Författararkiv: Ann Fernholm

Ann Fernholm

Om Ann Fernholm

Ann Fernholm är vetenskapsjournalist och har disputerat i molekylär bioteknik. Utnämnd till årets vetenskapsjournalist har hon granskat kostråden, bland annat genom ett reportage i Vetenskapens värld samt i boken ”Ett sötare blod” Anns mål som journalist är att granska forskarvärlden som har makt över vår hälsa och vårt välmående. (fotograf: Mia Carlsson)

2 Kommentarer

Kostbehandlingar saknar kommersiellt intresse – därför har vi grundat en ideell fond för kostforskning. Målet är att fylla alla de kunskapsluckor som finns kring hur kosten kan påverka olika sjukdomsförlopp. Med bra vetenskap i botten kan det bli förändring inom vården. Det starka engagemang som finns kring kostfrågor hos er alla hoppas vi ska lyfta fonden.

Den som följer kostdebatten i tidningar, via teve och på bloggar får ta del av många berättelser om hur människor har tillfrisknat efter en kostomläggning: diabetiker kan slänga sina insulinsprutor, magen har lugnat sig och slutat smärta, migränen har försvunnit, kroppen värker inte längre, astman är borta och pollenallergin lyser med sin frånvaro. En del blir plötsligt gravida eller slipper sin akne. Vissa föräldrar berättar om barn med adhd som har blivit lugnare; andra om barn med autism som nu är lättare att få kontakt med.

Sedan våren 2009 har jag ägnat mycket tid åt att kartlägga de biokemiska mekanismerna bakom alla dessa sjukdomar. Kan verkligen kosten ha ge alla dessa hälsoförbättringar? Hur går det i så fall till? Min slutsats är att den mat vi äter kan påverka mycket. En kostomläggning hjälper aldrig alla, men det verkar hjälpa väldigt många. Det finns flera logiska förklaringar. Det handlar framförallt om att kosten påverkar tarmfloran, ämnesomsättningen, blodsockret och insulinnivåerna i blodet. Ett stabilt blodsocker och låga insulinnivåer har, utifrån mitt teoretiska biokemiska perspektiv, potential att bromsa utvecklingen av våra stora folksjukdomar: hjärt-kärlsjukdom, cancer och demens.

Väldesignade studier ska utvärdera kostens effekter på hälsan

Behandlingar inom vården kan dock inte basera sig på biokemiska hypoteser eller anekdotiska berättelser. För att en läkare ska kunna rekommendera en viss kost, krävs väldesignade vetenskapliga studier som bevisar effekten och som dessutom utvärderar eventuella biverkningar. Ofta när jag har granskat vetenskapen finns små behandlingsstudier som tyder på att de biokemiska hypoteserna är korrekta. Men de studierna inkluderar nästan alltid för få patienter och pågår under för kort tid för att kunna ligga till grund för behandlingsrekommendationer. Många gånger har jag känt mig frustrerad över detta. Vad är det för fel på forskningen? Hur kan det finnas så spännande hypoteser, men så få bra utvärderande studier?

Svaret på den frågan är att kostforskning saknar kommersiella drivkrafter. Medicinsk utveckling bygger i dag på att ett läkemedelsbolag ska kunna ta patent på en kemisk substans. Men ingen kan ta patent på broccoli eller kokosfett.

Det är här som den nygrundade Kostfonden kommer in i bilden. Vi vill vända alla frustration till något konstruktivt. Tillsammans med Fredrik Sjödin och Charlotta Holm Hildebrand har jag grundat fonden för att på ideell bas fylla alla de kunskapsluckor som finns.

Kostfonden

Det behövs större samarbeten inom kostområdet

Kostfonden ska verka för fler högkvalitativa studier. Vår vision är att fonden ska ha en koordinerande funktion; den ska samla forskare från olika delar av Sverige eller Europa kring ...läs vidare

15 Kommentarer

Kostdebatten i Sverige är högljudd och rubrikerna är många. Ena dagen berättar löpsedlar om mirakeleffekter av lågkolhydratkost. Nästa dag är den dödlig. Att skriva om fett och kolhydrater, oavsett vinkel, säljer helt klart lösnummer.

Under flera år har jag som vetenskapsjournalist ägnat mig åt att granska kostdebatten (resultat finns samlat i boken Ett sötare blod). Många gånger har jag höjt ögonbrynen åt den argumentation som en del forskare kör med. Innan jag blev journalist, disputerade jag i molekylär bioteknik. Under tiden som doktorand fick min ganska så idealistiska bild av forskarvärlden sig en törn. När jag nu har djupdykt i kostdebatten, har jag rent av blivit desillusionerad. Här tänker jag beskriva ett återkommande lågvattensmärke i debatten: hur forskare konsekvent använder en felaktig definition på vad som är en lågkolhydratdiet.

Ett grundlöst larm

Ett exempel är ett larm i Dagens Nyheter sommaren 2012. Forskare varnade för att en lågkolhydratdiet under rubriken: ”För mycket
kött ökar risken för hjärtsjukdom och stroke

Klicka för större text
Klicka för större text

Ordagrant säger en av KI:s mer framstående professorer så här: ”Den som vill gå ner i vikt bör inte okritiskt kasta sig över modedieter ...läs vidare