Parasympatiska och sympatiska nervsystemet

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 3: Parasympatiska och sympatiska nervsystemet

Ja, här tror jag vi hittar många lösningar på många problem och ändå är de få som vet vad detta är. Och när man sen vet vad det är så är det många som himlar med ögonen ”ja, ja så skyller vi på stress igen!”

Men våra olika system i kroppen styr väldigt många olika funktioner.

Det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet är ju två delar av det autonoma nervsystemet. Det autonoma är det som vi inte styr själva. Alltså hur snabbt vårt hjärna ska slå, hur högt vårt blodtryck är och när våra tarmar ska jobba eller inte jobba. Det autonoma styr om du ska styra blodet till tarmen för att ta upp näring eller om du ska styra blodet till musklerna för att du ska aktivera dig. (Naturligtvis inte allt, men den större delen. Alltså vad som ska prioriteras och aktiveras)

Många organ i kroppen har samma cell som styrs av dessa två nervsystem, det betyder att de har motsatt verkan. Lite on och off effekt. Samma cell kan inte både aktiveras och vara overksam samtidigt.

Nu kommer en spännande sak som många glömmer bort. Det finns ett område i hjärnan som heter det limbiska systemet, det reglerar vårt känsloliv. Detta system kommer att påverka olika känslor i kroppen men också göra så att det sker fysiska saker. Vi svettas när vi blir oroliga, vi rodnar när vi skäms, vi kan öka hjärtfrekvensen när vi blir rädda. Kroppen gör alltså fysiska saker helt styrda av känslor.

Känslor som kommer från dina tankar och tolkningar av vad du ser och upplever.

Och dessa reaktioner kommer på grund av förändrad aktivitet i det autonoma nervsystemet. Alltså det parasympatiska ELLER det sympatiska. Harmoni- eller aktivitet-systemet. Anledningen till detta är för att ”chefen”, hypotalamus, är centrum för BÅDE det autonoma nervsystemet och för det limbiska systemet.

Har du funderat på hur lätt det är att glömma saker när du är stressad? Att vid utbrändhet är i stort sett alltid minnesfunktionen nedsatt? Då är det intressant att känna till att det limbiska nervsystemet är mycket viktigt för minnesfunktionen! Och detta styrdes av chefen som också styr över din stress och återhämtning.

I morgon kommer jag att titta på vilka funktioner som finns under det autonoma nervsystemet.

Men vi stannar kvar lite vid detta med minnet. Ett minne brukar definieras av nervsystemets lagring av information. Orkar nervsystemet av någon anledning inte lagra så minns du helt enkelt inte. Minnet blir en förutsättning för att du ska kunna lära dig nya saker.

Korttidsminnet varar från några sekunder till några timmar och styrs av elektrisk aktivitet.

Långtidsminnet är när hjärnan för över korttidsminnet med hjälp av fysiska och kemiska förändringar till ett lager som kan användas i bästa fall hela livet. Så en sådan enkel sak som ett minne byggs alltså av det vi äter. Det vi äter är ju byggnadsmaterialet till både de kemiska och de fysiska förändringarna. Spännande!

Härliga hälsningar
Anna Hallén

Print Friendly

Kommentera