Vikten av Vikt – Är Lågkolhydratskost bara för metabolt sjuka och diabetiker?

När det kommer till media är vikten något av det mest centrala, vår svaghet skulle jag vilja säga. Vikten är viktig men frågan är om den är det absolut livsviktigaste? Är man smal är man därmed frisk – eller inte?

 

SBU:s expertgrupp har ju kommit med en revolutionerande rapport i dagarna, i denna rapport visades att om man såg till det långsiktiga så spelade det ingen roll vilken kosthållning man valde, viktnedgången kom om man följde sin valda diet. Kortsiktigt vann lågkolhydratskosten. Vinsten för LCHF är för mig att man inte kan påtala sambandet mellan hjärt-/kärlsjukdom och LCHF/ett ökat intag av naturligt fett och ett naturligt ätande. Att viktminskningens snabbhet fick stå i fokus är PR och fjäsk med människors svaghet. Vikten och det yttre. Smal är vacker. Smal är framgångsrik. Smal är Lycklig. Eller?

 

Självklart ska man inte förneka eller nedtona att en viktnedgång för överviktiga, eller sk ”feta” med bmi över 30, att deras liv får en avsevärd förbättring på flertal plan, längre liv och ökad livsglädje som liv i sig. Men det basala, grunden... den skuggas av viktfokuset och det är det jag vill betona lite.

 

Frågan kan därmed stanna där. Är LCHF bara för överviktiga, för ”feta” och för personer med diabetes?

 

LCHF/Paleo... är naturlig mat, mat som kroppen är anpassad att äta. Mat som är för alla. Är du underviktig går du upp i vikt med din modell av LCHF. Är du överviktig går du ner. Är du normalviktig står du still. Men gemensamt är att det är kroppsvänligt och du håller dig frisk och vid liv. Det är ren mat som kroppen är designat att äta Oavsett vikt. Det är hälsa Oavsett vikt.

 

Personligen vill jag belysa att många om än inte alla kan gå ner i just vikt med nästan vilken metod som helst, precis som SBU:s rapport visade... MEN för att man är smal är man därmed inte hälsosam eller frisk, har hälsa! Svält dig, fasta överdrivet, ta bort livsmedel som är livsnödvändiga... Bli ditt yttre smala jag men är du frisk? Mår du ditt bästa jag? Går du igång på vågen eller går du igång på dig själv? Är det andras eller egen bekräftelse som är målet? Är det DU eller en bild av dig som är målet? Ofta en kombo - men vilket är fokus?

 

Eller så äter du naturligt mat, mat som kroppen är ämnad att äta, äta kroppsvänligt och hitta din biologiska vikt istället för din ”vågvikt”. Har man hälsan i fokus, äter mat som är bra för mage, tarm, hjärna, hjärta, kärl och hela systemet då mår man bra – vad det sedan står för siffra på en plastmojjäng oftast placerad i badrummet kan väl ändå kvitta? Hur fort man går ner, eller upp, i vikt kan kvitta – jämförelsehysteriken måste sluta. Sen finns det självklart en grupp människor som har ett stort mervärde av vikt, våg och siffror men de är FÅ, få jämfört med det mediala. De ska inte nedtonas, men vikten ska heller inte vara det centrala i vårt totala mående.

 

 

Vi är alla olika och det glöms lätt i jämförelsvärlden

IMG_1040

Print Friendly

3 thoughts on “Vikten av Vikt – Är Lågkolhydratskost bara för metabolt sjuka och diabetiker?

  1. Majoren

    70-80% av typ 2 Diabetikerna har övervikt eller fetma, och de kanske ska vara glada för att deras kroppar lagrar överskottsfett och "signalerar" att något blivit galet. Det är nämligen relativt många som hamnar på sjukhuset med hjärtinfarkt och är normalviktiga, men samtliga som opereras i samband med akut hjärtinfarkt, även de nomalviktiga, har tydligen inflammerade kärl, ofta förhöjt blodsocker, rubbade blodfetter eller högt blodtryck, dvs flera symptom på metabolt syndrom.

    Så visst är även smala människor påverkade av "felaktig kost". Själv har jag på sistone reagerat över flera smala vältränade elit-motionärer i min omgivning som drabbats av cancer i bukspottskörtel, prostata samt njurar. Det känns verkligen inte som att idrott och ett smalt utseende är en garant för fysisk hälsa.

  2. Jenny

    Jag tycker också att det är synd det blev sånt stort fokus på att lchf är så bra ur viktminskningssynpunkt. Själv gjorde jag allt rätt i 2 år utan att tappa ett gram, snarare tvärt om. Men jag är ändå övertygad om att det är det rätta sättet att äta på. Sen att man mår bra av att äta det, lyftes fram lite för lite. Men det kommer! Debatten är iallafall igång och åt rätt håll för en gångs skull!

Kommentera