Våga utmana livet!

blogger-image--1481993643Kanske gjorde du som jag och läste Agneta Sjödins bok ”En kvinnas resa” när den kom ut 2007 och fascinerades av historien om en kvinna som vandrar de ca 80 milen mellan Saint-Jean-Pied-de-Port och Santiago de Compostela? Och kanske tänkte du som jag, att det här vill jag uppleva själv någon gång?

Innan jag läste boken hade jag aldrig hört talas om Camino Frances eller El Camino och Santiagoleden som den också kallas. Den uråldriga vandringsled tvärs över norra Spanien, som mängder av pilgrimer har vandrat sedan medeltiden.

Den gången för sju år sedan när jag läste boken, gjorde den så stor inverkan på mig att jag sedan dess, har närt drömmen om att kunna göra den här vandringen.

Men livet har rullat på, så som det gör för oss alla, åren har gått och har innehållit annat, såsom småbarnsliv, en skilsmässa och förändringar i val av yrke mm. Att då, mitt i allt, när det snurrar på, få tid, ekonomi och ork över att planera för en sådan här resa, känns som ett ”mission impossible”.

Nu är jag dessutom inte av den sorten som har varit särskilt äventyrlig av mig i livet.

Jungfru till stjärntecken med båda fötterna på jorden, kontrollfreak och en del rädslor att hantera och övervinna. Så att bara skylla på livets alla skeenden är inte hela sanningen 🙂

Jo, visst har jag vågat många saker i livet och min familj och vänner kanske inte skulle hålla med mig, utan tycka att jag är modig som många gånger valt att gå min egen väg. Men just att ge mig ut själv på långa resor har väl egentligen aldrig känts riktigt naturligt för mig.  Eller snarare något jag skulle våga.

Så äntligen i våras såg jag en möjlighet att faktiskt kunna komma iväg på den här drömresan. Skulle jag våga ge mig iväg?

Och en dag i april 2014 efter en del vånda, hade jag plötsligt och ganska spontant beställt en flygbiljett till Biarritz med siktet inställt på att göra den långa vandringen till Santiago de Compostela. Och… göra den helt själv… gulp!

IJenny Elwengen vid min sida att känna mig trygg med, utan på egen hand ta mig de 80 milen till fots, med bara en ryggsäck på ryggen med det allra nödvändigaste i för att klara mig under mina veckor, borta från livets alla bekvämligheter och vanor.

Jag skulle dessutom lämna mina två döttrar i tre och en halv vecka, släppa på kontrollen över mina lchf-matvanor och ge mig ut på mitt livs äventyr.

Puh!

Jenny ElweNu några månader efter min hemkomst och med både facit och backspegeln i handen är beslutet att åka, det bästa och häftigaste jag gjort! Jag är vansinnigt stolt över mig själv och kan dessutom titulera mig pilgrim 🙂 Jag tog mig de 80 milen till Santiago de Compostela och fick mitt pilgrimscertifikat för väl utförd vandring. Jag utsatte mig för många av mina utmaningar och rädslor och fick erfara att jag växte oerhört mycket under vägen.

Tanken  ”från och med nu är ingenting omöjligt”, kom ofta till mig när jag stod högst upp på flera av de höga berg man tar sig över och där känslor av tacksamhet och glädje blir överväldigande. Renande tårar rann ofta nerför mina kinder.

Och där lovade jag mig själv att inte stå i vägen för mig själv mer, utan våga leva!

Ta för mig av livet, se varje utmaning som något jag växer av istället för att bli rädd och frysa till is. Det görs inte över en natt och för att jag har vandrat 80 mil, men det är en väldigt bra början till något annat. Ett nytt sätt att förhålla sig till livet och dess utmaningar.

Så nu när du har läst det här inlägget så är min önskan att även du tror att du kan och vågar göra något som är lite ”farligt” och utmanande. Det kan vara allt från en liten förändring i vardagen, men som kan betyda oerhört mycket. Eller så är det större äventyr du vill ut på?

Vi är alla skapare av våra egna liv vilket innebär att det är bara vi själva som står i vägen för vårt liv, vår glädje och vårt välmående. Så du, flytta på dig nu och fortsätt framåt på den väg du vill vandra och låt din resa börja!

Kanske vill du se och läsa hur jag hade det på min vandring? Kolla då på min blogg där jag gjorde inlägg under min tid på El Camino. Börja nerifrån så du kan följa resan i kronologisk ordning och börja då med ”Bloggen byter fokus ett tag

Jenny Elwe

 

Print Friendly

3 thoughts on “Våga utmana livet!

  1. Åh så häftigt, inte utan att jag känner en tår i ögat när jag läser! Vi mår så bra varje gång vi övervinner en rädsla. Och vi mår ganska dåligt när vi målar in oss i ett hörn för att vi inte "vågar".
    Ska ta mig tid och läsa din blogg om resan också. Lyssnade själv på en föreläsning för flera år sen av en man som gått sträckan och jag blev oerhört attraherad av "utmaningen".

  2. Frida D

    Jättehäftigt. Jag har läst om flera som gjort samma vandring.
    Skriv jättegärna mer om detta - t ex hur fungerar det praktiska? Mat och sovande, kroppsliga behov? Är det tryggt att gå själv? Oj nu ser jag länken till bloggen. Ska kolla detta!

Kommentera