Övrigt beroende

2 Kommentarer

Det var gott. Riktigt fint. Sådär perfekt blev den. Jag ska inte ta en till. En enkel får räcka idag. Jag ska vara stark.

En stund senare står jag vid espressomaskinen, andas in den goda lukten av nymalda bönor som nu förvandlas till den där drycken jag så många gånger bestämt mig för att dra ner på. Det inte är farligt att jag väljer att njuta en gång till. Problemet är att jag inte gillar att vara beroende. Att jag inte lyckas låta bli trots att jag bestämt mig. Det är så det är för många. Av allt man kan vara beroende av så är lite dagligt kaffe inte speciellt farligt eller jobbigt i jämförelse. Det finns både för- och nackdelar med kaffe men jag tänkte inte gå in på det nu. Många kämpar mot sug att röka, snusa, dricka alkohol med mera. Väldigt många kämpar mot sockerberoende. Olika sorters beroenden som kanske inte ens kan jämföras, men ändå beroenden.

espresso

Många som är sockerberoende blir hjälpta av att lägga om sina vanor till en bra lågkolhydratkost. Att minska blodsockertopparna, både i storlek och antal, kan också minska suget på sött som uppstår när blodsockret sjunker igen. Genom matsmältningen blir kolhydrater tillgängliga i kroppen i form av glukos (blodsocker). Äter du mycket kolhydrater höjs därför blodsockret mycket men olika kolhydrater påverkar blodsockret olika. Att istället äta mindre mängd kolhydrater och välja bättre kolhydratkällor kan göra stor skillnad. En del använder sig av GI, glykemiskt index, som vägledning till att hitta bättre alternativ på kolhydrater. Det är en klassificering av hur mycket eller lite blodsockret höjs av en viss mängd olika kolhydrater. Ett livsmedel med lågt GI höjer blodsockret mindre än ett med högt GI. Mer specifikt jämför man hur mycket 50 gram kolhydrater av olika livsmedel påverkar blodsockret, vilket innebär att mängden livsmedel man måste äta för att få i sig 50 gram kolhydrater också varierar väldigt mycket. Dessutom påverkas GI-värdet mycket av vilken form livsmedlet är i, hur behandlat det är. GI-värdet säger heller inte hur näringsrik, mättande eller bra en kolhydratkälla är i övrigt men det kan ändå vara en liten vägledning till vad som kan vara bättre alternativ.

För mycket blodsocker är väldigt skadligt i kroppen. Hos en frisk människa bildas insulin när nivåerna av glukos i blodet höjs. Insulinet hjälper till att flytta blodsocker från blodet in till cellerna genom att låsa upp portar, så kallade insulinreceptorer, in till cellerna. För mycket insulin kan dock förstöra receptorerna. Om portarna inte öppnas som de ska plockar kroppen bort insulinreceptorerna. Hormonet insulin har då ingen effekt utan receptor. Eftersom effekten av insulinet inte når fram, försöker kroppen kompensera detta genom att bilda mer insulin. Man får alltså en minskad insulinkänslighet eftersom det blivit fel på cellens yta. Det är det som händer vid typ 2-diabetes. Det som är bra är att kroppen kan sätta tillbaka receptorerna när insulinnivåerna är lagom igen. Det är därför kostomläggning är så viktig för personer som drabbats av diabetes typ 2. På samma sätt kan du minska risken att drabbas av typ 2-diabetes genom att äta en bra lågkolhydratkost. Med bra menar jag en näringsrik och varierad kost som ger dig allt du behöver och håller dig mätt mellan måltiderna, detta utan att höja blodsockret så mycket.

Jag har ett annat beroende också, träning. Kanske är beroende fel ord. Träning är ju något jag alltid vill ha i mitt liv, som en del av vardagen. Jag måste träna för att må bra. Av träning blir jag pigg, positiv, stark, fokuserad och det får mig att komma på nya idéer med mera. När jag bara hade mig själv att tänka på, det vill säga innan jag skaffade barn, tränade jag gärna ihop med mina vänner. Boxpass med Johanna, joggingturer med Carolina, morgonsim med Karin, badminton med Anders, squash med Fredrik, forza med Nina, bodypump och spinning med Ingela, bodycombat med My, aerobics med Maryam, styrketräning med Gunnar… Tja, ni förstår. Jag tränar själv också men det är extra givande att träna tillsammans med vänner. Vänskapsrelationen blir ofta djupare när man gör något sådant ihop. Det är dessutom extra motiverande att ha en träningskompis. Har man haft en dålig dag kanske man skulle hoppat över träningen om man hade planerat att träna själv, men med en vän som man redan bestämt med blir den inplanerade träningen lättare av i sådana lägen. Nästan alltid ger sedan träningen massor energi att ta med sig hem istället.

Något som är bra att känna till är att när du tränar så skapas nya portar som släpper in blodsockret till cellerna men utan lås. Glukos släpps alltså in i cellen utan att vara beroende av insulin och den här effekten kommer ca 2 timmar efter träning och kan sitta kvar upp till 2 dygn. Så för en typ 2-diabetiker är motion ytterligare hjälp på traven till att må bättre. Det finns så många anledningar att röra på sig. Att träna för att det är roligt, uppiggande, stärkande och förebygger och i vissa fall lindrar ohälsa är några bra skäl. Har du ändå problem med motivationen så skaffa en eller flera träningskompisar. På kanjagtrana.se hittar du också svar på om du bör träna om du har ont i halsen eller liknande. Glöm heller inte bort att äta ordentligt efter träningen.

Jag luktar på min espresso. Blundar och sväljer det sista. Ska jag ändå dricka den så tänker jag njuta. Jag klarar mig på mindre imorgon. Då piggar jag upp mig genom att ta på mig löparskorna för en runda i skogen istället för att ta en extra espresso.

 Marléne undrar: Nikotinstop, sockeröverkänslighet och LCHF! Jag har förstått att det hänger ihop. Vad händer i hjärnan?

Med gener/predestination för sockermissbruk har jag funnit ro i sinnet, en lagom vikt och ett sundare förhållningssätt till livet i övrigt med LCHF sedan cirka fyra år tillbaka. Jag slutade snusa för drygt ett halvår sedan och får åter möta sockersuget som ett brev på posten, trots att jag äter enligt LCHF-principen. Suget är inte på långa vägar lika kraftigt som innan jag började med LCHF. Det kan "slå till" var tredje vecka (exempel återfall med en kaka... eller tre, på jobbet) och jag får fånga upp mig och hitta tillbaka, samtidigt som jag förstår att detta är ett jobb på många plan. Lite övervikt var väntat men värt det, tänkte jag. Fast jag nu äter striktare (absolut inget socker) under ett par veckor, står vikten still eller ökar med ett kilo i månaden.

Varför går det så trööögt?! Jag är aktiv och frisk i övrigt. Det känns som om hjärnan är med och spökar - nikotinstop och LCHF, allt detta påverkar hjärnan, hormoner och signalsubstanser. Jag skulle vilja veta mer/läsa om balans/obalans och om vad som sker i kroppen hos... en som jag! 🙂 /Hälsningar M
 Anna Hoffert svarar: Hej M!

Tack för Din oerhört intressanta fråga! Det där med beroendehjärnor är ett spännande område och oerhört komplext. Vid sockerberoende har du en biokemisk obalans i kroppen när det gäller signalsubstanserna och det gäller vid alla slags beroenden. Sockerberoende är en kronisk sjukdom som du måste lära dig att leva med. Den är progredierande, vilket innebär att den blir bara värre och värre med tiden om du inte får hjälp. Den går i skov och som jag tyder din fråga har du varit inne i ett skov. Socker påverkar kroppens endorfiner och ger härliga dopaminkickar i hjärnan. Framför allt är det en ökad utsöndring av signalsubstansen dopamin vi vill åt genom att äta socker eftersom vi då känner ett glädjerus och mår bra av det. När vi stimulerar signalsubstanserna genom att på konstgjord väg trimma systemet vill vi naturligt vis välja den enkla vägen igen. Hjärnan drar själv då ner den normala dosen dopamin för att kompensera överdosen som tillfördes genom att du åt socker. Dopamin är den signalsubstans som dessutom reglerar de övriga som gör dig uppmärksam och vaken som endorfiner, adrenalin, noradrenalin eller acetylkolin och de signalsubstanser som gör dig lugn, och balanserad som oxytocin, serotonin, endorfiner eller GABA.

Detta och mycket mer spännande som gäller hjärnan och beroendet hittar du i Bitten Jonssons bok Sockerbomben i din hjärna. När det gäller din vikt är det svårt att svara på utan att veta direkt hur din matdagbok ser ut etc. Det kan absolut ha något med dina signalsubstanser att göra, men det krävs en djupare analys och tålamod för att ta reda på det. Några andra råd som brukar fungera när man står still i vikt är att vara lite aktsam på mejeriprodukter och nötter. Sockerberoende är ofta väldigt känsliga för det.  Under hösten kommer jag skriva mer om sockerberoende och jag hoppas du får fler svar på några av dina frågor även då!

Lycka till i din sockerfria värld!

PS. Fler frågor från våra besökare hittar du i vår Frågelåda.