Ekologiskt, KRAV eller naturbete – vilket kött ska jag välja?

Budskapen om vad som är rätt och riktigt haglar som vanligt från flera olika håll. Kött ska vi äta för det har människan alltid gjort. Nej, vi ska inte äta rött kött för att köttproteinet är kan ge inflammationer. Handlar det inte om hälsan så handlar det om miljön. Vi ska inte äta kött för djurhållningen bidrar till växthusgaser. Sen tillkommer ideologiska och religiösa skäl som också styr köttätandet för många. Här kommer i alla fall en lista över vilka kvalitetsmärkningar du kan välja mellan när det gäller kött. Sen är det ju faktiskt upp till var och en att själv göra sina val efter bästa förmåga.

Svenska djurskyddslagstiftningen
Vi har vår egen lagstiftning som gäller alla djur som hålls av människor, och gäller även då djuren i jordbruket som ska bli vår mat. Här pratar vi om en lägsta-standard för hur det får gå till med djurhållning. Det mesta av köttet som finns i köttdisken i mataffären kommer från djur som i huvudsak är uppfödda på kraftfoder. Det finns inte heller reglerat att till exempel nötkreaturen ska gå utomhus. Det är också vanligt att antibiotika ges förebyggande.

Ekologisk köttproduktion
För att få märka köttet som ekologiskt följs de regler som EU satt upp. Då ska fodret till minst 60 % bestå av grovfoder som dels ska komma från den egna gården och dels vara ekologiskt odlat. Fodret får inte innehålla genmodifierade organismer (GMO). De ekologiska nötkreaturen får gå ute större delen av året, vissa till och med vintertid. Här är det viktigt med en väl planerad betesgång för att undvika att de drabbas av parasiter och infektioner. Dessutom tillbringar djuren hela sitt liv på samma gård för att undvika stress och transporter. Inomhusgolven måste ha bekväma liggplatser och inte bestå av spaltgolv. Sjuka djur måste tas om hand omedelbart och antibiotikabehandling får bara sättas in som en sista åtgärd. Därefter tar det tid innan detta kött får säljas.

KRAV-märkt kött
KRAV är en svensk miljömärkning för mat, som kan vara antingen svenskproducerad eller importerad. Här gäller EU’s minimiregler för ekologisk djurhållning plus lite till. Ett exempel på det är att ekologiska grisar kan ha sin utevistelse på betongplatta, medan KRAV-grisarna får böka och bada gyttjebad i jorden. KRAV-märkta ägg kommer från värphöns som får bada i sand och får rotfrukter och annat stimulerande att sysselsätta sig med. KRAV-reglerna när det gäller fodret sträcker sig också ett steg längre och säger att betet ska vara smakligt. Det ska inte heller ligga för nära trafikerade vägar och man har strängare regler angående jordförbättring av odlad jord än vid t ex ekologisk odling av foder. EU har inga regler för hur slakten ska gå till, men enligt KRAV får djuren inte se andra djur bli avlivade och man använder inte stressande elektriska påfösare. KRAV-godkänt djurfoder får inte innehålla genmodifierade organismer (GMO). KRAV-märkningen går inte bara ett steg längre i omsorgen om djuren utan även i klimattänkandet. Friskare djur ger en mer effektiv produktion som minskar energiåtgång och gasutsläpp per kil kött.

Klimatmärkning
Detta är ytterligare en kvalitetsmärkning för gårdar som har som mål att minska klimatpåverkan med sin köttproduktion. Även här arbetar man med grovfoder och bete utomhus som minskar påverkan på klimatet. När korna betar utomhus tas till exempel metangaserna upp i naturen. På dessa gårdar är det förbjudet att köpa in soja och/eller palmkärneprodukter och djurens foder ska vara producerat till minst 70 % på den egna gården.

Naturbeteskött
Det finns ett antal gårdar som är kvalitetssäkrade enligt Svenskt Sigill och som kallar sin produktion för naturbeteskött. Deras djur betar på marker som använts för bete i minst 20 år och får alltså inte vara odlade eller plöjda under denna tid. Här lagras djurens gasutsläpp in i de levande växterna och stannar där. Man menar att grovfoder från odlad vall ger utsläpp vid plöjningen och att naturbete är att föredra ur klimatsynpunkt. Naturbetesdjuren måste äta minst 70 % grovfoder och icke-certifierad soja får överhuvudtaget inte användas. Detta kött marknadsförs som mera hälsosamt förr oss människor eftersom det har en bra balans mellan fettsyrorna Omega 3 och Omega 6. Djur uppfödda på spannmål innehåller ju större andel Omega 6.

Vad är grovfoder? Hö, halm, ensilage, grönfoder, bete, löv, bark, betmassa.

Vad är kraftfoder? Spannmål, raps, soja, biprodukter från livsmedelsproduktion vilket kan vara allt ifrån melass, och vassle till socker och vegetabiliska oljor. Det innehåller alltså mycket korta kolhydrater som ger snabb energi.

Vill du läsa mer detaljerad information, så titta på

www.naturbete.se, www.krav.sewww.greppa.nuwww.klimatmarkningen.se,
www.jordbruksverket.se

 

Print Friendly

6 thoughts on “Ekologiskt, KRAV eller naturbete – vilket kött ska jag välja?

  1. Annika

    Det är inte korrekt att skriva att djur ges antibiotika i förebyggande syfte vad gäller svenska djur! Det finns regler för hur antibiotika får föreskrivas till djur och förebyggande behandling finns inte!

    1. Ja du har rätt, jag skrev den meningen för att belysa att det finns en skillnad mellan "vanlig" djurhållning och ekologiskt djurhållning där man aldrig ger antibiotika som förebyggande. Det är givetvis reglerat i detalj också vad gäller olika typer av nötkreatur, gris etc.

  2. Gladan

    Enligt djurskyddsförordningen nötkreatur är enbart djur under 6 månader och tjurar undantagna betesgång, alla andra SKA ha utevistelse. Läs mer här: http://www.jordbruksverket.se/amnesomraden/djur/olikaslagsdjur/notkreatur/utevistelseochbetesgang.4.4b00b7db11efe58e66b8000308.html. Som Annika påpekar finns ingen förbyggnande behandling med antibiotika i Sverige och djur som fått det har en karenstid efteråt. Det finns olika former för uppfödning av tjurar. Gödtjurar äter ca 85% spannmål, men denna produktionsform är inte den vanligaste här, oftast är det grovfodertjurar, dvs mest grovfoder även om de står på stall.

    1. Ja det finns stora skillnader mellan grisar, mjölkkor, kalvar, ungtjurar, kvigor etc i hur deras inne- och utevistelse är reglerad. Jag har gjort en stark summering av skillnaderna mellan "vanlig" och annan djurhållning och jag kan ändå tycka det är anmärkningsvärt att tjurar i vanlig djurhållning kan tillbringa hela sitt liv inomhus i ett stall. Kul att du gick vidare och använde sig av länkarna för att skaffa mer detaljerad information!

Kommentera