Oschyssta argument i kostdebatten

Kostdebatten i Sverige är högljudd och rubrikerna är många. Ena dagen berättar löpsedlar om mirakeleffekter av lågkolhydratkost. Nästa dag är den dödlig. Att skriva om fett och kolhydrater, oavsett vinkel, säljer helt klart lösnummer.

Under flera år har jag som vetenskapsjournalist ägnat mig åt att granska kostdebatten (resultat finns samlat i boken Ett sötare blod). Många gånger har jag höjt ögonbrynen åt den argumentation som en del forskare kör med. Innan jag blev journalist, disputerade jag i molekylär bioteknik. Under tiden som doktorand fick min ganska så idealistiska bild av forskarvärlden sig en törn. När jag nu har djupdykt i kostdebatten, har jag rent av blivit desillusionerad. Här tänker jag beskriva ett återkommande lågvattensmärke i debatten: hur forskare konsekvent använder en felaktig definition på vad som är en lågkolhydratdiet.

Ett grundlöst larm

Ett exempel är ett larm i Dagens Nyheter sommaren 2012. Forskare varnade för att en lågkolhydratdiet under rubriken: ”För mycket
kött ökar risken för hjärtsjukdom och stroke

Klicka för större text
Klicka för större text

Ordagrant säger en av KI:s mer framstående professorer så här: ”Den som vill gå ner i vikt bör inte okritiskt kasta sig över modedieter som Atkins och LCHF och stirra sig blind på kortsiktiga viktresultat. Man måste också tänka på de långsiktiga hälsoeffekterna”.

Jag blev nyfiken. Vad hade han för grund för detta påstående? Det var en vetenskaplig studie publicerat i den medicinska tidskriften BMJ, gratis att läsa för alla: ”Low carbohydrate-high protein diet and incidence of cardiovascular diseases in Swedish women: prospective cohort study

Under 1990-talets början bjöd forskare i Uppsala in 100 000 kvinnor mellan 30-49 år att fylla i en enkät om sin livsstil. Cirka 43 000 kvinnor svarade på ett sådant vis att enkäten gick att använda. Dessa kvinnor följde sedan forskarna, de undersökte hur många som drabbades av hjärt- och kärlsjukdom. Forskarna delade in dem i olika grupper efter hur mycket kolhydrater och hur mycket protein de åt. Det visade sig att den grupp som åt minst kolhydrater och mest protein hade en knappt statistiskt säkerställd riskökning för hjärt- och kärlsjukdom. Där av larmet: lågkolhydratdieter är livsfarliga.

Alla åt snabba kolhydrater på 1990-talet

Men nu gäller det att backa tillbaka. 1990-talets början, var det. År 1991 och 1992 gick enkäten ut till kvinnorna. Jag bodde i Uppsala just då, men var för ung för att platsa i studien. Däremot kan jag vittna om att lågkolhydratdieter som LCHF och Atkins inte var någon stor trend i staden just då. Man hade inte ens börjat skilja på snabba och långsamma kolhydrater. Varken quiona, bulgur eller fiberpasta tog någon större plats på hyllorna i livsmedelsbutikerna. Det kanske fanns att köpa, men jag hade aldrig hört talas om det.

Kan dessa kvinnor då ha ätit en lågkolhydratdiet? I dagens LCHF-diet kommer 5- 20 energiprocent från kolhydrater och alla dessa ska vara riktigt långsamma. Allt socker ska uteslutas. Jag kontaktade professorn på KI för att ta reda på om kvinnorna i studien hade ätit på detta vis. Det visade sig att forskarna inte hade räknat ut energiprocenten från kolhydrater i studien. De visste inte ens hur mycket socker kvinnorna i de olika grupperna åt. De hade bara delat in dem efter totalmängden kolhydrater och protein. Forskarna visst därför egentligen inte om de hade studerat en LCHF-diet. Redan här kunde jag dra slutsatsen professorn hoppade över de vetenskapliga skacklarna när han uttalande sig Dagens Nyheter.

Hamburgare platser inte i en strikt lågkolhydratdiet

Med hjälp av en tabell i studien, tabell 2, går det att göra ett grovt överslag av vilken slags diet forskarna egentligen studerade. Där anges att den tiondel kvinnor som åt minst kolhydrater, fick i sig 124 gram per dag. De kvinnor som åt mest protein fick i sig 88 gram. Utifrån detta har jag räknat ut ungefär vilken slags diet som forskarna egentligen varnar för. Uträkningen finns redovisad det sista kapitlet i Ett sötare blod. Uppskattning landar på: 32 procent kolhydrater, 22 procent protein och 46 procent fett.

Det råkar vara exakt samma energiprocent som i en BigMac-hamburgare.

Big Mac

Det forskarna kallar för en lågkolhydratdiet är alltså inte alls vad man inom LCHF-rörelsen kallar för en lågkolhydratdiet. Detta här är en grund till en stor förvirring i debatten. Inga av alla de diabetiker som idag blir symptomfria tack vare en strikt lågkolhydratdiet äter hamburgare.

Det finns en hel uppsjö sådana här 1990-talsstudier där forskare menar att de har studerat en lågkolhydratdiet, men där det snarare handlar om en high carb, high fat (HCHF) diet. Nyligen gjorde forskare en översiktsartikel på sådana studier som de publicerade i Plos One: ”Low-Carbohydrate Diets and All-Cause Mortality: A Systematic Review and Meta-Analysis of Observational Studies”.

I sammanfattningen står det att: ”Low-carbohydrate diets were associated with a significantly higher risk of all-cause mortality”. Jag har fått flera frågor kring denna studie till min blogg ettsotareblod.se. Om någon sticker den under näsan på dig, kan du sticka tillbaka den här studien: ”Systematic review and meta-analysis of clinical trials of the effects of low carbohydrate diets on cardiovascular risk factors”.

En riktig lågkolhydratdiet är bra för hjärtat

Den senare översiktsartikeln visar att alla de vanliga riskmarkörer som forskare brukar använda sig av för att förutspå risken för hjärt- och kärlsjukdom blir bättre av en lågkolhydratdiet. I vissa av dessa studier är energiprocenten kolhydrater efter ett tag högre än 20 procent. Men det viktiga är att allt socker är exkluderat och att alla kolhydrater har ett lågt glykemiskt index. Allting tyder helt enkelt på att människokroppen mår mycket bättre när blodsockret ligger på en låg och jämn nivå. Mer om detta i Ett sötare blod.

 

 

Print Friendly

15 thoughts on “Oschyssta argument i kostdebatten

  1. Britt Manner

    Jag äter LCHF och uppskattar Ann och Andreas ENORMT! De har förändrat min syn på mycket. MEN jag gillar inte att man nedvärderar hamburgare och drar alla över en kam. Jag gör hamburgare på Grass fed beef (bor i USA, ursäkta engelskan, utan bunken med organisk sallad och grönsaker och det är INTE dålig mat!

    1. Robert

      Äter du vitt bröd till din "hamburgare". För mig låter det som om du äter en biff som du tillagar själv? Det blir väl knappast hamburgare då?
      FÖr mig är hamburgare förknippat till dagens McD hamburgare.

  2. Leif G Magnusson

    Hej Ann

    Riktigt roligt att läsa dina inlägg

    Du är mycket saklig i dina argument!
    Du dissekerar alltid alla negativa skriverier
    och forskningsresultat om LCHF!
    Du är alltid tydlig i det du skriver!
    Grattis och hoppas att du orkar fortsätta i samma anda!
    Din bok är riktigt bra!
    Mvh
    Leif G Magnusson
    Krögare i Globen

  3. Det är verkligen skönt att det finns människor som Ann Fernholm som har vett att rycka upp gamla ingrodda "sanningar" med rötterna!

    Jag har ätit lchf i ca 1 år och mår fantastiskt bra, och det allra bästa är att jag blivit av med mitt sockerberoende vilket jag aldrig hade trott var möjligt!! Efter att ha ätit godis VARJE dag (ingen överdrift tyvärr) sedan jag var i tonåren så är allt sockersug borta!!!

    Efter att ha börjat med nyponsoppa gjort på nyponskalsmjöl varje morgon så har jag dessutom blivit av med inflammationerna i mina leder och det känns som om jag backat 10 år.

    Det är stora aktörer som livsmedels- och läkemedelsindustrin som styr vad vi skall stoppa i oss och vilka vi skall lyssna på.

    Följande presenterades i filmen STATIN NATION: The Great Cholesterol Cover-Up

    Att högt kolesterol är skadligt tycks bygga på gammal feltolkad forskning. Och nyare forskningen är ofta “styrd” och finansierad av läkemedelsföretagen.

    Människor med högt kolesterol dör mer sällan i hjärtattack än människor med lågt kolesterol och lågt kolesterol ökar risken för cancer.

    Statiner (medicin för att sänka kolesterolet) ökar risken för hjärtattack genom att blockera mängder med ämnen, som t ex det livsviktiga COQ10. Det är inte den enda biverkningen.

    Och medicinen omsätter 29 biljoner dollar årligen.

    http://youtu.be/iZctVYxiW2w
    http://youtu.be/IrelvlbMxsg

  4. A

    Men skilj på hamburgaren och brödet, vad? Jag äter hamburgare utan bröd! Med ost, sallad, lök och dressing gjord på creme fraiche, tomatpuré, vitlök och chilipulver. Det är en hamburgare!

    1. Jenny

      Fast då kan jag tycka att det inte är hamburgare, snarare en biff/köttpuck med tillbehör...
      Nationalencyklopedins och Wikipedias definitioner stämmer nog bra in på hur man i allmänhet definierar hamburgare:
      "nötfärsbiff serverad mellan två brödhalvor och med olika tillbehör" (NE)
      "En hamburgare är en maträtt bestående av en platt köttfärsbiff av nötkött mellan två halvor av en bulle bröd." (Wiki)

Kommentera