FAKTA OM DET VI ÄTER

1 Kommentar

Anna Hallen är tillbaka och gästar oss under några veckor under hösten - häng med från början på snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi! Alla delar kan senare klickas fram här.

.........................................................................................................................

SkolaHormoner är som en chef som talar om för cellen vad den ska göra. Olika hormoner har olika uppgifter, men de flesta hormoner har många uppgifter.

Insulin är ett hormon. Insulin talar om för cellen att den ska lagra in blodsocker. Insulin talar också om att bygga om blodsocker till fett. Insulin ger även order om att lagra in fettet o s v. Insulin räknas även som ett mättnadshormon. Fast de flesta av oss vet att detta fungerar oerhört dåligt om vi skulle använda det för att skapa mättnad. Tänk di att du äter rent socker, kroppen svarar med mättnadshormonet insulin. Fungerar det på dig? Nej, vi får nog försöka använda andra mättnadshormon som har bättre styrka och mer långsiktighet i sina signaler.

Det finns många olika hormoner. Många av dem är kopplade till vad vi äter, när vi äter och hur vi äter.

Det finns mättnadshormon som gör dig mätt. Hungershormon som gör dig hungrig. När du äter försvinner hungershormonet men detta gör dig inte mätt. Bara ohungrig. Visa med stört system av mättnadshormoner får nöja sig med att vara ohungriga. De blir helt enkelt inte mätta.

Det finns hormoner som höjer blodsockret trots att du inte har ätit och det finns hormoner som sänker ditt blodsocker. Nej, det var inte sant, det finns bara ett hormon som sänker ditt blodsocker. Kan detta visa på att vi aldrig har överätit kolhydrater? Varför skulle kroppen annars bara ha ett försvar? Och när detta enda försvar mot högt blodsocker går sönder så blir vi sjuka. Det kan ju inte har varit någon bra överlevnadsstrategi… om det inte är så att den aldrig har behövts användas. Förrän nu på 1900-talet och 2000-talen. Och nu blir vi ju uppenbart sjuka. Även om orsaken diskuteras i det oändliga.

Vi tittar på ett annat spännande litet ämne som är omdiskuterat. Vi tittar på glutamat. Glutamat är en helt vanlig signalsubstans som finns i våra hjärnor. Glutamat är en helt vanligt protein. Glutamat är viktigt för vårt minne och vår inlärning. Men vad händer om vi får för mycket, om vi väljer att äta glutamat som smakförstärkare i var och varannan måltid?

Ja, vi vet att överdriven mängd påverkan från glutamat skapar excitotoxicitet. Detta fina ord betyder en process som leder till att nervceller dör. Detta i sin tur är kopplat till Alzheimers sjukdom och Parkinsons. Är detta med säkerhet fastslaget? I så fall, varför tillåter Livsmedelsverket att vi har detta i mat?

Oavsett vad forskningen säger. Jag vill inte äta det som tillsats. Men jag är inte rädd för det i vår naturliga kost såsom i grönsaker.

Vi kommer att återkomma till de olika hormonerna längre fram. Just nu vill jag mest berätta vad de är och att de påverkar oss! Att de är bra och att vi behöver dem, men samtidigt blir det fel om vi överdoserar dem. Än en gång, balans. Hälsa handlar inte om vad som är bra eller dåligt, utan i vilken mängd och i vilken balans.

Naturligtvis ska skadliga ämnen bort. Men även det allra nyttigaste kan skapa stora problem i för stora mängder? Men var går gränsen då? Ja, hur långt är ett snöre? Men vi forskar på det… och kommer fram till att alla kvinnor bör ha storlek 38 i skor.

1 Kommentar

Jonas Colting, dagens gästskribent
Jonas Colting, dagens gästskribent

I den rådande debatten om kostråd och rekommendationer kring vad vi egentligen bör äta för att hålla oss friska och normalviktiga så finns det egentligen två olika läger. På den ena sidan står anhängarna av lågkolhydratkost, LCHF, och på den andra sidan har vi anhängarna av de sedan 40 år tillbaka traditionella kostråden som framförallt saluförts av Livsmedelsverket och svenska dietister. Det är kostråd som anbefaller relativt fettfattig samt stärkelse- och spannmålsrik kost enligt den välkända tallriksmodellen.

Trots LCHF-kostens erkänt goda resultat på både övervikt, blodfetter och diabetes-2 så brukar kritikerna kalla den för extrem och sedan punktera debatten med att förnumstigt påpeka att det enda man behöver tänka på är att äta ”vanlig mat”.

Vanlig mat, alltså? Men vilken är då den vanligaste maten i svenska hushåll? Maten som vi uppmanas att förhålla oss till. Tittar vi på topplistan av det svensken äter mest hittar vi bland annat falukorv, köttfärssås, pizza, fiskpinnar, fabriksfärdiga köttbullar, djupfryst färdigmat och snabbsoppor. Till det serveras oftast pulvermos, snabbmakaroner, ketchup eller sylt. Till frukost och mellanmål så är storsäljarna diverse flingor, sötade och cokefettreducerade mejeriprodukter, fabriksbakat bröd och diverse charkuterier. Vanligt, med alla mått mätt, är ju också godis, glass, chips och läsk som inte minst konsumeras under det närmast institutionaliserade fredagsmyset. Ett fredagsmys som också spiller över till flera andra dagar i veckan. Men hej, det vore ju högst ovanligt att inte äta lite gott framför TV:n!

Tyvärr är det idag också vanligt, och allt vanligare, att vara överviktig. Enligt SCB;s rapport från 2010 så är idag nästan varannan man och var tredje kvinna fet eller överviktig. Samma alarmerande trend ser vi hos barn och ungdomar. I kölvattnet av den trenden ökar i en alarmerande takt allvarliga sjukdomar som diabetes typ-2 och hjärt- och kärlsjukdomar. Lika oroande är att också den livsstilsrelaterade psykiska ohälsan har ökat och att psykisk ohälsa är det överlägset vanligaste skälet till sjukskrivning idag. Det har således blivit ganska vanligt att inte må så bra.

När vi betraktar de ovan beskrivna maträtterna och produkterna så är det livsmedel som i princip inte fanns att köpa för 50-60 år sedan. För att inte tala om för 100 år sedan. Eller någonsin i mänsklig historia. Det nya har blivit det vanliga. Det raffinerade har blivit norm. ...läs vidare

2 Kommentarer

Kostbehandlingar saknar kommersiellt intresse – därför har vi grundat en ideell fond för kostforskning. Målet är att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka olika sjukdomsförlopp. Med bra vetenskap i botten kan det bli förändring inom vården. Det starka engagemang som finns kring kostfrågor hos er alla hoppas vi ska lyfta fonden.

Den som följer kostdebatten i tidningar, via teve och på bloggar får ta del av många berättelser om hur människor har tillfrisknat efter en kostomläggning: diabetiker kan slänga sina insulinsprutor, magen har lugnat sig och slutat smärta, migränen har försvunnit, kroppen värker inte längre, astman är borta och pollenallergin lyser med sin frånvaro. En del blir plötsligt gravida eller slipper sin akne. Vissa föräldrar berättar om barn med adhd som har blivit lugnare; andra om barn med autism som nu är lättare att få kontakt med.

Sedan våren 2009 har jag ägnat mycket tid åt att kartlägga de biokemiska mekanismerna bakom alla dessa sjukdomar. Kan verkligen kosten ha ge alla dessa hälsoförbättringar? Hur går det i så fall till? Min slutsats är att den mat vi äter kan påverka mycket. En kostomläggning hjälper aldrig alla, men det verkar hjälpa väldigt många. Det finns flera logiska förklaringar. Det handlar framförallt om att kosten påverkar tarmfloran, ämnesomsättningen, blodsockret och insulinnivåerna i blodet. Ett stabilt blodsocker och låga insulinnivåer har, utifrån mitt teoretiska biokemiska perspektiv, potential att bromsa utvecklingen av våra stora folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Väldesignade studier ska utvärdera kostens effekter på hälsan

Behandlingar inom vården kan dock inte basera sig på biokemiska hypoteser eller anekdotiska berättelser. För att en läkare ska kunna rekommendera en viss kost, krävs väldesignade vetenskapliga studier som bevisar effekten och som dessutom utvärderar eventuella biverkningar. Ofta när jag har granskat vetenskapen finns små behandlingsstudier som tyder på att de biokemiska hypoteserna är korrekta. Men de studierna inkluderar nästan alltid för få patienter och pågår under för kort tid för att kunna ligga till grund för behandlingsrekommendationer. Många gånger har jag känt mig frustrerad över detta. Vad är det för fel på forskningen? Hur kan det finnas så spännande hypoteser, men så få bra utvärderande studier?

Svaret på den frågan är att kostforskning saknar kommersiella drivkrafter. Medicinsk utveckling bygger i dag på att ett läkemedelsbolag ska kunna ta patent på en kemisk substans. Men ingen kan ta patent på broccoli eller kokosfett.

Det är här som den nygrundade Kostfonden kommer in i bilden. Vi vill vända alla frustration till något konstruktivt. Tillsammans med Fredrik Sjödin och Charlotta Holm Hildebrand har jag grundat fonden för att på ideell bas fylla alla de kunskapsluckor som finns.

Kostfonden

Det behövs större samarbeten inom kostområdet

Kostfonden ska verka för fler högkvalitativa studier. Vår vision är att fonden ska ha en koordinerande funktion; den ska samla forskare från olika delar av Sverige eller Europa kring ...läs vidare

8 Kommentarer

Coconut Oil NancyDet är sällan ett nytt livsmedel eller en produkt dramatiskt förändrar mitt liv utanför köket. Under de senaste månaderna har kokosoljan blivit en av dessa produkter. I köket har den revolutionerat hur jag lagar mat åt min familj. Men utöver det har den också förändrat det sätt jag sköter min kropp, hud och tänder.

Här delar jag med mig om varför jag tror att kokosolja borde finnas i varje hushåll.

Matlagning för en sund framtid

Blunda och försök tänka ut alla slags matlagninsoljor du känner till. Jag slår vad om att du kan komma på åtminstone sex stycken. Antalet oljor som finns tillgängliga i din mataffär är dock bra mycket högre än detta. Den långa listan nedanför är bara en kortfattad förteckning.

Detta är dem jag kom på under två minuter:

Linfrö, raps, druvkärneolja, palmolja, majsolja, olivolja, palmolja, bomullsfröolja, sojaolja, kokosolja, solros, sesam och jordnöt.

Jag är imponerad av att du tog dig till slutet av listan! Du har förmodligen redan glömt de som stod först. Men inget att oroa sig över! Jag har upptäckt att jag endast behöver TVÅ oljor i mitt kök. Det är allt! Resten har jag slängt.

De två oljorna är:

  • Extra virgin olivolja (EVOO)
  • Kokosolja

EVOO är härlig att ringla över råa livsmedel. Den kan bidra till många välsmakande salladsdressingar och kan kombineras med olika kryddor för att göra en stor dip till dina ...läs vidare

4 Kommentarer

No 20 sötningsmedelVi människor må tror vad vi vill, inbilla oss, hoppas och försöka, men nej, kroppen låter sig inte luras. I veckan kom nya forskningslarm om konstgjorda sötningsmedel, du vet de där ”ofarliga” sötningsmedlen som din kropp inte känner igen, inte kan ta upp och som därför inte påverkar dig. Tillåt mig le lite snett. Jag kan inte hjälpa det, men någonting inom mig säger ”YES! Kroppen reagerar, kroppen regerar, kroppen låter sig inte luras, naturen är överlägsen.” Kan du förstå min känsla? Vi människor har en sagolik förmåga att försöka tro att vi kan sätta oss över naturen, att vi med våra hjärnor och smarta uppfinnigar är listigare än naturen självt. Det har hittills aldrig lyckats, inte en enda gång, inte i ett enda sammanhang. Det visar sig alltid att vi måste samarbeta med naturen, inse att vi är en del av den, annars går det åt pipsvängen.

Och nu är turen kommen till sötningsmedlen, äntligen. I det här fallet handlar det om en cocktail av aspartam, sackarin och sukralos – hittills ansedda som helt ofarliga i lagom mängd. Såväl friska som sockersjuka har riskfritt kunnat njuta av den konstgjorda sötman, utan att gå upp i vikt, utan att påverkas på minsta lilla sätt, vi har med gott samvete kunnat lura våra kroppar. Trodde vi. Den nya forskningsrapporten visar dock att dessa ämnen orsakar en ökad glukosintolerans. Du får alltså en sämre förmåga att hantera socker, ett förstadium till diabetes, även när du äter normala mängder av dessa sötningssmedel. Hur, frågar man sig då. Dessa sötningsmedel kan ju inte tas upp och innehåller inget socker som våra kroppar kan begripa sig på. De passerar ju bara och kommer ut i andra änden, väl? Nej, för tarmen talar. I dina tarmar finns flera kilo bakterier, och de finns där för att du behöver dem, utan tarmbakterier fungerar du helt enkelt inte.  Och se, de nya forskningsrönen visar att tarmbakterierna kan använda sig av de konstgjorda sötningsmedlen, metabolisera dem, vilket leder till en påverkan på glukosbalansen i kroppen! Sötningsmedlen påverkar dessutom tarmfloran och skapar en annorlunda bakteriesammansättning.  Och fort går det, vissa människor får en sämre glukostolerans på bara 5-7 dagar. Och vi vet att diabetiker redan har en annan bakterieflora än friska…

Nu gällde studien aspartam, sukralos och sackarin - hur det ser ut för andra sötningsmedel som påstås vara ofarliga vet vi inget om, men en logisk slutledning borde kanske ändå vara att skillnaderna inte är så stora. Studien måste självklart följas upp av fler studier för att man vetenskapligt ska kunna säkerställa resultaten, men intressant är det hur som helst redan nu.

Jag tycker också det är intressant att höja blicken ett snäpp och fråga mig VARFÖR vi vill försöka lura våra kroppar. Din kropp är ju din bästa vän, eller…? Vill du gå runt och lura din bästa vän dag ut och dag in? Tror du på fullt allvar att din bästa vän är helt immun mot ditt lurendrejeri och låter det passera år efter år efter år? Tror du verkligen att du är så bra på att luras att du kan lura naturen självt? Och hur känns det i MAGEN när du försöker lura dig själv…?

2 Kommentarer

Image courtesy of antpkr at FreeDigitalPhotos.net
Image courtesy of antpkr at FreeDigitalPhotos.net

Vilken fantastisk naturprodukt ekologisk kokosolja är för oss. Det kan dock kännas lite fel att vi fraktar produkten från andra sidan jordklotet, med tanke på hur det påverkar miljön. Om vi ändå bortser från det nu, så vill jag gärna dela med mig mer fakta om ekologisk kokosolja som fått en sådan hausse i Sverige att det ibland t.o.m. är slutsålt.

Kokosolja är rikt på MCT - mellanlånga fettkedjor - som lätt omvandlas till ketonkroppar. Ketonkroppar är lättillgänglig energi för hjärna, hjärta och muskler.

Om hjärnan ska använda fettsyror som energi måste de först brytas ner till ketonkroppar. Ketonkroppar är vattenlösliga i motsats till fett och kan därför lätt transporteras i blodet och förse alla organ med energi. Ketonkropparna passerar lätt blodhjärnbärriären och behöver inte insulin för att tas upp i nervcellerna. Fullvärdig energi för hjärnan och betydligt bättre än det snabba glukoset - blodsockret.

Vissa människor tål kolhydrater bättre, andra betydligt sämre. De blir insulinresistenta och utvecklar diabetes typ 2, övervikt, metabolt syndrom - en farligt ökande trend i västvärlden. Insulinresistens skapar också obalans i hormonerna, något som jag ofta ser hos mina klienter när jag jobbar med hormonanalyser. Numera talar man även om diabetes typ 3 som är en typ av diabetes som drabbar hjärnan.  Även hjärnan påverkas av insulinresistens och forskarna tror att hjärnans bristande förmåga att producera energi av glukos skapar Alzheimer, Parkinson, MS, epilepsi, autism.  Alla celler i kroppen behöver ha tillräckligt med energi.

I en ketogen kosthållning med mycket naturliga fetter, kommer kroppen hämta mer energi från ketonkroppar och förbränner därmed fett mer effektivt. Även det vi har som reservfett på lår och mage. Det här kan vara ett bra sett att gå ner i vikt om man önskar det. I ekologisk kokosolja finns c a 75 % mellanlånga fettsyror som lätt ombildas till ketoner i levern för att sen förse hjärnan. Det finns studier på att dessa mellanlånga fettsyror ökar förbränningen effektivt jämfört med "vanligt" fett.

Naturläkaren och författaren Bruce Fife har skrivit boken "Stoppa Alzheimer nu". I den boken kan du lära dig det mesta om kokosoljans förträfflighet. Bl.a. att den innehåller 50 % laurinsyra som förlänger energin av fettet i kroppen. Laurinsyra är för övrigt utmärkt att inta för att inte få överskott av svampen candida i tarmsystemet och finns även naturligt i modersmjölk.

För att säkra hjärnans försörjning av energi via ketonkroppar kan du ta 1-3 msk kokosolja per dag fördelat på max 1 msk (15 ml) vid varje tillfälle.  Ta inte allt på en gång om du inte är kraftigt förstoppad. Kokosolja sätter nämligen sprätt på magen i större doser. Inte farligt, men kan vara obehagligt förstås. Jag läste en historia om en kvinna som sökte vård för allvarlig förstoppning. Ingenting fick igång magen. Hon fick tips av en väninna att ta stora doser kokosfett på en gång och det gjorde susen. Läkarna var imponerade!! Det kan också kännas jobbigt för matsmältningen att ta för mycket kokosfett på en gång, matsmältningsenzymerna hänger inte med. En lösning är då att ta mindre doser flera gånger om dagen i sked eller på maten.

Förstoppning är för övrigt en allvarlig obalans. Gifter utsöndras från avföringen i tarmväggen, hormonet östrogen utsöndrat från levern blir också kvar i tarmen och påverkar många östrogendominanta kvinnor negativt. Minst en gång om dagen ska tarmen tömmas.

Kokosfett och huden är också ett eget kapitel. Kvinnorna i tropikerna har länge använt kokosolja som skönhetskräm. Du kan smörja dig efter duschen. Huden blir mjuk och len utan att kännas obehagligt kladdig. Du kan använda den som ansiktskräm och för rengöring. Den är utmärkt för after-sun men även som solskydd, eftersom den har ett naturligt solskydd på motsvarande sfr 7-10. Min ljusa fräkniga hud älskar kokosoljan som solkräm på våra nordliga breddgrader. Men då ligger jag väldigt sällan och solar, jag rör mig mer i solen. Kvinnor med torrhetskänsla i underlivet kan också smörja efter dusch eller faktiskt använda kokosfett som "tvål" till underlivet. Där ska man inte använda starka produkter. Och - du - ta med dig en liten burk till sovrummet tillsammans med din käraste också. Kan liva upp samlivet en smula emellanåt.

3 Kommentarer

Ekologiska grönsaker från Ås Trädgård utanför Östersund
Ekologiska grönsaker från Ås Trädgård utanför Östersund

Grönt, gott och nyttigt

Nu är det strålande tider för oss som älskar att förgylla vår tallrik med härliga, närodlade grönsaker. Förr om åren, innan jag hittade till min variant av lågkolhydratkost, då var det på sin höjd lite tomater och lök som fanns hemma i kylskåpet. Då oftast använda som tillbehör till en pastasås... Jag växte upp med väldigt många olika sorters grönsaker som mamma odlade hemma i vår fjällnära trädgård. Trots det kyliga klimatet så fick hon mycket gott att frodas både på friland och i växthus. Men senare blev det tyvärr pastan och mackan som blev den dominerande maten hemma i mitt kök. Som tur var så åt jag även under den här tiden en hel del grönsaker som tillbehör till proteinrik mat som kött och fisk när jag jobbade i olika restaurangkök. Smör och bearnaisesås blev det förstås också en hel del av, hade turen att bara jobba på bra restauranger med riktig mat. Alla de vitaminer, mineraler, antioxidanter och andra väldigt viktiga små beståndsdelar vi får från grönsakerna är så mycket bättre än de som många stoppar i sig idag, de från multivitamintabletter. Många tror tyvärr fortfarande att LCHF är en kost som inte innehåller grönsaker, men jag försöker visa att det inte stämmer genom mina bloggar och kokböcker. more

22 Kommentarer

No 10 vinSå här i vårtider när grillen plockas fram och det aptitretande oset sprider sig över trädgårdshäckarna brukar man också kunna höra ett och annat popp av korkar och klirr från glas. Så jag tänkte att det kanske kunde vara på sin plats att skriva några rader om vin, kanske berätta något du egentligen inte vill veta…

Vet du till exempel om att ditt vin kanske tillverkas i Unilevers gamla fabrikslokaler i Simrishamn? Nu tror du kanske att jag driver med dig? Jag önskar att så var fallet, men icke. En del av systembolagets storsäljare tillverkas inte alls bland de grönklädda kullarna som du kanske hoppas och tror, utan i en fabriksmiljö mellan bensinmacken och återvinningscentralen i Simrishamn, efter vad jag kan förstå.

Hit kommer ”råvin” från när och fjärran för att smaksättas, lagras och förpackas i bag-in-box eller butelj. Och det är inte vilka tillsatser som helst vi pratar om – nej, det är just de tillsatser som ger vinet just den smaken som just våra svenska smaklökar sägs vilja ha. Det är alltså inte nog med att vinerna, som resultat av bekämpningsmedel och konstgödning, innehåller pesticider med cancerogena, mutagena, hormon- och reproduktionsstörande effekter. Vi tillsätter dessutom en hel del skräddarsydda kemikalier också för att våra smaklökar ska bli glada.

För alla sötglada svenskars skull kan vi tillsätta lite extra MCR, druvmust, som alltså är ett sötningsmedel som också kan höja alkoholhalten, tjohoo… Sockerkulör så färgen blir vacker i våra starkviner. Eller vad sägs om lite gelatin, kasein eller äggvita så vinet blir så där mjukt och följsamt? Och så klämmer vi till med lite gummi arabicum också för säkerhets skull så smaken blir ännu rundare. Syrligheten kan vi ordna med äppelsyra, om vi inte istället dämpar den med kalciumkarbonat. Strävheten fixar vi med tanninpulver. Och kaliumbisulfit förstår du, det är kanonbra för att förhindra bakterietillväxt och oxidering. Mer än 60 olika kemikalier är tillåtna vid vinframställning.

Smakar vinet bra? Ja, det påstås att det här görs för att vi svenskar ska få precis det vin vi föredrar, våra smaklökars preferens. I länderna där råvinet produceras hittar du inte dessa viner.

Det mest irriterande av alltihop är att du inte kan veta om vinet i ditt glas tillverkats på detta sätt. Tillsatserna måste nämligen inte deklareras på förpackningen. Det enda som behöver anges är tillsatta sulfiter, eftersom dessa kan orsaka allergiska reaktioner…  I övrigt behöver man alltså inte skriva ut ingredienserna på drycker som innehåller över 1,2 volymprocent alkohol.

Så, hur ska man då orientera sig i denna djungel? Här kommer några tips:

  • Köp naturvin eller naturliga viner som de också kallas. Naturvinerna ska vara helt fria från tillsatser. Dessa viner finns oftast endast i beställningssoritmentet eftersom produktionen fortfarande är så liten. Före 50-talet var i princip alla viner naturviner…
  • Observera också att EKO-viner inte är samma sak som naturviner. De är bättre än vanliga viner så tillvida att druvorna ska vara odlade utan konstgödning och pesticider, men i själva vinifieringen tillåts en del tveksamma tillsatser.
  • Viner med hög andel av pesticider finns ofta bland viner som odlats i varmt, fuktigt klimat – tänk ursprung.
  • Vita viner har högre sulfithalt än röda. Och i boxvin används dessutom högre sulfithalter eftersom förpackningen är genomsläpplig.
  • Olika länder har olika regler för sin vintillverkning. Sydafrikanska viner får till exempel endast exporteras i ”färdigt skick” – de kan tappas om i Sverige men inget får tillsättas. Andra länder har friare regelverk som alltså möjliggör en helt annan efterberbetning. Läs på!
  • För övrigt gäller troligen den gamla vanliga, hederliga devisen – du får vad du betalar för.

3 Kommentarer

Som du kanske läst tidigare brinner jag för kvinnohälsa och hormoner. Jag tycker också det är väldigt spännande att leta upp och prova nya produkter som underlättar ett kvinnoliv. Testar dem på mig själv och sen berättar jag för mina klienter och andra som vill lyssna. Mitt facebookforum - Louise Edlunds hormonforum - växer så det knakar. Vi är över 1200 medlemmar nu efter 6 månader, så det finns ett stort behov bland kvinnor att diskutera och stötta varann. Idag ska du få lite spridda skurar av tips och råd utifrån vad jag erfarit senaste tiden. Grunden i mitt hälsoarbete är som alltid näringsrik naturlig kost med bra råvaror, lagad från grunden. Sen tillskott i perioder och individanpassat. Träning som blir av och är rolig. Sen lägger jag mycket fokus på sömn och stressreducerande åtgärder. Utifrån det, kan jag sedan lägga till andra åtgärder för mina klienter.

www.sensifemme.se
www.sensifemme.se

Bröstcancer är en otäck sjukdom och du kan inte ens vara säker om du går på mammografi regelbundet. Personligen är jag lite tveksam till förebyggande mammografi, men det får bli en annan diskussion. Vad jag vill förmedla till dig är att du måste ta ett eget ansvar också, för att undersöka dina bröst en gång i månaden. Bara du kan veta hur dina bröst känns normalt. Så fort du upptäcker något ovanligt eller annorlunda, ska du diskutera det med din läkare. Det kan vara helt ofarligt, det kan också vara något värre och då är tidig upptäckt väldigt viktig. Nu har jag lärt mig att det inte är mest effektivt att undersöka sina bröst i duschen. Det ska göras liggande med en kudde under axeln. Två kvinnor har nyligen startat ett företag i Sverige som heter Sensifemme. Så heter även undersökningshandsken som de nu importerat till Sverige. Beprövad i en mängd andra länder i världen. Det fiffiga är att den undre delen innehåller en ficka med inkapslad mineralolja. Plasten är giftfri. Oljan gör att dina fingrar blir extra känsliga för att leta knölar. Din hud ska vara ren och utan hudkräm, du tvättar av handsken efter användande och stoppar tillbaka den i kartongen. Jag har köpt den och kommer fortsätta använda den. Efter c a 2 år bör man byta till en ny.

Efamol
Efamol

Man får torr hy när man närmar sig menopaus som jag. Det kan vara riktigt obehagligt och klia av torka. Fett får jag massor via maten och tillskott av Omega-3 tar jag. Men tydligen räcker inte det i mitt fall. I kylen hade jag en nästan ny burk av Efamol med GLA - nattljusolja. Kapslar man tar i en högre dos de första 3 månaderna och sedan en låg t.v. dos. Nu har jag ätit detta tillskott i drygt 1 månad och jag känner att det påverkar min hormonbalans positivt, dessutom är min hy mindre torr och har fått bättre fräschör. Allt är individuellt och jag tar ju även andra tillskott, men kanske kan vara något för dig om du känner att din hy är i obalans. Att det även hjälpt mig hormonellt att bli mer i balans, det var en extra bonus, även om det är en känd effekt av GLA. ...läs vidare

Julgran

Nu har många av oss firat jul med traditioner, julklappar och en hel del god mat tillsammans med släktingar och vänner. Jag hoppas att du också har njutit ordentligt. Senaste åren har jag sett ett vanligt förekommande och klokt talesätt sprida sig i hälsosammanhang vid den här tiden:

Det är inte vad du stoppar i dig mellan jul och nyår som räknas – utan vad du äter mellan nyår och jul.

Så skippa dåligt samvete om du ätit eller druckit av något du normalt inte äter eller mer än vad du planerat. Det är hur du lever i vardagen resten av året som gör störst inverkan på din hälsa.

Med mycket matbufféer hemma hos varandra såhär i jul och nyårstider kan det dock vara lurigt för de som inte tål allt att vara säker på att alla som bjuder på mat, har koll på varenda ingrediens. Det är också väldigt olika hur stor skada det gör att få i sig lite av något man inte tål. Är man exempelvis intolerant mot gluten ska man vara noga med att aldrig få i sig gluten eftersom det skadar på flera sätt, trots att det inte blir lika direkt och otäck reaktion som hos någon som har allvarlig nötallergi och får i sig spår av nötter. Det här kan vara bra att tänka på när du ska bjuda någon med matöverkänslighet på mat: ...läs vidare