att hålla dig i känslomässig balans så länge som möjligt. Precis som din bil behöver rätt bränsle för att kunna fungera effektivt behöver din hjärna de rätta näringsämnena, annars kommer den inte fungera som den ska. Utan rätt näring försämras dina hjärnfunktioner långsamt. Det blir som en härdsmälta med kronisk oro, depression, trötthet, sömnproblem, minnesförlust och koncentrationssvårigheter som styr ditt dagliga liv. Ändå, och med tanke på alla de uppgifter den utför, har hjärnan ofta brist på viktiga näringsämnen som den behöver för att vara välnärd. En välnärd hjärna håller dig frisk och glad och får dig att må riktigt bra vilket också betyder att du kan fatta bra beslut gällande dig själv och ditt liv. Det är viktigt att förstå vilken typ av näringsämnen din hjärna behöver. Precis som motion och vila bör vara en del av din dagliga rutin, bör även näringsrik kost vara det.

En välbalanserad diet består av sex grundläggande näringskomponenter; protein, kolhydrater, fett, vitaminer, mineraler och vatten. Utan en tillräcklig balans mellan dessa komponenter kommer din hjärna inte att kunna fungera optimalt.

  • Protein - Aminosyrorna i protein är byggstenarna som kroppen behöver för att tillverka din hjärnas nätverk av signalsubstanser. De flesta av oss, oavsett hur hälsomedvetna vi är, har svårt att balansera biokemin i hjärnan. Utan de nödvändiga aminosyrorna kommer inte balansen av signalsubstanserna serotonin, dopamin, noradrenalin och GABA att kunna upprätthållas.

Jag rekommenderar mina patienter att börja dagen med en portion protein och minst två portioner till under dagen. Bra proteinkällor är organiskt kött, ost, ägg, fisk, fågel och vilt.

Kolhydrater

Kolhydrater bryts ned till glukos av kroppen. Glukos är hjärnans  huvudsakliga energikälla. En kost som innehåller lite kolhydrater ...läs vidare