Konsten att bara vara

No 11 bara varaJag är lat. Jo, så är det. Och det är du också, egentligen. Vi människor har en naturlig fallenhet för lathet, vare sig vi vill erkänna det eller inte. Vi är programmerade för att hushålla med resurserna, inte förbruka energi i onödan. Instinktivt vill vi spara på krafterna, instinktivt känner vi ett visst motstånd mot överdriven aktivitet.

Men hur ser det ut i vårt samhälle idag? Lat. Ineffektiv. Icke-produktiv. Knappast några ord som klingar positivt i våra öron, eller hur? De flesta människor är istället så oerhört effektiva och högpresterande att de förlorat förmågan till avkoppling. Faktum är att vi har tappat bort inte bara detta, utan även många andra, av våra mest basala behov. Tänk efter. För att kunna äta måste vi ha en handbok, guidelines. Helst bokstäver, en diet, någon som talar om vad som är rätt och fel. För att kunna träna vill vi ha en etikett på det vi gör; funktionell träning, crossfit… och helst någon som leder passen. För att kunna koppla av måste vi träna oss till det. Kurser i mindfulness, sömnkurser, avslappningstekniker. Självklart är allt detta jättebra, men visst är det ändå lite konstigt? Vi kan få ihop kvartalsboksluten och lösa en landning på månen, men vi vet inte hur man äter rätt, rör sig naturligt och sover gott…

Jag tror att vi har blivit så till den grad överintellektualiserade att vi tappat kontakten med hjärtat och resten av kroppen. Vi är så konstant påslagna, fyllda av effektivitetskrav, att vi inte längre vet var off-knappen sitter. Vi förlorar oss själva i kampen, i jakten. Vi bränner ut våra kroppar i tron att vi är effektiva och produktiva – rena galenskapen. Så länge vi är i det påslagna tillståndet, i det sympatiska nervsystemet, hittar vi bara gamla lösningar på alla problem. Tankarna maler, runt, runt i en evig loop. Du vet säkert hur det känns, man försöker desperat tänka ut en lösning, blir mer och mer stressad, ingen lösning finns i sikte och hela projektet börjar kännas omöjligt. Varför? För att du inte har tillgång till hela dig. Först när du är i parasympaticum, det avslappnade läget, kommer din kreativa hjärna till sin rätt. Du hittar nya lösningar, ser nya möjligheter och dina känslor bekräftar om du är på rätt väg. Du är förankrad, i kontakt, med dig själv. Och på köpet får du ett leende på läpparna. En del människor lever hela sina liv påslagna, kämpande – och ser ingen väg ut. Många blir utmattade, utbrända.

Vi måste bryta detta mönster, bejaka vår lata sida! Vi ska inte lite skamset be om ursäkt för att vi snackar bort en hel eftermiddag med tjejkompisarna utan att producera ett endaste dugg. Eller för att vi lever ut en impuls att sätta oss på tåget till närmsta närliggande stad bara för att komma bort, sitta på ett fik och glo på folk några timmar. Eller för att vi lämnar disken, dammråttorna och smutsvätten åt sitt öde för att sitta på en sten vid havsbandet och bara vara. Vi måste helt enkelt ta oss tid till trevliga saker precis bara för att de är trevliga, för att vi gillar det, mår bra av det. Inget annat. Och vi ska göra det ofta. Och länge. Då som först blir vi effektiva på riktigt.

Jag vet att vårt samhälle inte ser ut så här. Jag vet att vi förväntas vara produktiva från fyraårsåldern till graven. Jag vet att det snabba, det klipska premieras. Men det blir fel, och vi ser effekterna av det med all önskvärd tydlighet. Unga och gamla mår dåligt. Kreativiteten är begränsad. Aggressiviteten ökar.

Jag tycker inte om ord som smart, streetsmart är ännu värre. Jag tycker om ord som vis, och klok. För mig innebär klok att ha tillgång till inte bara en intelligent hjärna utan också till erfarenhet, till reflektion, till eftertanke och empati. För detta krävs ett visst mått av lathet, ett bakåtlutat förhållningssätt, perspektiv.

Så passa på att bryta mönstret nu när sommaren, solen och semestern är här. Gör det utan krav och känn efter hur bra det känns. Känn hur hoppet växer, hur energin och drömmarna återvänder. Ta sedan med dig denna känsla, håll kvar den och fortsätt leva den… även resten av året.

Print Friendly

Postad i INOM OSS, Reflektioner, Stress den av .
Therese Renåker

Om Therese Renåker

Therese är den kloka kostrådgivaren som i sin dagliga verksamhet specialiserat sig på kvinnor och kvinnors hormoner. Med ett stort intresse för människans livsbetingelser i allmänhet och hälsa i synnerhet ger Therese oss perspektiv på vad som händer och sker i och runt omkring oss. Therese är verksam som rådgivare, utbildare, skribent och föreläsare med hemmabas i Norrköping. Egen blogg

5 thoughts on “Konsten att bara vara

  1. Kicki

    Luften gick ur mig totalt , för 13 år sen.
    Så sant det du skriver, har dåligt samvete hela tiden att det ser ut som attan här hemma, dag in o dag ut. Men jag kan o orkar inget annat
    Vid utbrändhet i flera år så har i alla fall inte jag fått respons på nån sorts hjälp i hemmet av landsting eller kommun
    Men jag vet en manlig bekant som bröt benet, han fick genast hjälp där hemma med att hålla ordning
    av kommunen
    När hjärnan är blockerad är ett stort problem , var rädd om er o bromsa innan det är försent ❤

  2. MariaF

    Ligga på sofflocket är lättja, att sitta och titta på ett flöte i väntan på att en fisk ska nappa är sportigt... Handarbete är produktiv avkoppling... Vi människor har nog ändå alltid hittat sätt att "producera" vila och tack och lov för det! Om vi bara tar oss tiden...

Kommentera