Författararkiv: Anna Hallén

Om Anna Hallén

Anna har drivit sitt företag med inriktning på lågkolhydratkost sedan 2005 och har stor erfarenhet av viktminskning, värk och välmående och hur kosten styr våra hormoner, enzymer och signalsystem. Omtyckt föreläsare, erfaren kurshållare och författare till flera succéböcker. Från hösten 2012 kan du utbilda dig till kostrådgivare via Anna Hallén utbildningar.

Dags att avsluta Annas Kunskapsskola. 7 små smakprovsdelar hann det bli. Kroppen är så evinnerligt spännande.

GnisselzonenÄr du nyfiken på mer? Jag har skrivit boken Gnisselzonen. En hel bok i samma anda som dessa små inlägg.

Här hittar du de rosa sidorna som är fulla med förslag på lösningar om du har värk, magproblem och energibrist. Jag pratar mycket om sköldkörteln, om hormoner, binjurarna och om hur hjärnan styr allt. Vi tittar på kostens betydelse, inflammatoriska processer och på hur det autonoma nervsystemet påverkar oss.

Sen kommer de grå sidorna – Tung näringsfysiologi i lätt förpackning. En möjlighet att läsa om receptorer, eikosanoider och endokrinologi på ett lättförståeligt vis. Grundkunskap översatt från tunga tegelstenar till enkel vardagssvenska. Delen som jag drömde om att få skriva men som jag in i det längst inte trodde skulle bli av. Förlaget trodde ingen var intresserad av detta. Ler stort. Jag är helt säker på att de hade fel.

Jag passar på att tacka för mig och för att jag har fått chansen att finnas på denna underbara sida – Kostrådgivarna. Tack Pia för att jag fick vara en del av detta från dag ett. Det har varit en spännande resa.

Till alla er läsare – jag hoppas att vi ses. På en utbildning, en föreläsning, kurs eller på FB. Adda mig gärna. Du känner igen mig på bilden.

Njut av 2015.

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 7: Binjurar och stress

Ja, detta måste vara ett ämne som berör nästan alla. Vårt samhälle har blivit oerhört fel i förhållande till hur vårt hormonsystem är byggt.

Stress är inte samma sak som mycket att göra. Få stressar på grund av arbetsbördan. De flesta stressar för konsekvenserna om du inte hinner göra allt. Någon blir arg, besviken, sur eller suckar. Du är inte duktig, duger inte, kan inte eller får inget beröm. Det finns alltså en fara att du blir utesluten ur flocken, i alla fall om du levde på stenålderstiden. Kroppen reagerar med stress om kroppen utsätts för fara. En förändring som hotar din kropp eller din kropps inre miljö. En förändring som du kan dö av.

Nu dör vi inte av att chefen suckar och himlar med ögonen och inte heller av en ordentlig utskällning men de allra flesta upplever detta som oerhört obehagligt. Många kan utsätta sig och sin kropp för framtida utbrändhet och sjukskrivning i många år för att slippa uppleva detta. Du fortsätter alltså stressa för att det kortsiktigt är en bättre konsekvens än att sätta ner foten och säga att nuvarande förhållanden är orimliga.

Din kropp vet inte varför du stressar, den har samma hormoner och samma nervsystem för en verklig fara som för oro. Stress är kroppens signal för att du ska få stora fysiska krafter för att överleva. Stress är alltid kopplat till det sympatiska nervsystemet som vi har tittat på innan.

Så snart stress slås på så kopplas alltid kortisol och adrenalin in.

Kortisol har många olika effekter. En är att den höjer koncentrationen av blodsocker vilket naturligtvis är bra om du nu snabbt ska fly från den sabeltandade tigern. Men kanske mindre bra om du sitter kvar i kontorsstolen med lite ont i magen och spända axlar.

Adrenalin (och noradrenalin) höjer också blodsockret genom att öka något som heter glykolysen. Alltså de bryter ner ”kolhydratförrådet” i levern och släpper ut som blodsocker. De gör glukos av glykogen. Och sen till en mycket viktig del, de ökar blodflödet till musklerna så du kan fly eller slåss. Detta betyder samtidigt att de minskar blodflödet till din hud och till ...läs vidare

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 6: Sköldkörteln

Japp, nu kommer vi till spännande kunskapsdelar. I alla fall en del som berör oerhört många människor idag.

Sköldkörteln har det vackra namnet glandula thyreoidea.  Sköldkörteln är liten, sitter vid struphuvudet och väger bara ca 20 gram. Hormonerna som vi kopplar ihop med sköldkörteln är T3 och T4. Dessa har naturligtvis långa och fina namn… T3 heter trijodtyronin och T4 heter tyroxin.

Det hörs på namnet i T3 – ”trijod”. Tre jod. Men det stämmer även på T4. Det behövs jod för att bygga dessa hormoner! T3 innehåller tre jodatomer och T4 innehåller fyra. Så, jod är oerhört viktigt. Varifrån får vi jod i maten? Ja, som vanligt är det kosten som ger kroppen alla byggnadsstenar (eller tillskott) Jo, de vanligaste källorna är skaldjur eller jodberikat salt.  Och handen på hjärtat, hur ofta äter du skaldjur? Och tyvärr blev ju jodberikat salt onyttigt för en sisådär tio år sen.

Vi producerar mer T4 än T3, men det är T3 som är det aktiva hormonet. Intressant! Återkommer till detta.

Sköldkörteln kan lagra sina hormon så de räcker i din kropp ungefär två till tre månader.  Detta betyder att blir det något fel så upptäcker du det i efterhand. Detta är en viktig kunskap om du vill tänka tillbaka på vad som eventuellt har påverkat dig och din kropp. Det är alltså inte när du upptäckte problemet utan 2-3 månader innan som du ska leta efter orsaken. ...läs vidare

1 Kommentar

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 5: Autonoma nervsystemet, fortsättning

Autonoma nervsystemet är det som du inte styr med vilja utan det som styr kroppens körtlar, hjärtat, tarmsystem och andra saker som bara fungerar utan att du behöver tänka på det.

Detta delas upp i två delar:

1 Sympatiska nervsystemet, det som förbereder kroppen för aktivitet.

2 Det para sympatiska nervsystemet, det som slås på vid vila, matsmältning och är en förutsättning för ett bra sexliv.

Det är när du är i det parasympatiska nervsystemet som kroppen bygger upp sina resurser.

Vad är det nu som styr dessa nervsystem? Jo, hypotalamus som fungerar som ett överordnat centrum. Hypotalamus är i sin tur nära knutet till det limbiska systemet som är centrum för våra känslor. Detta gör att våra känslor starkt påverkar vårt icke viljestyrda autonoma nervsystem.

Oro, stress, att inte duga, ilska, irritation och rädsla är känslor som aktiverar det sympatiska nervsystemet. Och nu kommer en spännande sak; tanken, åsynen och eller doften av god mat stimulerar i sin tur det parasympatiska nervsystemet. Kan detta vara en av anledningarna till att många finner ro, lugn och en ibland överdriven fokusering på mat? Så till den grad att stor del av ledig tid upptas framför receptbloggar, att prata mat, planera mat, diskutera mat o s v? En annan tanke är att vi kanske kan använda detta lite smart. Inte leva framför receptbloggar på nätet, men att verkligen laga bra mat i lugn och ro. Att verkligen prioritera lukter, kryddor och bra råvaror för att sen sitta ner i lugn och ro. Tända ...läs vidare

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 4:

Autonoma nervsystemet!

Detta är systemet som styr det vi (normalt) inte kan styra med viljan. Vi bestämmer till exempel inte när och hur mycket njurarna ska jobba, hur hjärtat ska slå eller hur högt eller lågt blodtryck vi ska ha just nu. Det som styr detta är det autonoma nervsystemet.

Alla våra körtlar som producerar hormoner styrs också av detta nervsystem. Hormonerna i sin tur är ju de som styr en oerhört många olika funktioner i kroppen. Vi pratar ju ofta om insulinet och T3, T4 (våra sköldkörtelhormoner) och vi pratar ofta om stresshormonerna till exempel kortisol och adrenalin.

Kroppen arbetar hela tiden för att vara i balans, homeostas.

Det autonoma nervsystemet ska till exempel hålla balans på kroppstemperatur, blodtryck och en bra balans på olika ämnen i blodet. Men det som brukar vara mest intressant för oss som arbetar som kostrådgivare och för er som fokuserar på vardagshälsa är hur det autonoma nervsystemet balanserar alla funktioner vid STRESS och yttre faror kontra vid HARMONI och vila.

Det autonoma nervsystemet delas upp i två delar. Båda ingår i det ICKE viljestyrda:  Sympatiska (beredskap för flykt eller ”fight”) och det parasympatiska (vila  och återhämtning)!

Du har aldrig båda två på samtidigt. För att göra tanken enkel så tänk on eller off. (Fast så fungerar inte kroppen, vi är mer som en dimmer. Men du kan inte tänka en dimmer som att du kan ha båda systemen igång samtidigt. Kroppen går sönder då) Så ON eller OFF gör en tydligare och bättre bild.

Sympatiska nervsystemet

Detta gör dig redo för fysisk aktivitet. Du ska försvara dig mot den sabeltandade tigern. Du ska fly. Du ska jaga mat. Vad händer i kroppen? Jo, bloder lämnar könsorgan och mag- och tarmkanalen för att ge sig ut till dina stora muskler. Ben och armar.

Pupillen vidgar sig så du ser bättre.  Hjärtat ökar i slag så du får ut mer syre och näring till ...läs vidare

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 3: Parasympatiska och sympatiska nervsystemet

Ja, här tror jag vi hittar många lösningar på många problem och ändå är de få som vet vad detta är. Och när man sen vet vad det är så är det många som himlar med ögonen ”ja, ja så skyller vi på stress igen!”

Men våra olika system i kroppen styr väldigt många olika funktioner.

Det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet är ju två delar av det autonoma nervsystemet. Det autonoma är det som vi inte styr själva. Alltså hur snabbt vårt hjärna ska slå, hur högt vårt blodtryck är och när våra tarmar ska jobba eller inte jobba. Det autonoma styr om du ska styra blodet till tarmen för att ta upp näring eller om du ska styra blodet till musklerna för att du ska aktivera dig. (Naturligtvis inte allt, men den större delen. Alltså vad som ska prioriteras och aktiveras)

Många organ i kroppen har samma cell som styrs av dessa två nervsystem, det betyder att de har motsatt verkan. Lite on och off effekt. Samma cell kan inte både aktiveras och vara overksam samtidigt.

Nu kommer en spännande sak som många glömmer bort. Det finns ett område i hjärnan som heter det limbiska systemet, det reglerar vårt känsloliv. Detta system kommer att påverka olika känslor i kroppen men också göra så att det sker fysiska saker. Vi svettas när vi blir oroliga, vi rodnar när vi skäms, vi kan öka hjärtfrekvensen när vi blir rädda. Kroppen gör alltså fysiska saker helt styrda av känslor.

Känslor som kommer från dina tankar och tolkningar av vad du ser och upplever.

Och dessa reaktioner kommer på grund av förändrad aktivitet i det autonoma nervsystemet. Alltså det parasympatiska ELLER det sympatiska. Harmoni- eller aktivitet-systemet. Anledningen till detta är för att ”chefen”, hypotalamus, är centrum för BÅDE det autonoma ...läs vidare

2 Kommentarer

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 2: Nervceller

Ja, det är genom nervsystemet som kroppen kan få information blixtsnabbt. För att allt ska fungera så ska nervtrådarna som går överallt i kroppen ha en isolering runt omkring sig. Denna isolering heter myelinskida. Tjockleken varierar ganska så mycket.

Vad byggs då denna myelinskida av? Jo av lipider, alltså fett och fettliknande ämnen. Så även här är fettet mycket viktigt för att allt ska fungera såsom kroppen har tänkt sig. Det viktiga att komma ihåg här är att fett och fett inte är samma sak.

Vi pratar ofta om mättat fett, enkeltomättat fett och fleromättat fett. Tyvärr finns det fler uppdelningar än så. Det mättade fettet delas upp i SCFA, MCT och LCT. Alltså längden på fettmolekylerna, hur många kolatomer som de är byggda av. Till exempel så pratar vi ju ofta om kokosfettet, eller snarare om laurinsyra. Detta fett har 12 kolatomer. Så ett fett med 11 eller 13 har alltså andra uppgifter i kroppen än just laurinsyran. Detta innebär i sin tur att mättat fett och mättat fett inte alltid är samma sak.

Enkelomättat fett som är vanliga är omega 7 och omega 9 och bland de fleromättade fetterna är det omega 3 och omega 6.

För att göra det ännu mer rörigt så kan omega 3 delas upp i ALA, EPA, ETA, DHA och DPA. Japp, det finns fler. Jag tar bara de vanligaste. Samma sak gäller sen omega 6.

Hur ska vi du kunna ge kroppen rätt fett så att vårt nervsystem får rätt isolering? Och vad händer om vi ger kroppen för lite fett eller nypåhittade fetter?

Vårt nervsystem delas upp på många olika sätt. Först är det vårt centrala nervsystem, CNS, som är vår hjärna och ryggmärgen. Vi lägger sen på det perifera nervsystemet som är alla trådarna ut i kroppen.

Detta delas sen upp i det sensoriska (känsel från kroppens alla delar), sompatiska (det som ...läs vidare

1 Kommentar

Anna Hallen är tillbaka och gästar oss under några veckor under hösten - häng med från början på snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi! Alla delar kan senare klickas fram här.

.........................................................................................................................

SkolaHormoner är som en chef som talar om för cellen vad den ska göra. Olika hormoner har olika uppgifter, men de flesta hormoner har många uppgifter.

Insulin är ett hormon. Insulin talar om för cellen att den ska lagra in blodsocker. Insulin talar också om att bygga om blodsocker till fett. Insulin ger även order om att lagra in fettet o s v. Insulin räknas även som ett mättnadshormon. Fast de flesta av oss vet att detta fungerar oerhört dåligt om vi skulle använda det för att skapa mättnad. Tänk di att du äter rent socker, kroppen svarar med mättnadshormonet insulin. Fungerar det på dig? Nej, vi får nog försöka använda andra mättnadshormon som har bättre styrka och mer långsiktighet i sina signaler.

Det finns många olika hormoner. Många av dem är kopplade till vad vi äter, när vi äter och hur vi äter.

Det finns mättnadshormon som gör dig mätt. Hungershormon som gör dig hungrig. När du äter försvinner hungershormonet men detta gör dig inte mätt. Bara ohungrig. Visa med stört system av mättnadshormoner får nöja sig med att vara ohungriga. De blir helt enkelt inte mätta.

Det finns hormoner som höjer blodsockret trots att du inte har ätit och det finns hormoner som sänker ditt blodsocker. Nej, det var inte sant, det finns bara ett hormon som sänker ditt blodsocker. Kan detta visa på att vi aldrig har överätit kolhydrater? Varför skulle kroppen annars bara ha ett försvar? Och när detta enda försvar mot högt blodsocker går sönder så blir vi sjuka. Det kan ju inte har varit någon bra överlevnadsstrategi… om det inte är så att den aldrig har behövts användas. Förrän nu på 1900-talet och 2000-talen. Och nu blir vi ju uppenbart sjuka. Även om orsaken diskuteras i det oändliga.

Vi tittar på ett annat spännande litet ämne som är omdiskuterat. Vi tittar på glutamat. Glutamat är en helt vanlig signalsubstans som finns i våra hjärnor. Glutamat är en helt vanligt protein. Glutamat är viktigt för vårt minne och vår inlärning. Men vad händer om vi får för mycket, om vi väljer att äta glutamat som smakförstärkare i var och varannan måltid?

Ja, vi vet att överdriven mängd påverkan från glutamat skapar excitotoxicitet. Detta fina ord betyder en process som leder till att nervceller dör. Detta i sin tur är kopplat till Alzheimers sjukdom och Parkinsons. Är detta med säkerhet fastslaget? I så fall, varför tillåter Livsmedelsverket att vi har detta i mat?

Oavsett vad forskningen säger. Jag vill inte äta det som tillsats. Men jag är inte rädd för det i vår naturliga kost såsom i grönsaker.

Vi kommer att återkomma till de olika hormonerna längre fram. Just nu vill jag mest berätta vad de är och att de påverkar oss! Att de är bra och att vi behöver dem, men samtidigt blir det fel om vi överdoserar dem. Än en gång, balans. Hälsa handlar inte om vad som är bra eller dåligt, utan i vilken mängd och i vilken balans.

Naturligtvis ska skadliga ämnen bort. Men även det allra nyttigaste kan skapa stora problem i för stora mängder? Men var går gränsen då? Ja, hur långt är ett snöre? Men vi forskar på det… och kommer fram till att alla kvinnor bör ha storlek 38 i skor.

11 Kommentarer

Många mammor och pappor är rädda för att prata hälsosam kost med sina barn, speciellt med döttrarna. Vi är rädda för att de ska börja banta och bli viktfixerade. Är inte detta en feltanke som heter duga?

HUR ska de kunna äta hälsosamt om vi undviker ämnet? Det är HUR du presenterar det som är det viktiga. I USA tror man på fullaste allvar att ungdomar inte har sex om man inte ger dem kunskapen om säker sex, könsjukdomar och respekt. De är alltså helt tysta, och har barn i USA sex? Japp, i massor. Och det blir gravida på löpande band.

Vi ska inte undvika ämnet kost för våra barn. Vi är ju deras förebilder. Vi ska lära dem sund nyttig kost. Är de redan tjocka ska vi ärligt ta upp ämnet. Om inte vi tar ansvar för deras hälsa, vem ska göra det? Och vill vi verkligen att någon annan fettskrämd person med ett osunt kaloritänk ska få tag i dem innan oss? Är de tjocka blir de inte lyckligare av att vi undviker ämnet. Jag lovar att kompisarna i skolan inte visar samma respekt.

Tänk att lära sin lite överviktiga dotter eller son att äta sig normalviktig. Vilken underbar framgång som förälder. För hjälper inte vi barnet kommer bästa kompisarna att göra det. Jag lovar. Och deras lösning är alltid – Ät så lite du kan, träna i massor och undvik fett.

Vi ska prata mat, sex, politik, uppfostran, religion mm med våra barn. Ju mer de kan desto bättre beslut tar de sen själva. Vi vill påverka våra barn. Annars gör någon annan det. Kunskap om mat skapar inga ätstörningar. Tänk bara på vilken uppfattning och inställning du har så du inte för något du inte vill, vidare. Om du äter dig ner i vikt, berätta det. Barn är smarta. Och vill de göra samma sak Grattis. Du är ju bara en underbar förebild. Balanserad LCHF är underbar barnmat och perfekt för tonåringen!

Däremot kan vi fundera på om vi vill vara förebilder för våra barn om vi lever på barer, shaker och svält? Att som förälder hoppa över att äta eller bara knapra sallad kan inte vara en kunskap vi vill förmedla. Konstigt nog ses detta som något okey i tallriksmodellens värld.

Vad är då LCHF för barn?
Helt vanligt kött, fågel, fisk och ägg.
Massa grönsaker. Ovan jord av alla sorter och färger för den som vill gå ner i vikt. Även rotfrukter.
1 dl fet sås eller grädde per måltid.
Absolut max 5 dl, gärna mindre, med flytande mejeriprodukter. (Fil och yoghurt är ofta en viktstoppare)
1 dl blandade nötter var dag.

Här finns allt en växande tonåring behöver för att må strålande. Äggen ger ALLA vitaminer förutom C. Grönsakerna ger C plus håller magen lycklig. Nötterna ger alla mineraler man behöver plus håller magen lycklig, Såsen gör dig pigg och frisk samt håller dina leder ”smörjda”. Fisken ger oss koncentration, smarthet och friskhet.

Det hade varit kul med en balanserad debatt med er som tycker tvärtemot. Vad är det som är så farligt med att ta bort sädesslag, socker och margariner? Vad i gluten och fullkorn (fytinsyra) är viktigt? Berätta inte att det är fel, berätta vad som är fel. Förbud når sällan fram, men kunskap kan landa väl.

Är det bättre att äta lite av allt och vara tjock, än att ta bort mackor, godis och vara frisk och normalviktig?

Anna Hallén

4 Kommentarer

Naturlig mat - hur kan det bli tokigt?
Naturlig mat - hur kan det bli tokigt?

Ja, i dagens debatt hinner man inte säga många ord. Skulle vilja lyfta några saker som jag tycker är viktiga.

Det första och viktigaste är att LCHF viktminskning naturligtvis inte är samma som LCHF för barn. Precis som kalorikunskapen för bantning inte är samma som kalorikunskapen i tallriksmodellen för barn. Det säger ju sig själv. Tror den andra sidan vet detta men väljer att missuppfatta. Det är lite synd och gynnar inte debatten.

Nästa sak jag vill lyfta är alla som säger ”Jamen det är bara att äta mindre och träna mer” Fast… vad har det med barn att göra? Eller är det för att barn börjar bli tjocka som de säger så? Jag tror att de som använder detta uttryck är människor som mår bra på tallriksmodellen. Deras kroppar tål helt enkelt den kosten. MEN för alla som inte gör det. För alla som kämpar med vikt, har ont i magen, problem med värk mm För alla barn som är trötta, har ont i magen, svårt med koncentrationen, aggressivitet mm… Ja, för alla dessa kanske en annan kost kan vara intressant?

Det finns också en feltanke där. Hur mycket hunger tål ett barn? Och hur länge orkar du vara hungrig? Ett år? Trettio år? Det är inte bara att äta mindre om man ständigt är hungrig. Kanske det är en bättre lösning att välja mat där du blir mättare på en mindre mängd. En mättnad som håller i många timmar så du slipper småätandet?

Vad är då LCHF för barn?
Ja, helt vanlig mat men vi tar bort alla sädesslag, vilket betyder all pasta, alla flingor och alla mackor. Vi tar bort socker och all färdigmat. Vi tar bort konstgjorda fetter som margarin. Vi lägger inte till något. Behåller bara naturlig mat. Vi äter bara det som fanns för 100 år sedan och tidigare. All nyuppfunnen mat är borttagen. Är detta verkligen farligt? Kan man få brister av detta?

NEJ! Kosten blir naturligt glutenfri, vilket är kanon.  Kosten blir INTE fiberfri. Nötter innehåller fibrer. Grönsaker innehåller fibrer. Fiberhusk till våra pannkakor innehåller underbara fibrer. Fattas vi några vitaminer? Nej, vilka vitaminer finns i mackor som inte finns någon annanstans? Inga!! Fattas vi några mineraler? Nix, vilka mineraler finns i mackor som inte finns någon annanstans?
Så var är faran?

Svårt att variera? Jag har så svårt att förstå det påståendet. Varierar vi vår kost med pasta och macka? Jag trodde det var tillbehören som vi varierar med

Massa fett? Jag blir så trött. Det går inte att äta massa fett om du inte blockerar mättanden med kolhydrater. Försök att äta smör med sked. Det är inte många matskedar innan du nästan mår illa. Smaksätt med kakao. Nja, det går inte mycket bättre. Det är bara mättande och beskt. Men tillsätt nu lite kolhydrater. Socker och havregryn. NU först kan du överäta. Det är denna mättnad och detta stopp UTAN kolhydrater som vi använder oss av. Vi blir snabbt nöjda. Vill inte ha mer och slutar äta. Det blir inte en massa fett för vår mättnad fungerar.

Så, vad är farligt?

omslag_energibarnVi äter helt vanligt kött, fågel, fisk, skaldjur och ägg. Inte i överdrift utan faktiskt i samma mängd som Tallriksmodellen.
Vi äter grönsaker och barn även rotfrukter. (Om inte barnen redan har fått åldersdiabetes)
Vi äter nötter.
Vi äter frukt/bär, om vi och vår kropp kan hantera det. Vi äter bär och barn sötar sina efterrätter med frukt. Men vi äter inte frukt som mellanmål, då det bara skapar blodsockerfall och sug.
Vi äter bara naturliga fetter. Inte massor, men så vi blir mätta och nöjda.

LCHF_för_familjenHur kan då en måltid för ett barn se ut?
Sesampanerade fiskpinnar med blomkålsmos.
Taco med köttfärs, ost, keso, creme fraiche, salsa, en massa grönsaker i olika former med ostnatchos. Hamburgare med hemmagjord osötad ketchup och mandelbröd med sesamfrön.

Låter det skadligt? I min värld låter det helt fantastiskt nyttigt. Nyfiken på mer?
Maila ditt bästa barnmellanmål, gärna med bild till anna@annahallen.se så kan du vinna LCHF för familjen eller Energibarn – våra älskade skitungar.

Skriv i ditt mail vilken bok du önskar. Samt din postadress.

Anna Hallén