Annas lilla hormon och signalsubstans skola del 1

Ja jag erkänner, jag är nördig. På människokroppen. Jag älskar att grotta ner mig i olika ämnen som har med våra fantastiska unika kroppar att göra, allt från anatomi, fysiologi, biokemi, näringslära, näringsfysiologi till psykologi. Ju mer jag lär mig desto mer ödmjuk blir jag inför det faktum att det finns så ofantligt mycket mer att lära. Det finns så oändligt mycket komplext i våra kroppar att utforska och grotta ner sig i. Just för tillfället är jag insnöad på hormoner och signalsubstanser och vad de har för funktion för vårt välbefinnande och vår existens. Jag kommer under de kommande veckorna att på ett mycket förenklat sätt försöka förklara hur en del av våra hormoner och signalsubstanser påverkar oss varje dag i livet.  Jag börjar i detta inlägg med att kortfattat beskriva vad hormoner har för uppgift i våra kroppar. Därefter kommer  jag att beskriva vad våra signalsubstanser har för funktion och de kommande inläggen kommer handla om några av våra viktigaste hormoner och signalsubstanser. Du hänger väl med? Hormon oxytocin

Hormoner

I våra kroppar har vi ett hormonsystem som består av flera körtlar som bildar signalämnen som kallas hormoner. Hormoner fungerar som budbärare från en cell till en annan och de bildas av enstaka celler eller celler som samlats till körtlar. De hormonbildande körtlarna kallas även endokrina organ. Våra hormoner består primärt av proteiner som i samverkan tillsammans med enzymer reglerar våra kroppsfunktioner.

Hormoner frisätts från endokrina celler, antingen i blodomloppet, i andra kroppsvätskor eller direkt till närliggande vävnader. Hormonerna ingår i det endokrina systemet, som tillsammans med det centrala nervsystemet ser till att ämnesomsättning och fortplantning fungerar optimalt. Hormoner fungerar oftast som signalsubstanser men inte alla hormoner. Det finns även signalsubstanser som inte är hormoner, även om de ofta i dagligt tal benämns som hormoner.

Hormoner kan verka i direkt anslutning till cellen eller längre bort i kroppen. I de flesta fall frisätts hormonerna i blodbanan och transporteras därefter i blodomloppet mot sitt målorgan som kan finnas på en helt annan plats i kroppen än där själva hormonet tillverkades. Dessa hormoner kallas för endokrina hormoner.

Utöver detta finns det lokala hormoner som har en lokal effekt och förflyttar sig i vävnadsvätskan i stället för via blodet. Därmed verkar de lokala hormonerna i eller nära den endokrina cellen. För att nämna några av de lokala hormonerna nämner jag eikosanoider, histamin och serotonin.  

Därefter har vi neurohormoner som produceras i nervceller och transporteras i små celldelar som sen frisätts genom nervstimulus. De vanligaste neurohormonerna är antidiuretiskt hormon och oxytocin.

Sist men inte minst har vi prohormoner en hormon som får sin effekt när de omvandlas till ett annat hormon. Det finns många hormoner som är prohormoner några av dem är Vitamin D, testosteron, tyroxin och dehydroepiandrosteron.

Hormonsystemet och nervsystemet samarbetar med de övergripande och komplicerade uppgifterna i kroppen. Nervsystemet är överordnat och är mycket snabbare än hormonsystemet. Det är hormonerna som styr mycket av det som händer i kroppen bland annat, ämnesomsättningen, fortplantningen, könsmognad och sexualdrift, salt och vätskebalansen och tillväxten.  Hormonerna reglerar även immunförsvaret, förbränning av fett, musklernas tillväxt och så vidare. Hormoner har visat sig påverka de mesta processerna i kroppen och har därmed en väldigt viktig funktion att fylla. Hormonproduktionen kan påverkas av såväl av vår fysiska aktivitet som träning och vår kost . Vårt mentala och känslomässiga tillstånd och våra gener kan påverka hormonproduktionen. Därför är hormonerna en central kommunikationsbärare för att vi ska ha en bra hälsa.

De viktigaste av kroppens hormonbildande körtlar och celler som utsöndrar hormoner direkt till blodet är, hypofysen, sköldkörteln, binjurarna, Langerhans öar i bukspottskörteln, äggstockar och testiklar, celler i njurarna och celler i mag-tarm kanalen.

Källa: Människans fysiologi och anatomi, Nienstedt, Walter; Hänninen, Osmo; Arstila, Antti; Björkquist, Stig-Eyrik; Franson, Peter; Kvist, Ulrik, Almqvist & Wiksell Förlag 1993

Nästa inlägg kommer jag att skriva mer om våra spännande signalsubstanser.

Varma hälsningar

Anna

 

 

Print Friendly

Postad i Binjurar, Hormoner, Reflektioner den av .
Anna Hoffert

Om Anna Hoffert

Anna Hoffert är kostrådgivare och hälsopedagog och hennes specialitet förutom naturlig mat är kost och hälsa för sockerberoende. Alla har en unik biokemi och behöver därför en unik kost anpassad efter just dina specifika behov. Anna strävar efter ett liv i balans där kost, träning och livsstil harmonierar och är grunden för ett hälsosamt liv. Annas mantra i livet är Ödmjuk & Tacksam.

6 thoughts on “Annas lilla hormon och signalsubstans skola del 1

    1. Anna Hoffert

      Inläggsförfattare

      Hej Birthe!
      Kul att Du gillade inlägget och att jag kunde lära Dig något 🙂
      Förstår förvirringen i att vi är två Annor dessutom börjar våra efternamn
      på H bägge två. Lätt att förväxlas. Dock är jag stolt om jag förväxlas med
      Anna Hallén för hon är en kunskapsbank om någon.
      Varma hälsningar
      Anna Hoffert

    1. Anna Hoffert

      Inläggsförfattare

      Hej Kikki!
      Kul att Du uppskattade inlägget! Det är så oerhört spännande med våra hormoner och
      signalsubstanser så som jag skrev fortsättning följer och jag kommer att utveckla det
      mer i kommande inlägg. Så häng gärna med! 🙂
      Varma hälsningar
      Anna

Kommentera