För varmt…?

VinterVi svenskar är bra konstiga. Större delen av året längtar vi. Längtar till sommaren, till den där klarblå himlen, den ljumma vinden, de salta baden och de lata dagarna då man kan ”bara vara”.  Vi är till och med så desperata att vi bokar resor till sol och värme, Medelhavet, Thailand – vart som helst bara det är SOL och VARMT. Sedan kommer den så, den efterlängtade. Solen skiner, och skiner, och skiner. Efter fyra-fem dagar börjas det…”Fy vad varmt det är. Man kan ju inte göra nånting. Usch så svettig jag är. Jag står inte ut.” Och så barnens ”Jag har ingenting att gööööööra”, följt av de vuxnas ”Jag ooooorkar inget”.

Hur kommer det sig att vi kan betala tiotusentals kronor för sol och värme i andra länder, men knappt orkar med en vecka av samma vara hemma?! Jag har en teori. Jag tror att vi dels lider av dåligt minne. Ett par veckor, max, längre räcker det inte. Dels tror jag att vi har behov av omväxling, åtminstone vi som är födda på de här breddgraderna. Det typisk svenska midsommarvädret med sol och 17 grader ena stunden och regn och 7 grader den nästa, det är det vi vant oss vid och känner oss bekväma med. Inte för att vi kanske gillar det så värst, men för att det är bekant och vi vet hur vi ska tackla det. Och hur vi ska beklaga oss över det.

Men så tänker jag att det kanske finns ytterligare en dimension… När det blir så här varmt tvingar kroppen oss mer eller mindre att dra ner på tempot. Den påkallar en uppmärksamhet som vi inte kan nonchalera. Kroppens behov blir synliga; ge mig vatten, ge mig svalka, lägg dig ner – vi är inte längre några ”übermenschen” vars kroppar endast är lydiga redskap för våra ambitioner. Kroppen tar helt enkelt över, bestämmer takten och dikterar villkoren. För många kommer det som en obehaglig överraskning och kanske också en påminnelse. I det kroppsliga lugnet infinner sig nämligen också något annat. Vi tvingas möta varandra i något annat än en massa olika livsprojekt. Möta oss själva, våra känslor, våra relationer, vår trötthet. Det är inte alltid vi gillar det vi då möter, vi vill instinktivt fly. Från vädret…

Så tänker jag. Men det är förstås bara mina egna reflektioner och behöver inte alls innehålla någon sanningshalt. Det kan ju också vara så enkelt att vi bara ogillar värme och vill ha ”svenskt lagom”, det vill säga 21 grader, svaga och ljumma vindar, växlande molnighet och badvatten som är ett par grader svalare än luften, och så ett fint sommarregn på nätterna så man sover gott. Inte helt lätt för vädrets makter att uppfylla den kravlistan…

Så till dig som beklagar dig över den senaste tidens värme vill jag bara säga – det finns hopp. Titta på bilden ovan, minns den snö som föll i fjol och känn kylan. Om bara några månader är den här igen. 😉

Print Friendly

Postad i Reflektioner den av .
Therese Renåker

Om Therese Renåker

Therese är den kloka kostrådgivaren som i sin dagliga verksamhet specialiserat sig på kvinnor och kvinnors hormoner. Med ett stort intresse för människans livsbetingelser i allmänhet och hälsa i synnerhet ger Therese oss perspektiv på vad som händer och sker i och runt omkring oss. Therese är verksam som rådgivare, utbildare, skribent och föreläsare med hemmabas i Norrköping. Egen blogg

7 thoughts on “För varmt…?

  1. Visst är det märkligt! Har funderat själv eftersom jag verkligen hatar vintern och nu har jag tyckt det varit en jobbig vecka med värmen (och åtföljande huvudvärk, troligen vätske- och saltbrist). Min slutsats är att det finns många anledningar till varför "vi" klagar:

    1) det tar tydligen 2-3 veckor för kroppen att ställa om till nya temperaturer, därför är vi ovana och obekväma i våra egna kroppar
    2) även om omställningen tar 2- 3 v även när vi åker till Kanarieöarna i januari så är vi mer förberedda, vi har mentalt förberett oss att slappa vid poolen och vi tillåter oss det då vi inte har vardagens alla måsten

    Så, jag håller med dig, tror det handlar om att i värmen behäver vi lyssna på våra kroppen och när vi inte kan eller inte accepterar det, så mår vi dåligt av en värme vi längtat så länge till.

    Min personliga favvo är dock Englands klimat, inte för kallt och inte för många dagar värmebölja 🙂

  2. Maria O

    Det verkar som du missat poängen. 🙂 Det går inte att jämföra denna värmen mot en veckas solsemester. På solsemester har man inga plikter. Man behöver bara lata sig, sola och bada. De flesta måltider serveras åt en och någon annan städar. Ofta finns det luftkonditionering och man sover gott. Hemma i värmen måste man laga mat, tvätta och städa som vanligt. Man kan dessutom knappt sova för att det är så varmt. Helt annat liv med andra ord.

    1. Therese

      Therese

      Sant, men å andra sidan kanske man kan flytta bort en hel del av de där "måstena" även hemma, precis som man gör utomlands, tänker jag. Ha semester hemma helt enkelt. 🙂

  3. Kerstin Irehjelm

    Håller med dig Therese. Jag har aldrig varit någon älskare av värme, åker inte på solsemester etc men den här sommaren bara njuter jag! Jag har insett att jag är stressad, bestämt mig för att släppa alla måsten nu när jag är ledig och bara göra det jag känner för, vara ute när jag vill och inte för att man måste "passa på" osv. Visst, laga mat, tvätta, städa men i mycket mindre omfattning än annars för vi är semesterlata, både gubben och jag och vi har accepterat att värmen tar udden ur oss. Och jag njuuuter!

    1. Therese

      Therese

      Så härligt, då har du/ni hittat en bra väg och ett förträffligt sätt att vara i nuet, oavsett vädret. 🙂 Själv tycker jag om värme men inte kyla, så jag försöker lära mig att förhålla mig till kylan istället!

  4. Ti

    Det är en otrolig skillnad mellan torr värme och fuktig värme. Jag har varit i supertorr värme (öken) i +40º och i fuktig (40%) värme i +30º (Sverige), och det känns väldigt mycket jobbigare. Min kropp drar på sig mer extra vätska och mina vätskedrivande kapslar har noll effekt.

    Och eftersom jag dessutom inte kände av någon av mina allergier (pollen, päls, fjädrar, damm) i den torra värmen så betalar jag gärna för att resa dit. Att majoriteten av svenska lägenheter dessutom helt saknar luftkonditionering bidrar ju förstås till det.

Kommentera