Vi har glömt hur riktig mat smakar

Vi har förstört våra smaklökar och preferenser kring vad som är riktig äkta mat. Vi har tappat bort oss i ett virrvarr av tillsatser, färger, aromer, sockerarter, smakförstärkare och konstgjorda råvaror. Det har blivit den nya sanningen.

Köttbullar lagade från grunden
Köttbullar lagade från grunden

Jag hör kostchefer som ansvarar för skolmat uttrycka att barn gillar bara de prefabricerade köttbullarna och pannbiffarna. Att barnen vill ha just dessa. Det viktigaste för kostchefen är att maten hamnar i magen. Barn gillar säkert helfabrikatsköttbullar för att de smakat dessa förut och för att de aldrig fått lära sig hur en riktig köttbulle ser ut. Om godis serverades till skollunch skulle det garanterat åka ner i magen också ”för att barnen gillar det” men skulle det vara bra? Nej, självklart inte.

Någonstans i det här resonemanget ges det utrymme för att helfabrikat ska finnas kvar i de offentliga måltiderna. För att det är det barnen efterfrågar. Dessutom påstås att köttbullar eller andra så kallade pannprodukter är för tidskrävande att de ”inte hinns med” att laga från grunden i ett stressigt skolkök. Ofta saknas stekbord i tillagningsköken vilket försvårar ytterligare. Eller så är skolan bara utrustad med beredningskök för uppvärmning av mat. Hur ska vi få kockar att laga mat från grunden i skolan om de inte har de verktyg som krävs för att utföra sin uppgift? Det är som om kontorsanställda skulle ha tillgång till tangentbord men ingen dataskärm på jobbet.  Eller som om en rörmokare bara har en skruvmejsel men inga rörtänger för att böja rören han ska montera.

Landet skolor ska titta på helheten och bidra till lärandet genom pedagogiska måltider. Absolut, mycket viktigt. Då krävs också att utveckla kunskapen kring hur riktig mat smakar och ser ut genom att erbjuda rena råvaror och mat lagade från grunden. Dessutom skulle det innebära minskat svinn eftersom mat som inte går åt kan återanvändas i en senare måltid, medan prefabricerat inte kan värmas upp igen utan hamnar direkt i soptunnan.

Lättmjölk introduceras i allt fler skolkök nu i höst efter Livsmedelsverkets nya riktlinjer. Är det riktig mjölk?

Naturligt eller inte?
Naturligt eller inte?

En vän till mig hade köpt gammaldags mjölk till kaffet på jobbet men möttes direkt av sin upprörda kollega som hällt ut hela det nya mjölkpaketet i vasken för att den innehöll klumpar och det påstods att det var ”äckligt”. Det kollegan inte visste om är att när mjölken inte har homogeniserats flyter fettet gärna upp på ytan och måste skakas om innan den hälls upp. Det förefaller ofta vara mer normalt med nästan fettfri och d-vitaminberikad mjölk som får en blåaktig ton i glaset istället för den ”riktiga varan”.

Naturell mild yoghurt med tre procent fett får inte nyckelhålsmärkas medan lättyoghurt med vaniljsmak med en halv procent fett och fem procent tillsatt socker nyckelhålsmärks. Båda innehåller 60 kalorier per deciliter. Naturlig vara i detta avseende är sämre enligt Livsmedelsverket regler för nyckelhålsmärkning.

När barn föds och upp till två års ålder är de gällande kostråden mer tillåtande när det gäller fett i kosten. Men när barnen passerar två år ska vi plötsligt fokusera på magrare lättprodukter med mindre fett. Inte minst visar sig detta i förskolan och skolan där det som regel är ”lätt”-alternativ och margariner istället för naturliga fetter.

Vad är det som händer i våra kroppar när vi fyllt två år? Är det någon mutation, eller någon för mig okänd fas i utvecklingen som gör att kroppen plötsligt inte tål naturliga fetter utan istället behöver Livsmedelsverkets påstådda ”bra fettsammansättning” som ska finnas i hårt processat margarin?

 

Cecilia Blidö 

Följ gärna projektet för Naturlig Mat i Skolan på bloggen och på Facebook

Print Friendly

Postad i Barn, Debatt, Reflektioner den av .
Cecilia Blidö

Om Cecilia Blidö

Kostrådgivare och Certifierad Massör som driver friskvårdsföretaget Cecilia of Sweden med mottagning i Lerum utanför Göteborg. Cecilia ger individuell kostrådgivning, friskvårdande behandlingar och håller kurser i kost och hälsa. Cecilia är även initiativtagare och grundare av det nationella hjärteprojektet ”Naturlig Mat i Skolan” för barn & ungas hälsa med välbesökt blogg och aktivt forum på Facebook. Cecilia är skribent och kan också anlitas som föreläsare i hela landet.

16 thoughts on “Vi har glömt hur riktig mat smakar

  1. kareng

    Fy för prefabricerade köttbullar! De luktar likadant när de ska in i kroppen som när de kommer ut.

    Min svärmor skaffade många barn men tyckte inte att det var värdigt en "modern kvinna av hennes tid" att lägga tid och pengar på mat. Min man (drygt 50 år idag) tyckte således att det var godare med köpta än hemlagade köttbullar när vi träffades. Efter många år tillsammans har han ändrat smak.

    Jag tror att det är viktigt att barn redan från början får lära sig att mat smakar olika. Det mesta färdiglagade smakar samma oberoende av vad det är. Det är smaken av umami som dominerar.

    1. Cecilia Blidö

      Inläggsförfattare

      Intressant tanke du belyser Kareng med att det "Inte var värdigt en modern kvinna att lägga tid och pengar på mat". Det förefaller rimligt att när utbudet av hel och halvfabrikat började dyka upp i större mängd så måste det ha underlättat för att få snabba måltider, inte minst när det började bli mer vanligt att både män och kvinnor blev heltidsarbetande i större utsträckning. Precis som många tänker idag förstås. Men man missade däremot kvalitetsaspekten och att det också innebar mindre näring och mer tillsatser. Det är väl det allt fler "revolterar mot" idag genom att gå tillbaka till rena råvaror, närproducerat, ekologiskt och mer medvetna kostval. Tur är väl det! 🙂

  2. Intressant det där med mjölken.
    1. Mjölk vet inte att den ska bli gammal på utsatt datum, den är alltså fullt användbar ungefär en vecka efter bf-datumet. Värmer man den, t ex gör pannkakor, är den fullt duglig igen.
    2. Mycket godare att spä fullmjölk/vispgrädde med vatten än att köpa lättmjölk. Jag fick erfara detta själv eftersom jag skulle ha lättmjölk (kör 5:2) och hade bara grädde hemma. Löste detta med att spä typ 1 msk vispgrädde med 1,5 dl vatten (för att få rätt kalorihalt). Blev klart godare än blaskig lättmjölk, till gröten.

      1. Zee

        Forumet jag ofta sitter på har en tråd för "korta datum" och folk sitter alltså och oroar sig för att Riset(!) "bara" har en månad kvar till bäst-före "Går det fortfarande att äta eller riskerar jag bli sjuk?"

  3. Hällde ut gammaldags mjölk - woahaha!

    Men visst har många smaklökar blivit avtrubbade. Jag har ju hållit julgodiskvällar i sockerfritt julgodis där jag jobbar med smakerna i kokos, choklad, ingefära, rostade nötter etc etc när de inte är helt nedsmittade av sockersötman. Och det blir en upplevelse som kräver tillvänjning.

    1. Cecilia Blidö

      Inläggsförfattare

      Ja det är en liten festlig händelse med att hälla ut gammaldags färsk mjölk. Men den säger också en hel del om våra referensramar kring vad som anses rätt och riktigt.

      Kul idé med julgodiskvällar! Det du tar upp Lena är intressant och något jag också tänkt på många gånger när vi exempelvis bjuder på sockerfria desserter när vi har middagsgäster. Det är som du säger, det kräver tillvänjning. Å andra sidan är det spännande att notera att det är så rena och ofta kraftfulla smaker när de inte är sötade.

  4. Modesty

    Jag tycker det även är intressant att människan får så negativa effekter av mättat fett när man slutat med bröstmjölk som just har högt innehåll av mättat fett, kanske det är en liknande mutation som sker i två års åldern. 🙂

    1. Cecilia Blidö

      Inläggsförfattare

      Absolut Kikki! Jag brukar slås av den tanken ibland när jag är i mataffären och noterar hur många hyllor jag kan passera förbi utan att lägga ner något i vagnen. Man brukar säga att ungefär 80% av det vi svenskar stoppar i oss är vi inte skapta för att äta. Det säger en hel del om vår kost, vanor och livsstil.

  5. Jessica Torstensson

    I Finspångs kommun får föräldrarna till förskolebarnen välja om de vill att deras barn ska få lättprodukter eller ett fetare alternativ när det gäller fett, mjölk och filmjölk. Inskolande får barnen välja själva (men jag hoppas att föräldrarna har diskuterat detta med sina barn!) Detta efter att föräldrar lämnat in förslaget och namnpåskrifter från andra föräldrar som också vill att deras barn ska få bättre livsmedel! Nu är det ju bara ett projekt, men jag hoppas verkligen att barnen fortsättningsvis får dessa alternativ.
    Hemma hos mig förekommer inga lättprodukter sedan ca 1 år tillbaka och jag tycker att barnen är lugnare och verkar må bättre. Vi utesluter även så många E-ämnen som möjligt, handlar delvis ekologiskt och lagar inprincip alltid maten från grunden!

Kommentera