Yttre påverkan

1 Kommentar

Torgny Steen och Anna Sendel Steen
Torgny Steen och Anna Sendel Steen

För ett par år sedan läste vi en intressant artikel med rubriken "Sovrumsdammet rena mardrömmen". I artikeln stod bland annat att "Låga koncentrationer av många olika ämnen kan tillsammans ge negativa effekter. Det är det som kallas cocktaileffekten. Lägger man exempelvis ihop de olika ftalaterna* kommer man ofta över gränsvärdet, och lägger man till andra hormonstörande ämnen som flamskyddsmedel blir effekten ännu värre.", allt enligt David Gunnarsson, ansvarig för miljögifter på Naturskyddsföreningen.
*Ftalater är en grupp kemiska ämnen som bland annat används som mjukgörare i plast. Läs mer hos Kemikalieinspektionen http://www.kemi.se/sv/Innehall/Fragor-i-fokus/Ftalater/

Idag använder vi cocktaileffekten som metafor i olika sammanhang, exempelis när vi på CreativeChildren:Camp® (www.creativechildren.se) vill skapa förståelse kring uppkomsten till de olika symptom många upplever hos sina barn, både i skolan och hemma.

Cocktaileffekten är helt enkelt klockren för att beskriva den samlade effekten av:
•    Livsmedelstillsatser i det vi äter och dricker
•    Miljögifter i luften vi andas
•    Strålning från trådlösa nätverk och telefoner, mobiltelefoner samt datorer
•    Press i hemmiljön
•    Stress i arbetsmiljön i skolan
•    Exponering sociala medier
•    Fokus på beteende och prylar i reklam via TV och andra kanaler
•    Spelandet som ständigt triggar hjärnans belöningssystem
•    Etc etc

Var för sig kanske inte något större problem, tillsammans och över tid en ”cocktail” som vi – likt 60-talets Neurosedynskandal eller vår tids otillräckligt testade massvaccineringerar – ännu inte sett eller förstått effekterna av.

Eller för att citera Naturskyddsföreningens David Gunnarsson igen; ”Låga koncentrationer av många olika ämnen kan tillsammans ge negativa effekter”.

När allt kommer omkring kanske det inte är så förvånande att antalet lättstörda och stresskänsliga barn med koncentrationsproblem, försämrat närminne, psykisk labilitet, födoämnesintoleranser, minimal ork och uthållighet samt ljud- och ljusöverkänslighet ökat dramatiskt det senaste årtiondet?

Allt fler barn lever helt enkelt i en stressbägare som är mer eller mindre överfylld hela tiden med litet eller inget utrymme för livsnödvändig vila och återhämtning.

Vilket bland annat resulterat i att antalet barn som medicineras för ADHD ökat från 2 000 barn år 2000 till över 26 000 barn år 2012.

Vilket får oss att tänka att de olika symptom, diagnoser och bokstavsetiketter vi upplevt de senaste 10 åren snarare är kopplat till vår valda livsstil än resultatet av någon epidemi.

Vi erkänner gärna att det, trots all tillgänglig information och förståelse kring vad som rimligen är sunda val, inte alltid helt lätt att veta vilka alternativ som är ekologiskt riktiga. Särskilt inte när snabba beslut ska fattas i affären, med trötta skrikande barn runt benen, efter skolan och innan något barns aktivitet.

Några har varit tidigt ute med att ställa om livsstil, inte alltid med enbart hurrarop från nära och kära, genom att välja ekologiska livsmedel utan tillsatser och hållbart producerade produkter och tjänster. Några gräver upp gräsmattan på tomten eller skaffar ett eget Tower Garden (https://www.towergarden.com/) till lägenheten där de odlar egna grönsaker och på så sätt veta vad de stoppar i sig.

Tillsammans med nära och kära kan vi börja i det lilla genom att välja livsmedel utan tillsatt socker och olika livsmedelstillsatser, slopa läsk och energidrycker, minska familjens mjölkdrickande, laga mer mat från grunden själv, välja bort aktiviteter eller ”måsten”, cykla sträckor under tre kilometer, dricka vanligt kranvatten (0,033xdin vikt i kg=l vatten/dag) eller något annat fiffigt du gått och lurat på länge.

”Aaah! Kom igen nu, det är väl inget nytt …”. Och det är det verkligen inte. Men så länge vi inte gör det vi faktiskt vet spelar det ingen roll. Det är först när vi både vet och gör som det verkligen händer något.

Vår erfarenhet är att det är lättare GJORT än sagt. Särskilt med tanke på att 20% av aktiviteterna ofta står för hela 80% av resultatet. Vilket i klartext betyder att du kan få betydligt kraftfullare resultat om du slutar med Nutella mackor, läsk, energidryck och godis jämfört med att sluta med mjölk för att undvika Kasein (Kasein=mjölkprotein som blir morfin i kroppen).

Dagens konstigheter är morgondagens självklarheter medan dagens självklarheter mycket väl kan vara morgondagens konstigheter.
Tillsammans gör vi skillnad. För oss själva, för våra barn och för kommande generationer.

Mejla gärna och berätta om dina tankar och bästa tips samt hur det går för dig till Tjohoo@torgnysteen.com.

 

Anna Torgny WebbTorgny Steen och Anna Sendel Steen

Efter år med ledande positioner hos varumärken som Aftonbladet, IDG Sweden, Riksmedia och Stjärnklart och Sydsvenskan ville livet annat. Idag jobbar de med att göra skolfamiljers liv lättare genom det egna varumärket CreativeChildren (www.creativechildren.se). Anna arbetar också i förskolan medan Torgny, genom föreläsningar och kurser i ledarskap och kommunikation, hjälper företag och skolor att må bra, nå mål och uppfylla drömmar (www.torgnysteen.com). Torgny är också en av skolvisionärerna i Skolvision.

8 Kommentarer

woman-walking-autumn-forest-23211206Tänk så bra vi kunnat må den här sommaren med allt ljus och sol vi haft tillgång till. Även om solens strålar är farliga i för stor dos, så är de helt nödvändiga för vårt välbefinnande. De hjälper oss bilda D-vitamin i huden och de fyller på signalsubstansen serotonin genom att vi får ljus in i ögonen.

Nu går vi in i den mörka perioden då vi inte får tillräckligt med sol. För min egen del märker jag att behovet av ljus o utevistelse ökar med åren. Jag har inte samma tolerans längre för den mörka perioden. D-vitamin har de flesta i vårt land brist på. Det lager du skaffade i somras genom att solbelysa kroppen räcker c a 6 veckor (säkert också individuellt förstås). Enkelt att åtgärda genom tillskott. Vill du veta exakt hur det står till i din kropp, kan du ta blodprov.

Serotoninet är mera färskvara. Signalsubstanserna är sekundsnabba molekyler som förmedlar en nervsignal på kemisk väg från en nervcell till en annan i nervsystemet. Dessutom är dessa beroende av vår hormonbalans. Östrogenobalans skapar t.ex. lägre serotoninnivåer, likaså tarmsjukdomar. Mycket serotonin bildas i tarmsystemet. Det säger sig själv att det är komplicerat att ha balans i alla system samtidigt. Spännande tanke, hur skulle man kunna må i total balans...

Serotoninet kan du öka på flera sätt. Kosten är basen – som alltid. Aminosyran tryptofan är den viktiga byggstenen och den kan du bara få i dig via maten. Tryptofan finns bl. a. i kött, kyckling, kalkon, spirulina, sesamfrön, bönor. Du kan också se till att få in dagsljus i ögonen varje dag. Då hjälper du kroppen ännu ett steg. Du visar kroppen att det är dag nu, då vi ska vara pigga och vakna. Se till att gå ut en promenad på lunchen, gärna utan solglasögon åtminstone en stund. Något dagsljus är bättre än inget alls. Välj fönsterplats på flyget, på tåget, i rummet. Med en bra serotoninproduktion, får du en bättre melatoninproduktion som är vårt sömnhormon. Mer ljus in i ögonen dagtid banar väg för en bättre sömn till kvällen.

Omvandligen sker förenklat ut så här: tryptofan omvandlas till 5 htp som omvandlas till serotonin som omvandlas till melatonin. För den processen krävs även andra hjälpämnen som bl.a järn, vit b6, magnesium och zink. Kosten igen - basen i all hälsa. Stress är ett väldigt effektivt sätt att minska kroppens serotonin och all annan näring med för den delen.

5 htp kan även köpas som kosttillskott, men är inte tillåtet att säljas öppet i Sverige. Då behöver man söka sig till utlandsregistrerade webshopar eller vissa välsorterade hälsokostaffärer. Men eftersom kroppen är komplicerad så krävs det kunskap innan man börjar äta tillskott. Serotonin ska även vara i balans med signalsubstansen dopamin för att du ska må bra. ...läs vidare

5 Kommentarer

tired-businesswoman-17206131Vi är alla olika och vi reagerar olika på stimuli omkring oss, beroende på livsstil, arv och andra faktorer. Men omkring 20 % av alla människor kan man klassa som särskilt känsliga - både kvinnor och män - även om det är vanligare bland kvinnor. Vi kallar dem HSP, en extra känslighet i nervsystemet som kan vara både positiv och negativ i vår aktivitetsfyllda värld.

HSP kommer från engelskans Highly Sensitive Person och betyder just högsensitiv person. Efter att ha läst boken Älska dig själv – en guide för särskilt sensivita och andra känsliga själar av Ilse Sand inser jag att jag har svaret på varför jag lättare hamnar i stress och utmattningskänsla än många andra omkring mig, trots att jag gör väldigt mycket för min basala hälsa.

Det finns både utåtriktade och inåtvända högsensitiva och det finns de med lite bättre självkänsla än andra. Gemensamt är dock att de har ett känsligare nervsystem än andra människor kombinerat med höga egenkrav. Dessa krav är ofta hårdare än de man sätter upp för andra i sin omgivning. De höga egenkraven kan avse hjälpsamhet, gästfrihet, uppmärksamhet till andra, hänsynsfullhet, att ta ansvar. Kanske har man levnadsregler som till 100 % ska klaras av enligt det egna hårt uppsatta regelverket. Då kommer det bli svårt att slappna av för när man sätter gränser för sig själv för att kunna slappna av, uppstår konflikt med självbilden.

Du kan vara bra på att anklaga dig själv och kunna förutse vad som kan gå fel, du bär gärna även andras bördor. T ex kanske du kände när du var liten att det var ditt fel om din mamma inte alltid var glad och lycklig etc.

I vårt effektiva quick-fix-samhälle kan det vara svårare för högsensitiva att komma till sin rätt. Fördelarna är att du har en förmåga att etablera djupa och intensiva kontakter med andra eftersom du känner mer än de flesta. Du brukar också tycka att ytliga samtal och kontakter är både mer tröttsamma och inte så intressanta jämfört med djupare relationer med högre samförstånd. ...läs vidare