Mat som ruttnar smakar bäst!

När jag var liten fick man vara rädd om de nyplockade äpplena, inte tappa i golvet, stöta eller behandla ovarsamt – då blev det ganska omgående ett mjukt stötmärke som efter en stund blev brunt varpå äpplet påbörjade sin förruttnelse process.
Idag kan man hantera de flesta äppelsorter precis hursomhelst, det kan ligga framme, studsa i golvet, ligga bortglömda i en skolväska veckovis...och de är fortfarande lika blanka och fina, krispiga och goda när man biter i dem och OM de mot förmodan skulle ruttna så gör de detta inifrån kärnhuset och ut...

När jag var liten skulle jordgubbarna ätas samma dag de plockades, resten fick bli till sylt och saft. Redan på kvälllarven hade jordgubbarna som plockades på morgonen börjat mjukna och safta sig helt av sig själv.  Idag kan man köpa jordgubbar som håller sig fina utan minsta lilla märke en hel vecka i kylen.

Många gläds åt att livsmedelsindustrin utvecklats så att våra livsmedel har längre hållbarhet, finare färg och yta och samma smak hela sin livstid.
Visst är det praktiskt, framförallt för de som hanterar transporter av frukt och grönt, inga varsamma händer är nödvändiga längre! Man kan göra större inköp och handla mer sällan, maten håller bra och inget behöver slängas. Ekonomiskt och bra kan man tycka.

Självklart har naturen fått hjälp på traven av människan för att uppnå denna utveckling, det stavas: BEKÄMPNINGSMEDEL.
Gifter av olika slag som alla har olika förmågor: förhindra svampangrepp, döda ogräs, avhysa maskar, parasiter, skadedjur och småkryp, förlänga hållbarheten, förstärka färgen, stärka ytan.....listan kan bli lång.

Inom EU finns det klara direktiv för hur mycket gift ett livsmedel får innehålla, men då pratar vi inte om den totala mängden gift – varje sorts gift har ett enskilt gränsvärde men ett livsmedel får innehålla hur många olika sorters gifter som helst, bara varje ämne ligger under gränsvärdet.
En paprika kan därför innehålla exempelvis tolv olika gifter – alla under maxgränsen, men den totala mängden gift i paprikan är ganska omfattande. Godkänt av EU - fritt att sälja.

Värst utsatt för bekämpningsmedel är vindruvor, potatis och jordgubbar. Inte ovanligt med upp till 26 olika giftämnen i dessa....
Svenska jordgubbar från större odlingar besprutas ofta 6-8 ggr per växtsäsong med besprutningsmedel bestående av över 25 olika gifter....helt inom EUs gränsvärden.

Jag blir glad om maten jag köpt ruttnar, om jag hittar en liten larv i blomkålen, om bären saftar sig och om gurkan blir mjuk.

Om inte insekter och larver kan äta det jag själv äter tänker jag att det nog är klokt att själv avstå.

Jag vet att jag aldrig kan undgå alla gifter, men genom att göra medvetna val på inköpsturen kan jag i alla fall skona kroppen något. Och faktiskt: hemodlat, närodlat eller ekologiskt/KRAV smakar och doftar mer.

Print Friendly

Postad i FAKTA OM DET VI ÄTER, Reflektioner den av .
Ingela Jönsson

Om Ingela Jönsson

Jag började äta lågkolhydratkost i hopp om viktras efter många års rörelsehinder som jag fått efter en ryggolycka som gjort mig förlamad i benen. Trots 6 års rehabilitering med sjukgymnastik, styrketräning, vattengympa och flera operationer kunde jag inte gå utan kryckor. Jag kunde inte cykla, simma, gå i trappor, arbeta heltid eller ha en aktiv fritid. Jag plågades av ständig värk och trots att jag åt kalorisnålt med minimalt med fett & mycket fullkorn gick jag upp i vikt. Efter omläggning till lågkolhydratkost gick jag ner 10-15 kg väldigt snabbt, sedan tog det stopp. Eftersom jag hela tiden kunde äta gott utan att vara hungrig beslöt jag mig för att fortsätta äta enligt kostplanen. Efter ca 6 månader kunde jag börja röra på mina förlamade tår, balansen kom tillbaka, jag kunde successivt släppa mina kryckor och trots att läkarna sagt till mig att "du blir inte bättre" kan jag idag: cykla, simma, gå i trappor, arbeta heltid och ha en aktiv fritid. Min kroniska värk har försvunnit och jag har återfått min livskvalitet. Idag driver jag en Handelsbod med café och hälsomottagning i Arlöv mellan Malmö och Lund tillsammans med Kicki Käller som är specialiserad på Biokemisk reparation och sockerberoende. Hela vårt sortiment är naturligt glutenfritt och lågkolhydrat, vi är båda utbildade kostrådgivare. Lågkolhydratkost är anti-inflammatorisk och med rätt matplan kan man äta bort många krämpor. Vi hjälper gärna dig som har en besvärlig kropp, du som har provat allt och inte fått den hjälp du behövt av vanliga sjukvården, läs mer om oss på: http://www.arteget.se

9 thoughts on “Mat som ruttnar smakar bäst!

  1. Så är det!! Jag önskar att alla hade möjlighet till någon egen liten odling - om så bara en tomatplanta på balkongen - för att verkligen fatta hur illa ställt det är i de dignande grönsaksdiskarna på stormarknaden.

  2. henrik Antfolk

    kan berätta att det NOG är VÄLDIGt ovanligt med 26 olika giftmedels rester i potatis. Både den svenska och i de övriga nordiska länderna. På vad baserar du t,ex just potatisens rester på? Vilken undersökning.
    undrar bara

  3. Ingela Jönsson

    Inläggsförfattare

    Hej Henrik!
    Det finns enligt kemikalieinspektionen 49 godkända bekämpningsmedel för potatis.
    95 ton kemiska bekämpningsmedel per år sprids på de svenska potatisåkrarna. Och vissa potatisodlingar sprutas tolv gånger per säsong.
    Det är inte så att man sprutar o vattnar med ett bekämpningsmedel i taget, det finns färdiga cocktails som innehåller en mix av olika bekämpningsmedel.
    Naturskyddsföreningen har gett ut en rapport om bekämpningsmedel gällande just potatis:
    http://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument-media/2008_miljogifter_jordbruk_mat_potatis_rapport.pdf
    Fler intressanta länkar :
    http://www.sund.nu/docs/artikel.asp?art=644&tem=3
    http://runelanestrand.wordpress.com/2012/07/17/billig-potatis-ar-valbesprutad/

    De som utsätts värst för gifterna är givetvis de som utför besprutningen, såhär kan varningstexten från ett företag som säljer bekämpningsmedel lyda:
    "Byt handskar och arbetskläder ofta. Skölj handskar före de tas av. Använd andningsskydd vid risk för inandning. Använd ej smutsiga handskar inne i förarhytten. Vid sprutning: Använd andningsskydd (helmask med partikelfilter P2). Efter sprutning: Behandlat fält får beträdas tidigast 3 dagar efter senaste behandling. Efter avslutat arbete duscha noga och rengör övrig skyddsutrustning med sodalösning eller tvål.”

  4. Eva Z

    Tack för ett mycket tänkvärt inlägg!!! Jag tåler inte röda tomater men odlar gula i köket på fönsterbänken, det finns speciella sorter att odla inomhus, sköts som vanliga törstiga blommor ;-), man kan också använda växthustomater.

  5. henrik Antfolk

    Tack för ditt svar Ingela.
    Är potatisodlare själv så jag känner ganska bra till hur det fungerar i verkligheten. Finns ingen chans att 26 medel skulle kunna hittas i potatis. Det att 49 medel finns godkända betyder ju inte heller att dessa används till hundra procent. Men de rester som finns i potatis och övriga grödor utgör en risk om man äter en mängd potatis på 80 kg per dag under en längre tid detta kom fram i e undersökning i slutet på 90 talet. En undersökning som föregick den påstod att bintje innehöll den mesta bekämpningsmedelsresten, men tog då inte heller fram den mängd som borde ätas för att riskera hälsan. sökte på nätet men hittar den tyvärr inte :/. Men ät er svenska potatis både den konventionella och ekologiskt odalde för i vilket fall som helst så är den helt säkert renare än den importerade från europa.
    mvh ¨
    henrik

    1. Hej!
      Kul att höra att du odlar potatis och att du gör det ur ett hälsosamt o sunt perpektiv 🙂
      Tyvärr är gränsvärdena som man satt för de olika bekämpningsmedel uträknade per enstaka medel, under dessa gränsvärden är det säkert inte farligt att konsumera grödorna. Men vad händer i kroppen om en produkt innehåller många olika bekämpningsmedel som vart o ett håller sig under gränsvärdena? Den sammanlagda cocktailen är plötsligt ganska giftig. Detta har man tyvärr inte några rapporter på man bara antar att kroppen ska klarat detta. Känns då genast tryggare att köpa ekologisk/KRAVodlad potatis eller från en odlare som man vet inte använder stora mängder besprutning (förhoppningsvis potatis från dig då?) För självklart finns det potatis o grönsaksodlare i Sverige som odlar utan massvis med gift - livet är inte svart eller vitt - Sverige har också många fina ekologiska odlingar.
      Sverige har även stora mängder importerad potatis eftersom den är billigare för konsumenten och för potatisindustrin som tillverkar alla beredda potatisprodukter. Denna potatis odlas för det mesta fram med ännu mer bekämpningsmedel, vissa är inte ens tillåtna i Sverige t.ex. nematicider för jorddesinficering, svampbehandling av potatisknölarna efter skörd och antigroningsmedlet klorprofam vid lagring (Källa konsumentverket)
      Hälften av de beredda potatisprodukterna i Sverige importeras, liksom all bakpotatis och tio procent av matpotatisen.
      Under 1999 konsumerade vi i Sverige 97 000 ton importerade beredda potatisprodukter. År 2001 importerade Sverige 69 000 ton matpotatis (plus 3 800 ton utsädespotatis)

Kommentera