Nio dagar kvar…

Nio dagar kvar till julafton. Jag föreslår att du sätter dig ner i lugn och ro, precis Nu. Häller upp en kopp te eller kaffe och lutar dig tillbaka några minuter. Jag vill nämligen berätta något för dig, något som är viktig för mig.

När detta inlägg publiceras sitter jag själv lugnt tillbakalutad i en annan del av världen, nämligen i Köpenhamn – ett av mina favoritställen på jorden. Nej, jag inte här för att julhandla som så många andra, tvärtom. Jag är här med min bästa väninna. För att njuta av livet, ha roligt, lyssna på härlig musik och ”bara vara”. Ja, mitt i värsta julstöket, varför inte? För mig sätter det fokus på vad julen handlar om; glädje och samvaro. Under själva julhelgen vill jag vara med min familj, så vad kan vara en bättre förberedelse än att umgås med andra människor som jag också älskar!

Denna weekendresa är också del av en annan tradition jag har. Varje år så här någon vecka före jul åker jag ner på sta´n. Sätter mig med min tekopp mitt i härsen och kommersen och ser mig omkring. Ensam. Det ger perspektiv. Perspektiv på livet, på samvaron, på mål och mening. Otaliga är de kriser jag sett utspela sig, oändliga är de pengar som flödat, för att inte tala om den stress vars molekyler gjort luften så tjock att det känns tungt att andas. Varför, frågar jag mig, varför? Vad är det vi vill uppnå? Vad är det vi tror att vi kan köpa?

Jag frågar mig om den rekordkommers som handlarna vill få oss att medverka till verkligen har med julen att göra. Är det min och din uppgift att upprätthålla tillväxten, maximera vinsten inför årsbokslutet alltmedan julsångerna ekar ur undermåliga högtalare? Ger det oss den jul vi vill ha eller för den oss snarare längre bort ifrån den? Är vi lyckliga när vi far runt, letar den perfekta julklappen, stressar halvt hysteriska för att hinna…? Visst är väl vägen lika viktig som målet för att göra resan värd?

För många är julen något som ska genomlevas, klaras av, presteras fram, så att alla blir nöjda. Men blir vi nöjda, blir Du nöjd? När luften gått ur balongen, när allt är över, huset badar i sönderrivet julklappspapper och Kalle Anka återigen gormat färdigt på Hacke Hackspett, är du lycklig då? Jag är helt övertygad om att detta faktiskt ÄR höjden av lycka för vissa människor, gott så. Men är det så för alla, är det så för Dig?

Under många år gjorde jag allt för att slippa julen, den påtvingade julen. Jag genomled den med ett inre motstånd som skulle imponerat på de flesta gerillaledare världen över. Jag gjorde som så många andra, försökte leva upp till ”idealet”, det yttre ideal som jag inbillade mig även var mitt. Så fel jag hade. Jesus och julkrubbor har aldrig varit min grej, så inte heller shopping och dragspelande farbröder i tomtedräkt. Jag tycker inte om att göra arton olika sillinläggningar (faktum är att jag bara äter EN iallafall) och pepparkaksbak och julpyssel ger mig rysningar. Men jag försökte hålla god min i elakt spel. För andras skull. Det gick sådär bra, kan jag säga…

Julen måste komma inifrån, det är faktiskt det alltihop handlar om, tror jag. I år gör jag därför på ett annat sätt. Jag firar MIN jul. Det innefattar att det inte längre finns utrymme för stress, jäkt och tokkommers, varken inför, på eller efter julafton. Om nio dagar kommer därför vårt hus inte vara helt nystädat, golven är förmodligen inte bonade och allt pynt är inte framtaget. Vi kommer inte att ha lagat mat i överflöd, bakat i förtvivlan eller stoppat äpple i munnen på grisen. Vår gran kommer inte vara störst i grannskapet, den kommer inte få några nya kulor och julklapparna kommer med lätthet att rymmas under den.

Jag kommer i gengäld att vara fylld av energi och glädje efter min Köpenhamnstur, pigg och utvilad dagarna före jul. På själva julafton kommer vi att vara hemma. Allihop. Tillsammans. Äta gott, dricka gott och njuta av att vi finns. Med den enda ambitionen att vara glada och lyckliga tillsammans. Så vill jag ha Min jul, och så kommer det att bli.

Så låt nu snön falla, låt stearinet flöda, låt glöggen dofta och sången ljuda. Jag jagar inte längre julen, jag låter den komma.

Med dessa ord vill jag önska Dig en riktigt Varm, God Jul!

Print Friendly

4 thoughts on “Nio dagar kvar…

  1. Det är så underbart när man insett att man kan skapa sin egen jul, enligt sina egna mått och önskningar. Vi har lite pyssel och en hel del julgrejer framme, men BARA om jag hinner/orkar/vill. Känner ingen julstress alls. Och så är jag också klar med julklappsinköpen i oktober/november 🙂 För dem vill jag inte vara utan med småbarn i familjen! Favoritögonblick när tomten kommer...

  2. Ethel Loberg

    Detta gjorde jag redan i början av 70-talet - Att hoppa av julen. Passade på medans barnen var riktigt små och då inte brydde sig. Värre var det för nära släktingar, de kunde inte sluta att ge mina barn julklappar nåra år, trots att jag inte köpte och gav dem. Till slut fatta de och köpandet slutade. Det var väldigt spektakulärt att hoppa av julen och födelsedagar på den tiden, men oj säger jag bara, vilka juvliga jular och lugna födelsedagar det varit sen dess.

    Nu 40 år senare har ungarna tackat mej flera gånger om för att de, tack vare "min insats" inte behöver tänka på nåt extra inför jul och födelsedagar hit och dit.

  3. Mynlen

    så har jag gjort i minst 10 år nu. Det vi vill äta det lagar jag, det som ändå inte äts skippas. Julklappar blir det för många men inte för kommersens skull, men för att vi vill ge varandra vissa saker. Och får den ena litet fler klappar än den andra, so what? även det är något jag ville lära mina ungar och jag tror jag har lyckats. Ha nu alla en god Jul, som man helst vill ha den själv!

Kommentera