Var är de?!

OLYMPUS DIGITAL CAMERADu har säkert märkt det, jag har det i alla fall. Fjärilarna och deras mysiga larver – var är de någonstans?! Jag minns min barndoms somrar som fyllda av fjärilar av alla de slag och olika ludna larver som man försökte lista ut vad det skulle bli för fjärilar av till slut. Men som sagt, nu för tiden verkar fjärilarna vara en raritet och de där stora, färggranna som var lite sällsynta redan när jag var barn, de syns inte alls.

Så läser jag i morgontidningen – det är jordbrukets fel. Under två decennier har antalet fjärilar i Europa halverats på grund av det allt intensivare jordbruket samtidigt som betesmarkerna och ängarna växer igen. Tragiskt.

Det ännu mer tragiska är logiken och lösningen som presenteras i samma morgontidning av den ansvariga experten i Sverige. Han menar tydligen att lösningen är att de som håller ordning på vägarna låter vägrenarna blomma lite längre. Då kommer fjärilarna återhämta sig och fjärilsutvecklingen kan vändas. Själv tycker jag det låter lite tråkigt för fjärliarna att de ska förvisas till vägkanterna och dikena istället för att få fladdra runt på blomsterängarna, men det är väl en petitess i sammanhanget, eller…?

Vore det inte bättre ur alla möjliga synvinklar om vi släppte ut korna på bete igen? Korna skulle bli gladare, köttet bättre, markerna hållas öppna, myggantalet minskas OCH fjärilarna bli fler. Vad är problemet…? I mitt huvud är detta en klar win-win hela vägen, en självklarhet egentligen.  Så det faktum att det inte tänks och görs måste bero på att någon faktiskt förlorar på det, någon med stora ekonomiska intressen förmodligen…

Och det är ju inte bara kor som kan hålla landskapet öppet – fåren hjälper också till. Men fårhagarna blir visst färre de också, trots att efterfrågan på lammkött ökar, hur kommer det sig? Jo, allt fler lamm har aldrig sett frisk gräs under hela sitt liv – bara för att vi konsumenter är så korkade att vi vill ha vårt lamm till påsk, INNAN gräset är grönt och lammen får komma ut. Alltså låter vi fåren lamma på fel tid och måste därför hålla dem inomhus – allt för att de ska vara redo för slakt när vi vill ha köttet – till påsk. Våra köpmönster håller på att tvinga hela fårnäringen till en sjuk omställning. Okunniga konsumenter är farliga.

Det faktum att fjärilarna minskat är ett tecken på en betydligt större obalans i flora och fauna. Vi som konsumenter kan påverka mycket mer än vi kanske förstår…

Print Friendly

Postad i Reflektioner den av .
Therese Renåker

Om Therese Renåker

Therese är den kloka kostrådgivaren som i sin dagliga verksamhet specialiserat sig på kvinnor och kvinnors hormoner. Med ett stort intresse för människans livsbetingelser i allmänhet och hälsa i synnerhet ger Therese oss perspektiv på vad som händer och sker i och runt omkring oss. Therese är verksam som rådgivare, utbildare, skribent och föreläsare med hemmabas i Norrköping. Egen blogg

2 thoughts on “Var är de?!

  1. Nu måste jag protestera lite: Det är brist på fjärilar i år på grund av den långa, kalla, torra våren. Det var varmt på dagarna men det fanns ingen mat till dem då alla växter var frusna och halvdöda pga torkan som blev av det kalla vädret utan nederbörd. Visst, det har blivit sämre med fjärilar genom åren men samtidigt så har jag haft hundratals fjärilar på mina blommor andra somrar så om man ser till att plantera fjärilarnas mat i sina trädgårdar och låter ängar vara så har fjärilarna och andra insekter större chans att både pollinera blommor och få äta sin egen kost; nektar. Det kommer ta 1-2 år för fjärilarna att återhämta sig efter den kalla, torra våren men de kommer komma tillbaka om vi inte har en likadan vintervår nästa år.

    1. Therese

      Therese

      Maria, efter vad jag förstod i rapporten från europeiska miljöbyrån så har antalet fjärilar i Europa halverats under de senaste två decennierna, så ska man tro miljöbyrån så är det inget tillfälligt för i år, tyvärr. Och jag tycker mig ha sett samma sak, visst finns det fjärilar i min trädgård men inte alls lika mycket ute i "det vilda" som jag minns det från min barndom. Och ängs- och betesmarkerna har ju blivit färre, så det är väl inte så konstigt kanske...

Kommentera