En underbar bok om självhushållning

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

 

Paret Marie & Gustav Mandelmann och deras fyra barn har verkligen gjort det – det som många drömmer om idag! De odlar sin egen mat och håller sina egna djur och har därmed så gott som full kontroll över vad de stoppar i sig. Vid middagsbordet tävlar barnen om att upptäcka vad som inte kommer från den egna gården, kanske är det oliverna. Eller ketchupen. I sin bok ”Självhushåll på Djupadal” berättar de om arbetet med höns, får, fjällkor och grödor årstid efter årstid. Och all den viktiga tiden som familjen får tillsammans. På torsdagarna håller de t ex  sin gårdsbutik stängd för besökare för de behöver en ledig dag att kramas på.

För 100 år sen var ju det här ingen utopi utan den vanliga vardagen för folk på landsbygden. Bönderna odlade och tog noggrant tillvara det som behövdes i hushållet. När inflyttningen till städerna tog fart skapades koloniträdgårdar inte bara för odling utan även för den gröna njutningens skull. Idag har mycket av kunskapen gått förlorad och vi har tappat respekten för vår jord. Men i själva verket är vår stenålderskropp lika beroende av naturen som vi alltid varit.

boken2Jag läser varje ord, kapitel för kapitel i boken och känner mig alldeles uppslukad. Aldrig att jag kommer att bygga en fladdermusholk men jag läser ändå i detalj beskrivningen av hur detta bygge ska gå till. Jag kommer inte heller att brygga öl av egen malt men följer ändå fascinerat med i texten om lakning och kokning. Och jag följer hur viktigt det är för familjen att verkligen ta tillvara vad naturen ger, att vara rädda om jorden och behandla den väl, att ge sina djur omsorg och ändå mena att detta är inte en religion utan kan visst kombineras med ett modernt liv. (När jag besökte deras gård för ett par år sen och tog upp mobiltelefonen, upptäckte jag att de minsann hade två trådlösa nätverk därute och det kändes också bra…)

Hur orkar de egentligen med allt det där som görs varje årstid? Stoppar lammkorv, flyttar runt hönsen i en hönshusvagn till bästa maskstället, sågar ner träd och tillverkar sitt eget köksbord av virket, vänder kompost, kalkar växthusglas… ja, det tar givetvis aldrig slut med arbete. Inför våren skriver de ”Så fort dagsljuset tilltar väcks på något märkligt vis den djupa driften att få vara med i leken igen. Som hos ett träd vars knoppar börjar svälla fylls man plötsligt från fötterna och uppåt av en längtan att få vara med i själva växandet. Glömda är fjolårets umbäranden och slit – nu är man igång igen.” Poetiskt så det förslår och en röd tråd genom boken är att vi människor är en del av naturen. Ett kapitel handlar t ex om att ”hitta fåret inom sig”. Helt underbart!

Omväxling, kroppsarbete, utomhusliv, vara nära sin familj, naturlig, ekologisk mat – är det kanske just det som är livet? Och inte monotont inomhusarbete, gymkort och TV-tittande? Själv nöjer jag mig med njutningen att plocka lite egna hallon, sallad och rädisor. Och så läser jag fascinerat om de som verkligen kan. Gör det du också - njut och bli inspirerad av att läsa en riktig feel-good-bok!

Print Friendly

Kommentera