Stress

3 Kommentarer

No 21Den här grafen, diagrammet, publicerades i min dagstidning i veckan. Den visar hur arbetslivet påverkar oss både fysiskt och mentalt och hur utvecklingen sett ut från 1998 fram till idag. Ta dig en extra titt på de streckade linjerna – de visar hur många arbetsrelaterade besvär som orsakas av stress och annan psykisk ohälsa, hos både män och kvinnor.

Någonting har hänt bara de senaste två åren, och det går INTE i rätt riktning, kurvorna pekar nästan rakt uppåt. Allt fler upplever alltså en galen stress på jobbet. Det här stämmer mycket väl överens med min egen erfarenhet. Jag jobbar dagligen med människor, i synnerhet kvinnor, som befinner sig nära den beryktade väggen eller försöker kravla sig upp efter att ha krockat med den. Vad är det i vårt arbetsliv och samhälle som gör att det blir så här? Jag tror personligen inte att det enbart är arbetslivet som är boven i dramat, jag tror att det är en del av pusslet. Jag tror att det är hela vårt livspussel och vår syn på livet som ställer till det. Vi ska lyckas på alla fronter, alltid spänna bågen hårdast, alltid sikta högst. Annars duger vi inte, utan ambition är vi inget. Men i denna ambition kvävs något annat, tiden räcker till för att överleva, men inte till att leva. Vi känner oss snärjda, begränsade som människor.

Våra prestationskrav och effektivitetsmål håller på att ta knäcken på oss! Vi glömmer bort vad det vill säga att leva, vad själva livet går ut på. Det är inte meningen att vi ska vara små kuggar i ett stort maskineri vars slutprodukt vi inte ens bett om. Vi förtjänar att leva, andas, njuta. Våra barn förtjänar närvarande föräldrar som ser upp från mobiltelefonens förhäxande, blå sken och SER DEM istället. Barnen kan inte heller fortsätta att pressas genom ett skolsystem som värderar, bedömer och granskar deras duglighet in i detalj – barn är små människor, inga prestationsmaskiner. Vi kan inte fostra dem i ett tänk som bygger på att de ska gå i skolan en full arbetsvecka för att sedan göra nästan lika mycket extra jobb hemma. Eller är det månne en förberedelse för arbetslivet?!

Vi måste förstå att vi inte är det vi presterar, att ett liv ska njutas inte genomlidas. Vi måste få perspektiv, ta tillbaka kraften och kommandot över innehållet i våra liv. Ingen annan kommer att göra det åt oss, inte makthavarana, inte aktieägarna, inte företagsledarna och inte din chef. Du, bara du, kan bestämma hur du vill leva ditt liv och vad som är meningsfullt för dig. Bara du kan ändra på ditt liv, bara du kan fylla det med mål och mening.

Vi är människor, kloka människor, människor som faktiskt kan se utanför ramen om vi bara försöker. Vi kan fortsätta springa i ekorrhjulet men vi kan också välja att kliva av. Vi har den förmågan, den makten. Faktum är att vi inte bara är de som springer i hjulet, tillsammans ÄR vi också själva hjulet. Därför kan vi säga stopp, stopp det här funkar inte. Vi vill se ett annat samhälle, en annan utveckling. En mänsklig värld. En värld att LEVA i. Om vi vill. Är det kanske dags nu?

4 Kommentarer

No 8 bråttomJag stod i kön i mataffären härom dagen. Det var inte så långa köer men ni vet hur det är. Den äldre människan som börjar famla efter plånboken först när kassörskan talar om hur mycket det kostar. Någon som inte hittar bonuskortet eller rabattkupongen. Betalkortet som strular. Bedömningarna som vi alla gör – vilken kassa går fortast idag? Den kön är inte så lång men vagnarna är proppfulla. Den kön är längre men här radar gamlingarna upp sig på rad. Och i den kön är det en kassör som brukar vara väldigt trevlig men ack så långsam. Och i den fjärde, som du valde, där blir det självklart tvärnit när det saknas en EAN-kod och prisinformationen måste inhämtas över telefon.

Jag hade inte bråttom, inte ett endaste dugg. Ändå kommer jag på mig själv med att göra alla dessa bedömningar. Av gammal vana. Det är som om det sitter i ryggmärgen att vi måste tidsoptimera, komma fortast fram, vara effektiva, inte slösa bort tiden. På vad undrar jag? Vad är det vi har så bråttom till? Komma hem till TV:n? Sjunka ner i fåtöljen och låta tiden gå…?

Det är TRÅKIGT att stå i kö, menar maken. Men är det verkligen det? Jag för min del tycker att det är rätt så underhållande att stå där och betrakta mina medmänniskors beteenden, studera deras matkorgar, jämföra innehållet med hälsostatusen, fantisera om hur deras middag kommer att se ut, reflektera över tillvaron i allmänhet. Om jag bara tar mig tid till det.

Jag undrar om vi verkligen alltid måste ha så bråttom, skynda oss, vara effektiva. Självklart har vi dagar när tider måste passas, men inte är det väl alltid så? Jag tror att vi skyndar oss av gammal vana, försöker spara tid utan att veta till vad. Barn är bättre på det där. Vi vuxna tränar oss i mindfulness, medveten närvaro, fånga dagen och allt vad det heter – barn bara ÄR, här och nu. Och de påminner oss hela tiden – den där lilla handen som griper tag och bromsar. Vänta på mig mamma, jag hinner inte med. Titta mamma, vilken fin…! Mamma, varför måste vi…? Du lyssnar ju inte mamma!

Barn vet, barn förstår, att tiden inte bara är ett faktum utan i allra högsta grad en upplevelse.  När vi slutar skynda oss, stannar upp och är där vi är, utan att sträva efter att vara någon annanstans i just det ögonblicket – då är vi i tiden. Vi kan inte leva våra liv i någon annan tid än just precis här och nu. Du kan lägga din uppmärksamhet på både gårdagen och morgondagen, men likafullt befinner sig din kropp här och nu, och det är i nuet du lever. Så varför inte göra som barnen och lägga uppmärksamheten där? Det är ju ändå ditt liv som pågår just här och just nu…

När jag stod där i matkön kom en låt upp i mitt huvud – en låt av Robert Broberg. Jag avslutar denna söndags inlägg med den lilla sångens tänkvärda och vackra text, och hoppas att du får en riktigt Skön Söndag!

-----------------

Spring inte så fort pappa

Spring inte så fort, Pappa..
Vänta på mig..
Det e nåt jag vill visa dig..
En död fågel, som trillat ner ifrån sitt bo..
Pappa, vet du vart man kommer när man dör?

Spring inte så fort, Pappa..
Vänta på mig..
Jag har nåt jag vill ge till dig..
En stor teckning, som jag alldeles nyss gjort..
Med ett jättefint slott där vi kan leka att vi bor..

Spring inte så fort, Pappa..
Vänta på mig..
Lalalalalalalalaa lalalala lalalalalala...

Spring inte så fort, Pappa..
Vänta på mig..
Det e nåt jag vill fråga dig..
Varför e det så viktigt, med att vi kommer dit bort?
Jag tycker leken här och nu jämt känns så kort..

Spring inte så fort, Pappa..

4 Kommentarer

No 6 dikeJag möter ofta klienter som klagar över onormal trötthet, lågt libido och nedstämdhet. De allra flesta av mina klienter faktiskt. Vid våra samtal ställer jag då ofta frågan om hur stressade de känner sig eller hur mycket stress de haft i sitt liv. Påfallande ofta blir svaret ”Nej, jag är inte så stressad, jag har det ganska lugnt nuförtiden, men ändå är jag SÅ TRÖTT. Det var annat förr, DÅ var jag stressad men orkade hur mycket som helst”.

Många människor inser inte vilka fantastiska kroppar vi har, hur tåliga de är. De tror att kroppen brakar ihop när pressen är som störst, men så funkar vi sällan. Du är inte en hundrameterssprinter som kutar in i väggen med buller och bång efter hundra meter – du är snarare långdistansaren som efter tiotals mil på landsvägen halkar ner i diket. Efter att i åratal ha tillryggalagt mil efter mil utan tillräckligt återhämtning så säger helt enkelt kroppen ifrån. Du blir trött, tröttare och till sist tröttast.

Och det behöver inte nödvändigtvis vara plågsamt på vägen dit! När du ligger där i diket och försöker få nån ordning på tankarna och tittar bakåt letar du kanske efter en massa elände – för mycket att göra på jobbet, närstående som gått bort osv. Men stress för kroppen kan vara så oändligt mycket mer. Oro för barn, oro för ekonomi, tristess, taskiga relationer, känslor av kontrollförlust och vanmakt, sjukdom, inflammation, värk, för lite sömn och svajande blodsocker, men också positiva utmaningar, överstimlans och tävlingsmoment – ALLT detta och lite till innebär ett stresspåslag för kroppen. Stressen i sig är inget problem, vi är konstruerade för att fixa detta. År efter år efter år. Men någonstans tar det stopp. När återhämtningen inte blivit tillräcklig så stannar helt enkelt kroppen.

Men dessförinnan har kroppen signalerat fara och färde under en längre tid. Signalen, vilken är den? Jo, trötthet. Vanlig hederlig trötthet. Trötthet är ingen sjukdom! Trötthet är inte något fel eller något som är dåligt. Trötthet är en signal från din kloka kropp – en kraftfull signal. En signal som påkallar ett behov, behovet av sömn och vila. Lyssnar vi på signalen? Ofta inte. Ibland för att vi helt enkelt inte kan – småbarnsår, sjukdomar, olika ansvarstaganden som vi inte själva styr över till hundra procent. Men många gånger HAR vi faktiskt en möjlighet att lyssna, göra andra val – men vi gör det inte. Vi ska vara så duktiga, så produktiva och effektiva. Till och med avslappningsövningarna blir en prestation för våra förvirrade kroppar!

Vad vill jag då säga med detta? Jo, jag vill be dig om två saker. För det första, våga känna efter hur trött du är – innan du ligger i diket. För det andra, om du då upptäcker att du är väldigt trött, ha respekt för det. Klandra inte dig själv eller din kropp utan förstå att kroppen vill dig väl, att tröttheten är ett uttryck för ett starkt behov som du har all rätt i världen att tillfredsställa. Är du trött – vila. Det är inte konstigare än att man bör dricka när man är törstig och äta när man är hungrig.

Om du har svårt att fysiskt känna efter så kan du istället vara uppmärksam på dina tankar, på ditt sätt att se på omgivningen när du springer där på vägen. Har du ens lagt märke till naturen omkring dig på sistone? Är det en massa dumma människor som blockerar din väg i tid och otid? Har den släta asfalten bytts mot en grusväg med sten och gropar? Har det blivit färre och färre nerförslut och den ena uppförsbacken verkar avlösa den andra? Känns det som att du springer och springer men inte kommer någonstans? Du tänker ”bara fram till nästa krök, sedan blir det bättre”, men det kommer hela tiden nya krökar som du ”bara måste” till. Kanske diket rent av börjar verka lockande?! Då är det definitivt dags att stanna eller åtminstone bromsa in.

Den som gjort besök i diket vet hur lerigt det kan vara och hur oändligt kämpigt det kan vara att ta sig upp ur det. Hamna inte där du också. Lägg ner det duktiga och respektera din kropps behov. Du är bara människa.

2 Kommentarer

yoga-woman-meditating-making-zen-symbol-her-hand-31476346Det har hänt något nytt spännande i mitt liv - även om det bara är c a 17 minuter om dagen. Yoga har fått en ny chans. För en tid sedan träffade jag en kollega från mitt förra yrkesliv. Hon håller på att utbilda sig till instruktör i medicinsk yoga och då behöver man träningsklienter för att få sin examen. Ja, tack sa jag, det vill jag gärna prova. Yoga och jag har inte direkt varit bästa vänner. För några år sedan när jag provade någon variant av poweryoga hade jag nackspärr i två veckor efteråt. När jag vid annat tillfälle tvingades genomlida 2 1/2 timme kundaliniyoga i en iskall lokal med dragiga golv blev jag till slut så stressad av den otroligt långsamma träningsformen, att jag lovade mig själv att aldrig mer. Dessutom frös jag minst 1 dygn efteråt.

Min kollega frågade mig hur mycket tid jag vill lägga ner dagligen på den medicinska yogan. 15 minuter fick det bli, mer kan jag inte lova, inte när det är varje dag i alla fall. Lång intervju för att ta reda på i vilka chakran obalanser kan finnas och sen ett träningsprogram med mycket fokus på andning. Min akilleshäl är inre stress. Jag har många verktyg i min livsverktygslåda för att hålla den i shack. Det här var något nytt och jag ville ge det en chans. Jag älskar att testa nytt och har alltid i åtanke att kanske detta är något jag även kan tipsa mina klienter.

Nu har jag gjort dessa övningar drygt 15 minuter dagligen i 2 veckor och det händer saker. Jag känner mig mer balanserad, jag sover bättre, jag tycker hyn ser klarare ut - på 15 minuter om dagen. Mina tankar tjattrar fortfarande i huvudet när jag andas och tränar men jag börjar nu automatiskt tänka Sat och Nam under andningen för att vara mer här och nu. Inte trodde jag att jag skulle kunna tycka om det här. Men det gör jag och måste säga att det är otroligt kraftfullt. Man blir ju inte ens svettig, man behöver inte byta kläder och det kan göras varsomhelst. Däremellan behöver jag min styrketräning och raska promenader för att få röra mer på kroppen. Men nu vet jag också att den medicinska yogan balanserar hormonerna och det gör det extra intressant med tanke på mitt yrkesliv. Glad att jag gav yogan en ny chans. Nästa steg får bli att testa andra lite mer komplicerade varianter.

7 Kommentarer

LouiseigräsetUnder julhelgen 2005 berättar min då 70-åriga mamma för mig att hon har fått bröstcancerdiagnos och att hon ska operera bort ena bröstet. Cancern har spritt sig till lymfkörtlarna i armhålan. Hon genomgår sin operation, hon får cellgifter och strålning på Radiumhemmet, Karolinska Sjukhuset i Sthlm. Vi går igenom en tuff tid tillsammans med mycket frågetecken, mycket känslor som är svåra att hantera. Jag är med henne på varje läkarbesök, tar anteckningar, stöttar, tröstar. Två år till får jag ha henne kvar i mitt liv. Sen har cancern spritt sig till levern, skelettet i hela ryggen och hon dör stilla på Stockholms Sjukhem i augusti 2007.

Min mamma hade många hormonella obalanser. Det vet jag nu – efteråt – när jag lärt så mycket mer om hur kost, livsstil, hormonobalanser påverkar. Cancern kan komma utan förklaring. Den kan också uppstå utifrån fel kost under en längre tid, miljögifter, att tära för mycket och för länge på kroppens resurser, den kan i värsta fall komma i ovanliga skepnader genom familjearv.

Det finns mycket cancer i min släkt. Farmor, mormor, morfar dog av olika cancerformer alldeles för tidigt. Så jag gick miste om den äldre generationen när jag växte upp. Jag hann inte med att sitta i de där djupa samtalen och få höra mer om hur det var när de var unga och roliga saker som hänt.  Mycket utifrån mitt sökande efter lösningar för egen del och sorgen efter mamma så har jag valt att specialisera mig mer på kvinnohälsa och hormoner i min kost- och näringsrådgivning. För jag är övertygad om att vi kan göra mycket själva för att förhindra denna förfärliga sjukdom som kommer drabba var 3:e person under livets gång. Om inte du drabbas så kommer någon i din närhet garanterat drabbas. Mamma var aldrig överviktig och hon åt bra lagad mat. Men hon åt fel tallriksmodell, alldeles fel mat till frukost och hon tog gärna en kaka till kaffet. Det gjorde hon även när hon var som cancersjukast. Jag visste inte då lika mycket om att cancer älskar socker. Förmodligen hade hon inte lyssnat, man blir ju inte profet i sitt eget hus som du vet. Men det var inte det som gjorde hela skillnaden för henne. Det var den inre stressen och att inte ta sig själv på allvar som gjorde henne så sjuk.

Så jag drivs av att kunna göra skillnad och för att få leva ett långt friskt liv själv. Läser alla böcker jag kommer över, lyssnar och lär av min klientverksamhet, jag föreläser, jag håller kurser, vill dela med mig till andra för att så frön i alla fall, jag testar åtgärder på mig själv. Jag är ingen läkare och jag är inte legitimerad. Jag kan inte bota cancer. Men jag gör allt med min kompetens så långt som det räcker utan att kliva över dessa gränser. Eftersom du läser det här inlägget är du också intresserad av förebyggande friskvård. Att ta tag i obalanser när de uppstår och inte efter för lång tid av ohälsa. Du vet att kosten är så oerhört viktig, att både män och kvinnor behöver ha koll på sina hormoner och ha balans i livet. Stressen dödar, den är starten på nästan alla allvarliga sjukdomar. Vill du träffa mig live på kurs/föreläsning så jag kan påverka dig och dina vänner så lämnar jag Stor-Sthlm och kommer till Arlöv, Sundsvall, Umeå och Luleå under vinter/våren.

8 Kommentarer

Fröken Duktig och jag har en ganska komplicerad relation. Hon vill gärna kliva in i mitt liv och ta över. Med hög stämma klampar hon in i mitt vardagsrum och berättar vad jag minsann borde göra och hur jag genast måste skärpa till mig. Samtidigt som hon med en fnysning drar med fingret över dammiga hyllor, innan hon pekar på högen med osorterade kvitton som väntar på att bokföras. Många gånger kan jag skratta åt henne och vänligt be henne sänka rösten så jag får göra saker och ting i min egen takt. Men om jag inte ser upp, när livets karusell har susat på lite väl fort, har hon utan att jag har märkt något intagit mitt liv, min kropp och mitt arbete.

Då märker jag inte längre när hon smyger upp bakom mig och viskar i mitt öra vilka höga förväntningar människor i min omgivning har på mig. Diskret beskriver hon exakt hur besviken jag gör mina vänner och vad pinsamt rund jag har gått och blivit, vad ska folk säga? Hon drar sig inte för att berätta att jag borde fundera på att skaffa mig ett riktigt jobb, för att sitta och leka egenföretagare är ju rätt omoget.

Numera brukar hon inte få så mycket makt i mitt liv. Jag kan lägga krokben för henne innan hon börjar domdera. Och jag har ett litet specialknep för att skrämma bort henne - jag latar mig! Att lägga mig på soffan och bläddra i en tidning är för fröken Duktig som vitlök för en vampyr. Hon spottar och fräser en stund, sen blir hon tvungen att muttrande lomma iväg.

Jag är så tacksam över att hon finns. För med hjälp av henne hinner jag massor, presterar jag fantastiskt, dricker gröna smoothies och har samtidigt ett rent hem. Hon är min disciplin. Men plötsligt en dag märker jag hur nacken värker, hur det svider i magen då jag dricker kaffe och hur trögt det känns att gå ur sängen på morgonen. Då har hon tagit alldeles för stor plats i mitt ...läs vidare

3 Kommentarer

irish-coffee-7164905Jag har förordat champagne i tidigare inlägg som en symbol för lite fest och flärd. Du kanske börjar undra om jag är alkoholist. Nej, långt därifrån och inte sockerberoende heller. Men jag gillar en väl tillagad och exklusiv irish coffee och jag är mer än allvarligt orolig över utvecklingen bland mina klienter. Hur hänger nu det här ihop...
Lång julledighet har samlat många ärenden på hög och nu är det högsäsong igen. Boka in alla salivteståterkopplingar som väntat och andra hälsoärenden. Jag är ödmjuk och tacksam över att klienterna söker sig till mig för hjälp och vägledning. Men jag är också orolig och fundersam. Nu börjar ärenden bli mer och mer komplicerade, det gäller mest kvinnor. Komplicerade så tillvida att klienterna har sådan bredd i sina obalanser att jag knappt inte vet i vilken ände jag ska börja. Det är ett stort ansvar, det år svårt och det kräver stort engagemang både från mig och klienten. Förändringar tar kraft och kräver uthållighet. Inte alla förstår vad som krävs.

Jag förstår mig inte på kvinnor tänker deras män och oroar sig över var kvinnan tog vägen som han gifte sig med. Varför vill hon så sällan ha sex nuförtiden ? Varför är hon trött så ofta ? Det är inte så konstigt . Vi förstår ju knappt oss själva till att börja med. Därutöver krävande arbeten, många barn på kort tid, husdjur, bygga om hemma, aldrig ha kul - hinner inte, orkar inte träna, somnar utmattad i soffan på fredagkvällen. Hormoner huller om buller i livets olika skeden. Stressen ovanpå det så blir det ännu snurrigare.  Sova för lite och glömma bort att äta riktigt mat så är det jackpot – totalt kaos i hjärnkontoret och kollaps. Det är i det skedet vi får kontakt. Någonting är fel! Har du någon qick-fix Louise, jag orkar inte må så här. Jag blir aldrig av med mina förkylningar. Jag är så sällan pigg. Jag har värre och värre PMS. Menar du att vi inte kommer längre än så här på 1 1/2 timmes samtal.... vad är det som krävs mer? ...läs vidare

Igår började jag tipsa om konkreta råd för viktminskning. Då skrev jag om kost, näring och sömn. Idag fortsätter jag om stress, motion, styrketräning och kondition.

Stress

Vårt stressystem har hjälp oss människor att överleva i naturen. När vi exempelvis var tvungna att springa ifrån något rovdjur som satt oss på sin middagsmeny. Det var då ett fantastiskt verktyg för att mobilisera kraft och energi. Denna akuta stress följdes dock av återhämtning. Idag är det många som har ett konstant aktiverat stressystem utan återhämtning och utan att det ens finns något rovdjur. Det är väldigt olika hur olika personer uppfattar stress. Yttre stress skapat av något  utifrån eller den kanske svårare den inre stress som många upplever. En hög nivå av stress och stresshormoner kan hindra fettförbränningen väldigt effektivt. Hormonet kortisol ger fettinlagring speciellt runt magen. Om du gör allting rätt, men ändå har problem att gå ned kan för hög stress vara boven. Om du har svårt att hantera din stress kan en utomstående rådgivare eller terapeut vara till stor hjälp.

Tips: Planera dina dagar. Gör en sak i taget. Dela upp stora uppgifter i flera små delmål. Gör saker och umgås med personer som gör dig glad.

 

Vardagsmotion

Som människor har vi alltid rört på oss. För det mesta i ett långsamt tempo som vid gång. Idag är det tyvärr många som är allt för stillasittande. Det är stärkande för din hälsa med vardagsmotion. Utomhusvistelse med dags- och solljus påverkar dig positivt både fysiskt och psykiskt.

Tips: Ta varje tillfälle till att röra på dig. Promenera, cykla eller en lätt joggingtur. Städa, arbeta i trädgården och gå i trappor. Håll gärna ett tempo så du blir lite svettig och känner att du börjar flåsa något. Gå gärna i naturen, då växternas gröna färger verkar dämpande på stress.

 

Styrketräning

Styrketräning för viktnedgång bör fokusera på muskeltillväxt. Styrketräning är bättre än konditionsträning för att minska ditt kroppsfett eftersom en ökad muskelmassa ökar din ämnesomsättning och energiförbrukning. 2 träningspass i veckan räcker för att bygga muskler. Sikta på stora basövningar som knäböj, marklyft och press och drag för överkroppen. De flesta bygger mest muskelmassa mellan 6-12 repetitioner. Ett pass bör inte vara mer än 45 min effektiv tid.  Du stärker dessutom förutom dina muskler även senor, ligament och skelett.

Tips: Träna styrketräning 2 gånger i veckan. Helkropp varje gång eller en underkropps- och en överkroppsdag. Börja med 10 repetitioner i 3 set per övning. Efter hand minskar du repetitionerna och ökar vikterna. Om du är ovan att träna styrketräning så kan du anlita en personlig tränare för ett personligt träningsprogram och genomgång av övningar som passar just dig.

 

Konditionsträning

En god kondition är kopplat till en god hälsa. Konditionsträning tränar ditt hjärta och hela ditt syreupptagningssystem. Många har dock inte tillräckligt starka muskler för att bära sin kropp och skulle behöva mer styrketräning än konditionsträning. Långdragen konditionsträning ger efter en tid oftast ingen större fortsatt förbättring av konditionen då kroppen anpassat sig och kan även leda till överbelastningsskador. Ett effektivare sätt att förbättra sin kondition är istället att träna intervaller. Korta intensiva pass på ca 20 min. Högintensiva pass ger också mer signaler om muskeluppbyggnad än en långt och långsamt pass som snarare bryter ned din muskelmassa. För maximal fettförbränning bör du därför istället välja korta intensiva pass. För personer med mycket övervikt kan löpning ge en stor belastning på lederna, välj då istället en annan form av konditionsträning som cykling, roddmaskin eller simning. Gruppträning kan också vara ett sätt att träna din kondition. Tänk på att även träning är en stress för din kropp och överdriven träning kan hindra din fettförbränning.

Tips: Träna ett kortare intervallpass en gång i veckan. Exempel: Värm upp 10 min i lugnt tempo. Spurta därefter 20 s i 80 % av din maxfart. Gå 1 minut och spurta igen i 20 s. Gå i 5 minuter och upprepa sedan de två spurterna 2-6 gånger tills du inte längre orkar hålla samma fart i intervallerna.

 

Nu har du fått del 2 på mina konkreta råd för att maximera din fettförbränning. Kontakta mig gärna via min hemsida personlighälsa.nu eller via Facebook.

3 Kommentarer

woman-costume-collecting-onions-cart-full-veg-vegetables-fresh-fruit-season-30838085Ingen slipper undan, varken du eller jag, hur mycket vi än sköter om oss. Jag passerade 50 för några år sedan och på alla sätt märks det att kroppen inte orkar med samma tempo längre. Desto mer behöver jag sköta om den. Tänker en del på åldrandet och vilket ansvar vi själva kan ta. Vad är det för vits att bli gammal om man inte mår bra under tiden, tänker jag. Sjukvården kommer inte ta hand om mina småkrämpor, det måste jag göra själv.

Kosten är oerhört kraftfull för att förhindra att åldrandet accelererar. Prio 1, ett blodsocker i balans. Alla unika processer i kroppen behöver dessutom vitaminer, mineraler, enzymer, vatten för att kunna fungera. Här ligger lågkolhydratkosten väldigt bra till i den variant du mår bra av. Du kan t.ex. inte bygga dina könshormoner utan kolesterol, du kan inte bygga sköldkörtelhormoner eller signalsubstanser utan protein. Dessa påverkar ditt välbefinnande oerhört mycket, hela livet och särskilt når du åldras.

Det är ju just detta ”byggmaterial” du prioriterar på din tallrik: fett och protein. Men det räcker inte, du behöver dina ovan-jord-grönsaker också för att hjälpa alla processer fungera optimalt.  Du behöver även ha en attityd till din kost att kvalitet får vara en prioritet. Det handlar inte om att äta oxfilé varje dag, det handlar om att välja det bästa efter plånboken, att laga från grunden och att undvika snabbmat och skräp. I vår familj har vi alltid prioriterat maten, även under tider av tuff ekonomi. Vi ville lära våra barn att mat är inte bara att bli mätt, det är att stötta kroppen med rätt bränsle. Vi har samlats till middag varje kväll och ätit tillsammans. Det har gått en del tid i köket i vår familj och ibland får vi inte heller ihop vardagen, men vi är väldigt sällan sjuka. Det är inte tur, det är kosten.  Jag är övertygad om att den attityden också hjälper dig att inte åldras i förtid. Vissa av oss har besvärligare med navigeringen kring sötsaker. Något litet övertramp ibland stjälper inte allt, men det du gör dagligen behöver du ha kontroll över.

Jag lever efter en för mig viktig regel. När du känner av obalanser, försök göra något åt dem. Gå inte och dra med värk, med extrem trötthet, med magproblem, med oro och tro att det går över. Kroppen är ju det skal du ska bo i tills livet är slut. Vårda det ömt, det går inte att byta ut. Fundera över hur du har levt den senaste tiden och kanske hitta en förklaring. Sen justerar du det så långt det är möjligt eller söker läkare eller terapeut. Så har jag tänkt och agerat länge för att inte störa kroppens processer i onödan. Man åldras snabbare av sjukdom och obalanser. Ofta hittar man en lösning och det blir bra igen. För andra är det svårare eller man har otur att drabbas av en genetisk belastning och hamnar i sjukdom, men det finnas alltid något du kan göra även om det inte räcker fullt ut. Lyssna med dina vänner om de kan rekommendera någon som är duktig. Är andra nöjda är det stor sannolikhet att du också ska bli det. För min del är det stressen som belastar mig mest. Jag har en känslighet för det och hamnar lättare i stress än andra. Då måste jag också ha flera alternativ för att hitta lösningar. ...läs vidare

4 Kommentarer

tired-senior-man-rubs-eyes-overworked-older-tries-to-relieve-his-eyestrain-33219234 Ja, vetenskapen säger så, även om det inte påverkar hormonerna så tvärt som för kvinnorna. Även männens könshormoner avtar med åldern vilket påverkar livskvalitén och orken. Om kroppen sviker i sänghalmen kan det finnas många andra orsaker, kost och stress t.ex.  De flesta män har tillräckligt med testosteronproduktion till runt 70, men inte alla. På 1990 talet började det talas i svenska tidningar om den s.k andropausen. Vi vet ganska mycket om kvinnans hormonbalanser, men långt ifrån allt. Förmodligen är det sämre med kunskapen kring hur mannen påverkas av sina manliga hormoner - androgener.

Testosteron spelar en viktig roll för mannen både vad gäller fysisk och psykisk hälsa. Från c a 40 års ålder börjar hormonnivåerna sjunka vilket kan påverka humör, energinivå, förlust av muskelmassa och styrka, potensen, viktuppgång, prostataproblem och faktiskt även förlust av benmassa.  För att behålla sina androgener i en bra balans är det viktigt med stresshantering, en kost som inte ökar fettinlagringen, regelbunden träning och kanske vissa kosttillskott. Både män och kvinnor behöver tillräckligt med progesteron, även om det handlar om mycket lägre nivåer för männen än kvinnorna. Balansen behöver vara rätt i förhållande till östrogen. Män och kvinnor är väldigt lika, vi har bara olika balans mellan hormonerna i våra kroppar.

En bukfet man kommer bilda mer östrogen i kroppen. Det visar sig t.ex. genom ökad bröstvävnad. Fortsätter detta öka kan man även märka minskad hårväxt på armar och ben, prostataproblem och minskad potens. Lägger man sen till stattiner för att sänka för högt kosterol i kroppen, ja då blir det riktigt illa. Kolesterol är ursprungsmaterialet som alla våra könshormoner byggs av i en lång komplicerad process. Kolesterol finns för övrigt gott om in en frisk hjärna. För låg kolesterolproduktion, för låg könshormonproduktion, för låg potens. Inga trevliga biverkningar av ett av landets vanligaste läkemedel. Här är vi tillbaka till kosten igen. Ett blodsocker i balans och tillräckligt med naturliga fetter och proteiner är den viktiga basen för detta som påverkar allt annat. ...läs vidare