Författararkiv: Kerstin Fransson

Kerstin Fransson

Om Kerstin Fransson

Jag är kostrådgivare och sjuksköterska med stort intresse för kost och hälsa. Mitt arbete till ”vardags” är på gymnasieskolan Aleholm i Sävsjö där jag undervisar på Vård- och omsorgsprogrammet. Erbjuder kurser, kostrådgivning enskilt och i grupp, tematräffar och föreläsningar om individuellt anpassad lågkolhydratkost med naturliga fetter. Verksam främst i Vetlanda och Sävsjö kommuner.

Jag vet ett enkelt sätt att öka sitt välbefinnande – att ta sig en liten lunchpromenad. Det är bra därför att du får frisk luft och får del av dagsljuset som påverkar ditt humör, din ork och energi positivt under dagen och dessutom så får du när kvällen kommer en bättre sömn. Kan det bli bättre? Efter ett tag blir vanan med lunchpromenad lika självklar som att äta lunch. Om det vid något tillfälle kommer annat emellan så saknar jag lunchpromenaden och känner mig tröttare och mindre tillfreds på eftermiddagen.

LunchpromenadEn promenad har jag alltid tyckt om men detta att i alla väder, i ur och skur, gå ut en stund på lunchen var nytt för mig, något som min arbetskamrat brukade göra och tog mig med. En vana som jag är tacksam att jag har fått lära mig. Regnar det så finns det paraply, är det kallt och blåser så tar man på sig lite mer kläder och skiner solen så är det alldeles underbart. Alla väder har sin tjusning. Under hösten och vintern tycker jag att det är extra viktigt att få komma ut ett tag mitt på dagen eftersom det kan vara enda chansen att få del av dagsljuset. Vinterhalvåret i Sverige medför att det ofta är mörkt både när man åker till jobbet och när man åker hem. Dessutom ger promenaden, om man har möjlighet att göra den tillsammans med en arbetskamrat/vän, tillfälle till lite småprat om ditt och datt som kan vara nog så värdefullt.

När jag läste Maria Helanders inlägg om hur man kan förebygga att få ont i själen genom Dagsljus, Aktivitet, Rörelse och Kost (=DARK) så var det en bekräftelse på mina egna tankar och idéer om vad vi ska göra för att må vårt bästa. Vanligtvis handlar det inte om stora, revolutionerande saker, utan om små saker som du gör ofta, varje dag. Lunchpromenaden ger dagsljus och rörelse och i lunchlådan finns LCHF-kost, allt för att ge hälsa och välbefinnande.

Vad brukar du göra på din lunch?

 

 


Promenad 2
När jag är ledig brukar jag känna mig avkopplad, lugn och mindre stressad. Så har det inte varit i sommar. Självklart har jag funderat över varför.

En av anledningarna, tror jag, är att mina promenader inte har fått bli den återhämtning som de brukar vara. Sedan i våras har jag nämligen mestadels lyssnat på podradio när jag har varit ute och gått. Intressant och bra på många sätt men egna funderingar, tankar och reflektioner har det inte funnits tid för. Kan ens mående påverkas av så lite som att lyssna på podradio istället för att ge sig tid att reflektera? Ja, jag tror faktiskt det. För mig är promenader med tid att tänka ett sätt att återhämta mig från vardagens stress. Så nu har jag bestämt att jag bara ska lyssna en liten stund på podradio (det finns ju så många intressanta program!!) och sedan ge gott om tid för tankar och reflektioner under mina promenader.

Upplevelse av stress är något som går neråt i åldrarna. Också som ung kan man uppleva stress. En som satt sig in i vad stress är och vad man kan göra åt det är Michaela. Som projektarbete i trean på gymnasiet valde hon att i våras göra en bok om stress för unga. Hon ger i sin bok ”STRESS-Less” dels fakta om stress dels tips för att minska stressen i vardagen.

När jag frågar Michaela efter hennes bästa och viktigaste stresshanteringsråd så är det att ta hand om sig själv. När man stressar så hamnar man ofta själv långt ner på prioriteringslistan, så mycket ska först hinnas med och göras att man glömmer bort att ta hand om sig själv. Man känner inte eller ignorerar att man mår dåligt. Så kom ihåg att ge dig egen tid och att göra saker som du tycker är roliga och avkopplande, säger Michaela. Och glöm inte att i tid lyssna på kroppens signaler.

Fast att man vet mycket om stress så kan man ändå drabbas. Så var det för Michaela, hon var ambitiös i skolan samt tränade och tävlade på elitnivå inom skytte. Här berättar hon själv om vad som hände i en intervju i P4 Jönköping:

STRESS-LessAtt allt yngre upplever stress är något som oroar mig. Stress, där man inte får möjlighet till återhämtning, påverkar vår hälsa negativt både på kort och på lång sikt. Att tidigt förebygga är ...läs vidare

Härligt, ljuvliga sommar! Semester, aktiviteter, lata dagar men också tid för eftertanke och reflektion.

Stockholm 2

Vi varpå semester i Stockholm några dagar i början av juli. Bl.a. besökte vi Fotografiska museet där vi såg en utställning med bilder från Indien av Håkan Elofsson ”Bombay Boulevard”. När jag såg bilderna erinrade jag mig ett par intressanta avsnitt i Sveriges Radios program ”Kropp & Själ” om just Indien. Programmen ”Hälsokatastrofen står för dörren” handlade om snabbt ökande problem med livsstilssjukdomar t.ex. diabetes (60 miljoner Indier är drabbade). Det är inte bara ett problem i Indien, det är ett problem i hela världen och också i Sverige. 1985 fanns cirka 30 miljoner diabetiker, idag (2011) finns 366 miljoner människor med diabetes och prognosen för år 2030 är 552 miljoner diabetiker. Här finns plats för eftertanke och reflektion eftersom vi till stor del med vår livsstil kan påverka om vi ska drabbas eller inte. Hur ser det ut för dig? Kan du göra något för att påverka din hälsa? Vad kan vi tillsammans göra för att hejda utbredningen av diabetes och andra livsstilssjukdomar?

Först behöver vi veta vad som händer med maten som vi äter. Vårt matspjälkningssystem bryter ner de kolhydrater (t.ex. bröd, pasta, ...läs vidare

5 Kommentarer

Jag kommer ihåg en dag i skolan för ett par år sedan. I mitt arbete på Vård- och omsorgsprogrammet undervisar jag bland annat om hur kroppen fungerar och om olika sjukdomar. Den här dagens lektion hade handlat om diabetes. Självklart tar man då också upp hur man ska äta vid diabetes och jag talade om, precis som jag hade lärt mig, att man ska äta efter tallriksmodellen det vill säga kolhydratrikt och fettsnålt. Vid denna tid hade jag på olika sätt kommit i kontakt med LCHF, lågkolhydratkost med naturliga fetter. Plötsligt klickade det till, vad är det som jag står här och säger? Ska man verkligen äta mycket kolhydrater som man inte kan hantera på grund av sin diabetes? Ska man äta något som man inte tål? Ska man äta något som gör att man behöver ta mediciner för att kunna äta det?

Kerstin FranssonSedan dess har jag läst, diskuterat och funderat mer och är övertygad om att vare sig vi är diabetiker eller ej så mår vi bäst av en individuellt anpassad kost som innehåller få men bra kolhydrater och naturliga fetter. Det ger ett jämt och stabilt blodsocker vilket för med sig många hälsovinster till exempel kan många med diabetes minska eller ibland till och med sluta med sina läkemedel.

Som sjuksköterska ska jag arbeta enligt vetenskap och beprövad erfarenhet. Kan jag därför som sjuksköterska ge råd om lågkolhydratkost till diabetiker? Ja, det kan jag. Socialstyrelsen gav år 2011 ut ”Kost vid diabetes – en vägledning till hälso- och sjukvården” och där finns lågkolhydratkost med som ett alternativ som vården kan rekommendera för diabetiker. Att sluta med de snabba kolhydraterna som t.ex. socker, sockerrika produkter, vitt bröd, pasta är viktigt för vår hälsa. Kolhydrater bidrar till att vi får ett sötare blod (= högre blodsocker) som negativt påverkar många system i kroppen. Förutom ökad risk för diabetes och övervikt ses även en ökad risk för t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar och cancer. Läs gärna Ann Fernholms bok ”Ett sötare blod” för att få mer kunskap. ...läs vidare