Gravid och äta enligt LCHF – går det?

Jag är 28 år och fick i juni mitt första barn. Det blev en liten kille på drygt 3100 g som mådde prima från första stund. Välmåendet för oss båda har fortsatt och då jag helammar vet jag att min kost i allra högsta grad påverkar min son.

Men om jag skulle backa lite och ta det mer från början...

Som gravid fortsatte jag äta enligt LCHF och min slutvikt som höggravid stannade på +10 kg. Då jag själv har mött en del motstånd och fördomar kring LCHF-kost under min graviditet hoppas jag med detta inlägg kunna bidra med tips till er som är i liknande sits.

Under hela graviditeten hade jag mycket bra värden och lillkillen i magen mådde fint! Jag mådde förvisso illa i början och fick kämpa för att hitta lämpliga mellanmål så som paprikabitar, keso, avokado och ost/skinkrullar.

Jag ljög visst tidigare i texten. Alla värden var inte superbra.

Efter glukosbelastningen hade jag högt blodsocker. Det sattes igång en karusell med snack om vidareremittering till endokrin-avd på sjukhuset och så vidare. Jag skulle få övervaka och mäta mitt blodsocker varje dag för att se så att min bebis inte riskerade att må dåligt.

Men allra först ville min barnmorska att jag skulle genomgå en ny glukosbelastning för att få bekräftelse på att mitt värde låg högt. Det innebar alltså att jag skulle behöva dricka ett stort glas med socker. Igen. Jag var alldeles uppriven och det kändes inte bra i kroppen. Men vad hade jag att sätta emot? Min barnmorska och hennes kollega ansåg samma sak: mitt värde var avvikande och därför behövde jag utsättas för samma sockerchock igen för att se om värdet bestod.

Jag diskuterade saken med maken. Ingen av oss förstod varför jag skulle behöva genomlida ytterligare en sockerchock. Det slutade med att jag ringde upp min barnmorska och frågade efter alternativ till glukosbelastningen. Jag framhöll än en gång att jag äter enligt LCHF och att det därigenom bör bli felvisande att genomgå en glukosbelastning. Till slut gick barnmorskan med på att göra en så kallad frukostbelastning. Jag åt frukost och kom två timmar senare till barnmorskan för att mäta blodsockret. Värdet var perfekt! Varför kunde jag inte fått göra den typen av belastning från början? För vem är dessa rutiner bra och viktiga? Hur kan det bli rättvisande om man går efter samma mall till alla kvinnor?

Det är nog svårt och förvirrande att vara gravid utan att höra alla dessa "råd" och rekommendationer som strider mot vad man själv mår bra av. Vågar man göra det som inombords känns bäst för barnet och därigenom gå emot rekommendationerna från mödravårdscentralen och livsmedelsverket? Jag tog rekommendationerna, råden och rutinerna och kunde till slut göra dem till mina. Jag och min man bestämde att jag inte skulle ändra min kost bara för att jag var gravid (och äta efter kostcirkeln som Livsmedelsverket rekommenderar), utan fortsätta äta på det sätt som jag mådde bra av. Självklart följde jag de råd som gäller gifter i fisk osv men råden kring kostcirkeln stämde inte för mig. Jag äter idag fortfarande efter LCHF och både jag och min son mår jättebra av det!

Sophia N

 

Print Friendly

Kommentera