Jag är mycket engagerad i barns och ungas hälsa. Främst syns det i hjärteprojektet Naturlig Mat i Skolan där det ofta dryftas kring olika råvaror i skolköken och hur kosten påverkar våra barn. En av de hetare potatisarna för många är smakförstärkare som kan påverka hälsan en hel del. Här nedan får du ta del av ett inlägg som tidigare rönt en del diskussioner bland de som följer Naturlig Mat i Skolan på facebook och på bloggen. Vad tycker du?

Glutamat E621-E625, benämns även som smakförstärkare, jästextrakt, MSG/monosodium glutamate, Mononatriumglutamat. Allt är samma sak men med olika namn.

Gör maten godare

Glutamat hittar du exempelvis i kryddmixer, buljongtärningar, färdigmat, halvfabrikat. Tillsätts i allt fler produkter. Smakförstärkare som ”gör maten godare”.

Vad är glutamat?

Glutamat eller glutaminsyra är en aminosyra som finns naturligt i kroppen. Glutaminsyran är viktig för immunsystems funktion, samt för mag-tarmkanalens funktion och för att förhindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen. Den finns även naturligt i mat.

Men livsmedelsindustrin tillsätter kemisk glutamat för att göra maten godare, förstärka matens smak. De flesta experter är överens om att vissa personer kan få akuta överkänslighetsreaktioner av glutamat. Flera menar också att glutamat är ett nervgift.

Byt väg och undvik glutamat

”Glutamat är ett nervgift som kan skada hjärnan” – säger Charlotte Erlanson Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet i en artikel i Expressen (länk nedan). Hon menar också att det är dåligt att det inte finns något förbud mot mat med glutamat på dagis och i skolan. (extern länk till

AZO-färger har negativ effekt på barn

Vad är AZO-färger?

Azofärgämnen är en grupp syntetiska färgämnen.
E102 Tartrazin
E104 Kinolingul
E110 Para-orange
E122 Azo-rött
E124 Nykockin
E 129 Allurarött
Livsmedel som innehåller ovan azofärger och kinolingult (E 104) kräver särskild märkning på livsmedlet där det ingår som ingrediens.

PDF-LISTA ÖVER ALLA E-NUMMER
(extern länk till Äkta Varas kompletta lista över färgämnen E100-E180)

Följande färger är också tillåtna i Sverige men förbjudna i andra länder:

E 131 – Patentblått V
E 132 – Indigotin/Indigokarmin
E 151 – Briljantsvart BN/svart PN
E 154 – Brun FK

Det du smörjer på huden är lika viktigt som det du äter – nästan! Det kan hända att det låter otroligt men kroppen tar upp cirka 60 % av det du smörjer den med på huden. Och det händer snabbt. Så visst påverkar valet av kropp, hud och hårvård din hälsa.  

Är det bara naturligt i badrummet?

Idag avslutas kunskapsskolan där du får lära dig identifiera och undvika värstingarna på badrumshyllan.  Det är ett stort ämne som vi har anledning att återkomma till många gånger. Men för att väva ihop säcken någotsånär den här gången fokuserar vi idag på om det finns bra naturliga alternativ till konventionella produkter och vad man ska tänka lite extra på när man står och ska välja sina produkter.

Här kommer mina bästa tips:

Förpackningens utformning – välj gärna produkter i vakuum-förpackning eller pumpflaska. Det är en del i konserveringen av produkten och skyddar innehållet mot syre och bakterier. På så sätt håller sig innehållet fräscht och rent längre.

INCI / Innehåll på svenska – produkter som stoltserar med en svensk lättförståelig innehållsförteckning är lättare att få förtroende för och det ger ofta en indikation på att tillverkaren står för innehållet ”på

Idag peggar vi upp för fjärde omgången i kunskapsskolan där du kan lära dig identifiera och undvika värstingarna på badrumshyllan. Idag blir det en riktig djupdykning i petrokemiska ämnen.  

Att lusläsa innehållsförteckningar på schampoflaskan, hudlotionen, tvålen och handkrämen kan vara smått frustrerande, eller hur? Det är det ena krångliga ordet efter det andra. Och det är koder och siffror och förkortningar, bokstavskombinationer av alla de slag. Som gjort för att vi konsumenter ska kollras bort och vara tvungna att lita på budskapet på framsidan på förpackningen eller den glossiga superlativ-reklamen i butiken.

Vad har du i badrumsskåpet egentligen?

Veckans ingrediens – PEG

PEG-ämnen är petrokemiska syntetiska emulgeringsmedel, det vill säga förtjockningsmedel. De tillsätts för att ge en jämn blandning av en emulsion/kräm och används för att förhindra att produkter som består av fett och vatten skär sig. De verkar också återfettande för att förhindra den uttorkande effekten som många andra ingredienser i produkten kan ha. Dessutom stabiliserar de skum i exempelvis flytande tvålar och badskum.  Som du förstår används dessa ämnen i en stor rad produkter.

Vad är det med det då?

PEG, eller polyetylenglykol, utvinns ibland ur cancerframkallande ämnen i tunga kemiska processer.

Nu har vi kommit till det tredje tillfället i kunskapsskolan där du kan lära dig identifiera och undvika värstingarna på badrumshyllan. Turen har kommit till något riktigt skumt, bubbligt och löddrande!

Visst känns löddret från bubbelbadet lent mot din hud och visst upplevs det effektivt om det skummar ordentligt av schampot när du tvättar håret? Jag tänkte särskilt på det när jag var hos frisören senast och fick håret schamponerat. Frisören gjorde vad hon kunde för att skumma och gnugga och skapa ett stort tjockt lödder över hela håret innan det sköljdes ur. Hur kommer det sig att det bubblar? Och är det något vidare bra egentligen? Hur påverkar de där bubblorna hälsan?

Tensider

För att schampon, tvålar, tandkräm och badskum ska rengöra och löddra behövs det tensider. Vi hittar tensider i det mesta som löddrar. Tänk bara på alla handdiskmedel, tvättmedel och rengöringsmedel av olika slag som vi har hemma. Tensider ändrar ytspänningen i vattnet, eller snarare ta bort ytspänningen. Det kan ju tyckas smart när man ska tvätta kläder så kläderna sjunker i vattnet, blir blöta och kan bli rena. Men fundera ett slag över vad som händer när tensiderna kommer ut i naturen, ut i våra sjöar, hav eller den stilla porlande ån. Tensider kan orsaka störningar på fiskarnas andningsorgan, gälarna och påverka deras syreupptagningsförmåga negativt och de kan dö av andnöd.

Tensider har till uppgift att lösa fett men de är också vattenlösliga.

Skumma bubblor kan irritera huden

SLS /SLES och några till

Syntetiska rengörande skumma ”löddrare” som löser upp naturligt fett. De är uttorkande och kan orsaka irriterade ögon, bekymmer med hårbotten, blåsor i munnen och på läpparna och ge inflammationer på huden.

Idag fortsätter kunskapsskolan där du kan lära dig identifiera och undvika värstingarna på badrumshyllan. Nu kör vi vidare!

Är det bara naturligt i badrummet?

Har du funderat över vad du har i badrumsskåpet? Vilka produkter du använder och vad de innehåller? Egentligen.

Har du funderat över hur många produkter du brukar använda varje dag? Varje vecka? Varje månad? Det är förstås individuellt och vissa människor säger ”jag använder inte sånt” medan andra har badrumsskåp stora som garderober fyllda till brädden med allsköns hudvård. Någonstans däremellan befinner vi oss. Vad använder du?

Schampo, balsam, antirynkkräm, hårinpackning, mousse, hårspray, hårvax, hårgelé, duschcreme, läppcerat, duschgel, badskum, badbomb, deodorant, deospray, våtservetter, eau de toilette, barnolja, After Shave, Ansiktscreme, Rengöringsmjölk, Cellulitcreme, rengöringsgelé, ansiktsvatten, raklödder, ögonbrynsfärg, rakgele, parfym, handcreme, fotsalva, kroppslotion, body butter, kroppsscrub, ansiktsmask, peelingcreme, nagelolja, tvål, ögoncreme, hårglans, bodyspray, hårborttagningscreme, tandkräm, varmvax, kallvax, eye makeup remover, fotscrub, tandskölj, läppbalsam, hårfärgningsmedel, fotcreme, handscrub, kroppsolja, imtimtvål, intimcreme, fotspray, deostick, coverstick, hårserum, face primer, vaselin, underlagscreme, brun-utan-sol-creme, decolltagecreme, brun-utan-sol-spray, solcreme, solspray, aftersun lotion, dagcreme, nattcreme, foundation, makeupcreme, makeupstick, puder, rouge, mineralpuder, läppkonturpenna, läppglans, läppstift, ögonpenna, ögonskugga, mascara, nagellack, ögonbrynspenna, eyeliner, raktvål, aftershave balm . . .

Tillhör du ”jag använder inte sånt”-kategorin använder du med största sannolikhet i alla fall tandkräm, tvål, schampo och kanske en deodorant. Har du funderat över vad alla dessa produkter gör på din hud? Vad de innehåller? Hur de påverkar miljön när de far ut genom duschavloppet? Och sist men inte minst hur de påverkar din hälsa?

Veckans ingrediens – Parabener

En mycket ifrågasatt ingrediens i hudvårdsprodukter är parabener. Det märks inte minst i marknadsföringen av hudvårdsprodukter där det börjar bli ett säljargument att produkten inte innehåller just parabener. ”Fri från parabener”, ”Paraben-fri” och så vidare. Vad är då parabener?

Det är syntetiskt framställda konserveringsmedel som används i hudvårdsprodukter och i så kallade farmaceutiska preparat, det vill säga läkemedelspreparat. Börjar man läsa INCI, ingredienslistor så finner man de i apotekshyllan, i mascaran till ögonen, barnsminket i leksaksaffären, i schampot, läppbalsamet och så vidare. De är också billiga att framställa vilket är positivt för tillverkarna varför det är så lätt att påträffa det i ”allt”.

Bollar utan luft kan bli busiga hattar i affären

Hur funkar det när man går sista terminen i förskolan, är en liten kille på fem och ett halvt år som heter Jonathan, älskar korv och önskar att Pannkakstanten kommer med nyttig pannkakstårta med färska jordgubbar på födelsedagen? Vad har han för tankar om mat?

Vad gillar du att göra?
Jonathan: Jag gillar att spela Dragon vale och Angry birds star wars på surfplattan som jag fick av tomten i julklapp. Sen gillar jag att leka med Amanda, min bästa kompis.

Vad gillar du för mat?
Jonathan: Jag gillar fiskpinnar, broccolisoppa och korv stroganoff. Korven från Vikaryd är min favorit. Dit brukar vi åka med mamma och pappa och handla nyttigt och kolla på djuren när de går i hagen. Till frukost gillar jag yoghurt med goda hallon och nötmüsli. Då blir man mätt i magen jättelänge.

Vad är nyttig mat för dig?
Jonathan: Broccoli, ägg, spenat. Det är nyttigast tror jag. Det man blir mätt av är kött och så blir man stark av det.

Vad tycker du om grönsaker?
Jonathan: Jag gillar paprika och såna där små runda tomater är mina favoriter. Sallad gillar jag inte och inte champinjoner.

Vad tycker du om vanligt lördagsgodis?
Jonathan: Det ska man inte äta! För det är väldigt väldigt gott men mycket socker. Det gör så man kan få ont i magen och hål i tänderna. Man blir mer hungrig och man frågar om man kan få nåt mer hela tiden. Man blir inte mätt på socker.

Vad är ett bra fredagsmys?
Jonathan: Lite naturgodis. Krispiga fläsksvålar och nötter, pistagenötter och så gillar jag goda nötmixer. Och bubbelvatten eller vanligt vatten med citron eller nåt sånt är supergott. Och kolla på en bra film eller göra nåt mys tillsammans.

Finns det något man inte ska äta?
Jonathan: Socker är supervärst och tänk om man äter helt sockerpaket – då får man väldigt ont i magen. Naturgodis kan vara en smula onyttigt med men om man äter lite ibland så är det okej. Ibland. Inte varje dag förstås.

Hur är det att vara åtta år, tjej, gå i andra klass och att äta maten i bamba? Hur tänker Felicia kring kost, skolan och att äta naturlig mat? Häng med så tar vi reda på det!

Felicia gillar Mello och naturlig mat

Felicia berättar först att hon gillar att cykla, pyssla och måla. Leka med kompisar ute och spela och lära sig saker på surfplattan. Just i dessa dagar är det också stort fokus på Mello, melodifestivalen och att rätt låtar ska vinna. Som de flesta tjejer i den åldern.

Felicia, vad gillar du för mat?
Felicia: Jag gillar våra tacos och pappas hemgjorda pizza. Den är godare än pizzaaffärens.

Vad tycker du om grönsaker?
Felicia: Mamma o pappa säger att jag alltid brukar äta grönsakerna först på tallriken. Och det är sant. Min bror gör tvärtom. Han tar de sist. Jag gillar gurka, tomater och all paprika utom grön. Sen tycker jag att såna där långa remsor med grön zucchinispaghetti är jättegott!

Har du någon favoriträtt i skolan?
Felicia: Fiskpinnar, fast bara fisken som är inuti, inte det som är runt om. Till fiskpinnarna är det jättegod sås. Skarpsås, remouladsås.

Finns det något i skolan som du tycker mindre om?
Felicia: Såna där små gröna strån i trasselsuddar, vad heter det? Ja, groddar. Det är inte gott. Osten i skolan är inte så god för man får inte hyvla den själv. Det är bara färdiga stora skivor och de smakar plast. Sen tar jag aldrig av margarinet de serverar för det är ju inte smör, det är LÄTTA. För det är verkligen inte nyttigt. Det har vi aldrig hemma som tur är.

Vad serverar skolan till mellanmål?
Felicia: LÄTTA, knäckemacka och mjuk macka. Ibland får vi frukt till det. Banan, päron, äpple. Ibland får vi färdiga pannkakor, hamburgare eller korv med bröd och ketchup. Alltså, det är mycket bröd hela tiden och jag kan äta lite bröd men ibland får jag ont i magen och man blir inte så mätt.

Vad får ni dricka till maten?
Felicia: Mellanmjölk och vatten. Ibland får vi en sån där tunn smoothie på mellanmålet som jag inte tycker är god. Juice tror jag vi får ibland fast det ser mer ut som saft för de är så tunna och upphällda i tillbringare.

Hur mår du när du äter maten i skolan?

Barn i förskola och skola behöver näringsrik mat för att orka med skoldagen. Precis på samma sätt som vi vuxna på jobbet.

Varje vecka rapporteras det i tidningar, tv och sociala medier om tokigheter när det gäller skolmaten.

Det finns barn som bara har 20 minuter på sig att komma till skolmatsalen, ta mat, sätta sig ner och äta, ta en portion till och sen skynda sig ut. Barnen på en skola i Göteborg har i veckan lämnat in en protestlista och namninsamling för att få en förändring till stånd. De vill slippa den enorma stressen i bamba. Såklart. Hur ska man hinna äta och hur ska man orka prestera under resten av skoldagen med de förutsättningarna?

Det finns kommuner och skolor runt om i landet som serverar allt för stor andel halv och helfabrikat i skolan än vad som är acceptabelt. Ambitionsnivån varierar och skälen till varför det är så är också olika beroende av vem du frågar. En del politiker är nöjda med matens kvalitet och andra lämnar in motioner för att få mer naturliga fetter lokalt i sina skolor.

Mat har alltid varit en het potatis. Maten i skolan engagerar. Det märks inte minst på Naturlig Mat i Skolans Facebooksida där debatten följs och debatteras varje vecka. Många föräldrar, pedagoger och skolpersonal och andra intresserade följer sidan. Gör det du också! http://www.facebook.com/NaturligMatiSkolan

På Naturlig Mat i Skolans hemsida och blogg kan du följa aktuella nyheter, debattinlägg och samla på dig kunskap, länkar till forskning och ta del av andras erfarenheter. Inte minst ta del av reflektioner av det som händer när det gäller kost och hälsa i skolan och förskolan i Sverige. Just nu pågår till exempel temainlägg om tillsatser som glutamat och AZO-färger och fusksocker… är det nåt vi vill äta själva? Ja, är vi sugna på att ge det till våra barn? Läs här:  http://www.Naturligmatiskolan.se

För att föra debatten vidare och sprida kunskap har Naturlig Mat i Skolan två aktiva pågående verktyg:

1 Namninsamling för Naturlig Mat i Skolan – Skriv på den du med! Flera tusen har redan skrivit på och i april lämnas den till regering och andra beslutsfattare i Sverige.

2. Foldern Pigga och Friska barn som tagits fram i samarbete med Anna Hallén/Energibarn och med stöd av forskare. Du kan ladda ner foldern direkt på sidan och du kan också redan nu förbeställa tryckta exemplar av foldern att dela ut till andra föräldrar, skolan och föreningen där du är aktiv. Förhoppningen är att foldern ska spridas och fungera som inspiration, ge kunskap och en bra vägledning om hur dina barn och hela din familj blir friskare, får färre sjukdagar och uppnår en förbättrad livskvalitet.

Jag är säker på att jul fler vi är tillsammans desto större blir kraften att göra skillnad. Häng med oss!

Cecilia Blidö
Initiativtagare och grundare
av Naturlig Mat i Skolan

Ps! Är du nyfiken på att höra mer om Naturlig Mat? Varmt välkommen på min föreläsning i Lerum den 21/2! LÄS MER OCH BOKA PLATS HÄR ds.

Ge barn och ungdomar rätt förutsättningar till en god hälsa. Det är egentligen alldeles självklart kan man tycka. Men hur tusan gör man det?

Det är inte helt enkelt som medveten och välvilligt inställd förälder att samla en trygg grundtanke i vad som är rätt förutsättningar till att börja med. Med tanke på alla budskap som förs fram från forskare, läkare, tidningar, tv-nyheter, nya rön, skrämmande larmrapporter, skolans budskap och Livsmedelsverket. Hjälp! Listan kan göras lång.

Idag startar vår andra temavecka för barn och unga.  Temageneraler är jag själv i samarbete med min kollega Anna Hallén. Vi driver båda två egna hjärteprojekt för barns hälsa när vi inte skriver här på Kostrådgivarna.se:

Anna är engagerad i Energibarn – våra älskade skitungar och jag, Cecilia i Naturlig Mat i Skolan. Vi får båda dagligen mail, frågor och möter många engagerade föräldrar, pedagoger och andra som delar vår idé om att naturlig mat för barn ger rätt förutsättningar till god hälsa.

Tänk dig att ge växande, aktiva och nyfikna barn och ungdomar en god grund för en hälsosam och frisk livsstil som fungerar i vardagen och resten av livet. En naturlig kost på gammelmormors vis med rena råvaror utan tillsatser, närproducerad och miljövänlig så långt det är möjligt.

Många efterfrågar en kortfattad information om vad man ska tänka på, vad barn behöver och mår bra av, vad skolan ”borde servera till skollunch och mellanmål”, vad barn med myror i brallan mår bra av och vad man ska undvika att äta. Ja, förutom de där uppenbara sötsakerna som godis, läsk och chips. För det vet ju alla redan. Men sen då?

Naturlig Mat i Skolan har i samarbete med Energibarn och med stöd av forskare tagit fram en folder till förmån för att vi ska få pigga och friska barn i hela Sverige.

Du kan ladda ner foldern som PDF här:

NATURLIG MAT I SKOLAN – PIGGA OCH FRISKA BARN
(Printa ut den och vik den i tre delar)

Du kan redan nu skicka din förhandsbeställning av foldern i tryckt form genom att klicka på bilden ovan. Foldern kan användas som verktyg att dela ut till föräldrar på din skola, förskola och i föreningen där du är engagerad.

Vår förhoppning är att vår nya folder ska spridas och fungera som inspiration, ge kunskap och en bra vägledning om hur dina barn och hela din familj blir friskare, får färre sjukdagar och uppnår en förbättrad livskvalitet.

Häng med oss under kommande vecka för mer inspiration, träffa oss och våra gäster som skriver här på temat Barn och unga!

Cecilia Blidö och Anna Hallén