Vad är livskvalitet egentligen?

På sistone har jag lagt märke till att när jag träffar människor i min egen ålder, runt 50, så kretsar samtalen huvudsakligen om två saker; krämpor och livskvalitet. Det är på något vis logiskt det där, när man tittar på vad jag och mina vänner har pratat om under vårt liv så följer det ett mönster. De först 20 åren så var det killar/tjejer och festande som samtalen handlade om, sen blev det jobbsnack, sen kom barnen och då pratade vi om dem och nu när barnen är på väg att bli stora och vi är medelålders så pratar vi krämpor och livskvalitet. Inte så konstigt att vi pratar krämpor kanske, med medelåldern kommer ju också en kropp som börjar gnissla här och där, särskilt om man inte skött sig perfekt med kost och träning eller om man jagat på sig själv för hårt för att hinna med både karriär och familj. Följaktligen sitter vi nu runt middagsborden eller minglar runt på festerna och pratar om hälsporrar, frusna axlar, magsår och värkande ryggar.

Det andra stora samtalsämnet är livskvalitet och det brukar komma upp efter några glas vin, när hämningarna släpper och man vågar visa vad som finns bakom fasaden. Med det följer ofta repliken: Jag borde lägga av, lämna mitt jobb, göra något annat, jag orkar inte hålla på så här fram till pensionen. Man börjar ifrågasätta sitt liv och sin karriär och många är trötta och slitna på grund av den stress man ständigt känner. Det behöver inte nödvändigtvis handla om att man har för mycket att göra, det kan också handla om att man tycker att man gör fel saker eller att det man gör inte längre känns meningsfullt. Antingen känns det som om man är på fel ställe eller så vill man helt enkelt göra annat i livet än att bara jobba. När man kommer hem från jobbet och äntligen får vara ledig då orkar man bara ligga i soffan. Vad är det för liv?

Så då säger vi till varandra att vi måste ha ett annat liv. Kanske flytta till Sydafrika och starta vandrarhem, det finns det ju folk som har gjort, det har jag minsann läst i tidningen.  Och tänk vad skönt det låter! Men finns det inget enklare, mera vardagligt sätt att hantera detta? Vi kan ju inte alla dra iväg till Sydafrika.  Ja, många av oss har ju målat in oss själva i ett hörn som det är svårt att komma ur. Vi har skaffat oss ett liv som inkluderar hus eller lägenhet, bil, sommarstuga eller semesterresor, snygga kläder, restaurangbesök, hobbies osv. Och allt det där kostar. För att kunna leva det där livet som ser så snyggt ut på Facebook så måste man dra in pengar. Mycket pengar! Och då krävs det att man jobbar på som tusan.

Finns det något sätt att komma ur den här fällan då? Finns det andra sätt att leva? Ja, det finns det förstås men det kanske kräver ett nytt sätt att tänka och förhålla sig. Ett nytt sätt att värdera det som pågår i ditt liv. För vad är egentligen värt något? Måste man leva ett liv där det mesta av ens tid går åt att tjäna pengar som man sedan gör av på sådant man inte behöver? Eller kan man rentav leva på ett annat sätt? Kan du jobba mindre för att få mer tid till sådant som du hellre vill göra? Och vad skulle det vara i så fall? Tänk efter en stund; Vad är det i livet som gör dig glad? Som ger dig energi? Kanske vill du ägna dig mer åt dina hobbies. Gå den där drejkursen eller börja skriva ditt livs roman. Eller vara mer med din familj. Kunna vara med barnen utan att titta på klockan. Sitta på huk tillsammans vid den där vattenpölen och i lugn och ro titta på grodan som kväkte nyss. Skulle ett sådant liv vara värt att bo i en mindre lägenhet eller sälja bilen och börja cykla? Köpa kläder mindre ofta eller resa mindre utomlands? Odla grönsaker i trädgården och laga mer mat från grunden? Och är det ens möjligt? Ja, det vet ju bara du. Men jag är övertygad om att om fler levde ett liv med mera tid och mindre konsumtion så skulle vi komma närmare visionen om ett långsiktigt hållbart samhälle, hållbart för oss själva och hållbart för vår planet.

 

Här är tips på tre bra böcker att läsa, för den som är intresserad av det här med konsumtion, tid och livskvalitet.

Katarina Bjärvall: Vill ha mer. Om barn, tid och konsumtion.
Giséla Linde: Lev enklare. Idéer för en hållbar livsstil
Fredrik Warberg och Jörgen Larsson: Rik på riktigt. En värdefull vardag är möjlig! (www.tidsverkstaden.se  )

Print Friendly

Postad i Reflektioner den av .

Om Johanna Ekne

Johanna Ekne är miljökonsult och kostrådgivare med kognitiv inriktning. Det betyder att hon inte bara är intresserad av vad vi äter utan också varför vi ofta äter fel fast vi egentligen vet bättre. Johanna ger föreläsningar och kostråd till privatpersoner och företag, vid ett personligt möte eller via mejl eller Skype. Nu håller Johanna också på att utbilda sig till stressterapeut och blir färdig vid årsskiftet.

3 thoughts on “Vad är livskvalitet egentligen?

  1. Thomas Jansson

    Själv hoppade jag av ekorrhjulet redan hösten 1988 - det avgörande för min del var en kurs för blivande Vd:ar som hölls i den snabbväxande koncern som jag då jobbade i - den resulterade i att jag slutade jobba och startade eget istället. Nu har jag haft "fasta" jobb i cirka 3 år av de senaste 25 åren och visst funkar det att jobba ungefär 40 - 50% om man lagar sin bil själv, inte har sina barn på dagis, inte byter kök var 5:e år o s v,,,

    Ställer klockan max 5 gånger/år - mest för att komma i tid till tandläkaren. Sover tills jag vaknar och luncherna blir ofta minst 2 timmar långa.

    Pensionen blir kanske inte vad den kunnat bli men är jag frisk fortsätter jag att jobba - om man blir sjuk behövs inga pengar,,,

    Det handlar om sättet att tänka - vill jag åka till Paris så tar det lika lång tid att flyga som att cykla dit - väljer jag flyget så går det åt en ansenlig tid att jobba ihop till resan vilken är ungefär lika stor som det tar att cykla dit - vilket man föredrar är en smaksak,,,

    1. Hej Thomas!
      Det låter som du skapat dig en härlig tillvaro! Jag hoppade också av för några år sedan och började jobba frilans med mer tid och lägre inkomst. Fast nu har jag sån snurr på företaget att jag periodvis jobbar alldeles för mycket. Utmaningen nu är att säga nej fast det finns plats i almanackan...
      Jag gillar verkligen ditt exempel med Paris-resan. Mycket talande!

  2. Thomas Jansson

    I en bils toppfart bör man ju oxå beräkna den tid som det tar att jobba ihop till bilen - gör man sådana jämförelser så ligger cykeln ofta bra till och räknar man med att man slipper motionera mer än cykelresorna så blir det lönsamt för många att gå ned i arbetstid och cykla till och från jobbet - förutsatt att man gillar att cykla så klart,,,

    Det är ju ofta så att vi skaffar en massa "hjälpmedel" som ska underlätta vårt liv men all denna teknik ska underhållas och uppdateras och till slut går all ledig tid åt att sköta sina prylar!

    Har varit utan egen bil sedan årskiftet - har dock möjlighet att låna min grannes gamla Volvo då och då - det har fungerat utmärkt och den mesta okynneskörningen har försvunnit - nu är resorna bara 20% av vad de var förut och det spar en hel del slantar.

    Ett par rejäla vandringskängor har införskaffats - det är väl vandrande i skogen som jag får ägna mig åt som pensionär. Men en familj i närheten som besöker Sverige några månader varje år plockar svamp för nästan 500 000 kr om året (2 vuxna + ungdommar) så det kan ju vara lönsamt om man vill, jag tror inte de har några andra jobb i sitt hemland,,,

    Själv fick jag en del ideer då jag läste Eckart Tolles böcker, en del flum kan jag tycka men han vänder på saker och ting och det mesta han skriver är riktigt bra,,,

Kommentera