Annas snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi – del 1: Hormoner

Anna Hallen är tillbaka och gästar oss under några veckor under hösten - häng med från början på snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi! Alla delar kan senare klickas fram här.

.........................................................................................................................

SkolaHormoner är som en chef som talar om för cellen vad den ska göra. Olika hormoner har olika uppgifter, men de flesta hormoner har många uppgifter.

Insulin är ett hormon. Insulin talar om för cellen att den ska lagra in blodsocker. Insulin talar också om att bygga om blodsocker till fett. Insulin ger även order om att lagra in fettet o s v. Insulin räknas även som ett mättnadshormon. Fast de flesta av oss vet att detta fungerar oerhört dåligt om vi skulle använda det för att skapa mättnad. Tänk di att du äter rent socker, kroppen svarar med mättnadshormonet insulin. Fungerar det på dig? Nej, vi får nog försöka använda andra mättnadshormon som har bättre styrka och mer långsiktighet i sina signaler.

Det finns många olika hormoner. Många av dem är kopplade till vad vi äter, när vi äter och hur vi äter.

Det finns mättnadshormon som gör dig mätt. Hungershormon som gör dig hungrig. När du äter försvinner hungershormonet men detta gör dig inte mätt. Bara ohungrig. Visa med stört system av mättnadshormoner får nöja sig med att vara ohungriga. De blir helt enkelt inte mätta.

Det finns hormoner som höjer blodsockret trots att du inte har ätit och det finns hormoner som sänker ditt blodsocker. Nej, det var inte sant, det finns bara ett hormon som sänker ditt blodsocker. Kan detta visa på att vi aldrig har överätit kolhydrater? Varför skulle kroppen annars bara ha ett försvar? Och när detta enda försvar mot högt blodsocker går sönder så blir vi sjuka. Det kan ju inte har varit någon bra överlevnadsstrategi… om det inte är så att den aldrig har behövts användas. Förrän nu på 1900-talet och 2000-talen. Och nu blir vi ju uppenbart sjuka. Även om orsaken diskuteras i det oändliga.

Vi tittar på ett annat spännande litet ämne som är omdiskuterat. Vi tittar på glutamat. Glutamat är en helt vanlig signalsubstans som finns i våra hjärnor. Glutamat är en helt vanligt protein. Glutamat är viktigt för vårt minne och vår inlärning. Men vad händer om vi får för mycket, om vi väljer att äta glutamat som smakförstärkare i var och varannan måltid?

Ja, vi vet att överdriven mängd påverkan från glutamat skapar excitotoxicitet. Detta fina ord betyder en process som leder till att nervceller dör. Detta i sin tur är kopplat till Alzheimers sjukdom och Parkinsons. Är detta med säkerhet fastslaget? I så fall, varför tillåter Livsmedelsverket att vi har detta i mat?

Oavsett vad forskningen säger. Jag vill inte äta det som tillsats. Men jag är inte rädd för det i vår naturliga kost såsom i grönsaker.

Vi kommer att återkomma till de olika hormonerna längre fram. Just nu vill jag mest berätta vad de är och att de påverkar oss! Att de är bra och att vi behöver dem, men samtidigt blir det fel om vi överdoserar dem. Än en gång, balans. Hälsa handlar inte om vad som är bra eller dåligt, utan i vilken mängd och i vilken balans.

Naturligtvis ska skadliga ämnen bort. Men även det allra nyttigaste kan skapa stora problem i för stora mängder? Men var går gränsen då? Ja, hur långt är ett snöre? Men vi forskar på det… och kommer fram till att alla kvinnor bör ha storlek 38 i skor.

Print Friendly

One thought on “Annas snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi – del 1: Hormoner

Kommentera