Hälsan offer på profitens altare

Häromdagen var en stor dag, en av de största faktiskt. En dag som omfattade hela världen för att vara exakt. Bredvid Kanelbullens och Semlans dag har vi nämligen numera också fått Världsdiabetesdagen. Tänk va´, att döpa en dag efter en sjukdom, bara det säger ju en hel del. Idag finns det drygt 350 miljoner diabetiker i världen och mörkertalet är stort. År 2030 kommer siffran vara 550 miljoner såsom den skenande utvecklingen ser ut. Och jag säger bara en sak: vilken marknad…

Forskarna kliar sig i huvudet och tittar djupt i mikroskopen för att hitta lösningen på problemet, allt under närmast hjältemässiga förtecken. Vi måste ju befria mänskligheten från detta gräsliga handikapp. Jag vet inte vilken av alla förskönande sagor du tror på eller vilken kritvit förnekelse som driver somliga forskare, men en sak vet jag: Det finns en ORSAK till den här diabetesutvecklingen, och den orsaken har med vår konsumtion av socker och andra snabba kolhydrater att göra. Vore det inte en idé, bara en liten, liten idé, att fokusera på detta? Nej, självklart inte.

Istället skrivs den ena tidningsartikeln efter den andra om forskaren ditt och projektet datt som gräver djupt inne i bukspottkörteln på möss och människor. I det senaste projektet jag läste om (väldigt lovande vad det verkar) transplanterar forskare celler från de langerhanska öarna (bukspottkörteln alltså) och fäster dem på ögats regnbågshinna – jo du läste rätt, ÖGAT. Om bukspottkörteln inte klarar jobbet längre så kanske ögat kan göra det istället. Är det inte strålande så säg. Och så finns det forskare som är mer inne på transplantation. Man kanske kan tillverka nya langerhanska öar på konstgjord väg och transplantera dem med ett mycket sofistikerat, lika konstgjort, spindelnät som hjälp, till den diabetessjuke. Vips så blir man frisk igen och kan fortsätta som vanligt. (Tills man blir sjuk igen.)

Missförstå mig inte nu. Jag önskar verkligen att alla diabetessjuka blev friska. Absolut. Det är en hemsk sjukdom med förfärliga konsekvenser. Men lägg då för fanken fokus på att förebygga sjukdomen! Även typ1-diabetesen, som är en autoimmun sjukdom, måste ju ha en orsak. Som professorn i pediatrik vid Universitetsjukhuset i Linköping, Johnny Ludvigsson, uttryckte det, ”Man förstår att det har något med vår livsstil att göra, man misstänker virus och den ökade hygienen. Men det går heller inte att utesluta att vissa faktorer i kosten som barnen får under sina första levnadsmånader kan leda till den process där det egna immunförsvaret dödar de insulinproducerande cellerna.” A-HA! Kosten de första levnadsmånaderna. Jag vet inte hur det varit för dig och dina barn men mina ungars föda de första månaderna var i alla fall högst enahanda och borde inte vara alltför svår att forska på…

Och hur som helst, för den stora diabetikermassan handlar det ju inte om en komplicerad, autoimmun sjukdom utan om ren och skär livsstil. Detta VET vi. 90% av alla diabetiker har typ2-diabetes, en diabetesform vars orsak (och lösning!) med all självklarhet i världen hänger samman med vad vi stoppar i munnen. Ta bort det som gör dem sjuka och de allra flesta blir friska.

Men se, det är alldeles för olönsamt att fokusera på något så ofantligt löjligt som mat och dryck. Det är inte bara ägarna av Dressman som skrattar hela vägen till banken. Sockerkonsumtionen i världen når oanade höjder, till alla läsk-, godis-, pasta- och brödproducenters finansiella glädje. Och diabetesforskningen (som också till stor del bedrivs i privatägda bolag, eller finansieras av dessa) lägger allt fokus på läkemedel som ska laga det som blivit trasigt. Så att vi sedan kan äta och dricka oss sjuka igen. Och behöva mer läkemedel, igen. Snacka om win-win. Skamligt är vad det är!

Livsmedelsindustrin krokar arm med läkemedelsindustrin till bådas finansiella glädje men till vår hälsas förfäran. Alltmedan vi uppmanas att skänka ännu mer pengar till diabetesforskningen, barndiabetesfonden och allt vad det heter. I min dagstidning finns det förresten en liten annons så gott som VARJE dag från just Barndiabetesfonden, så lite pengar måste det finnas till detta ändamål åtminstone.

Den bistra sanningen är att varken livsmedels- eller läkemedelsindustrin har den minsta glädje av att du och jag är och förblir friska, tvärtom. Vad ska de då jobba med? Vad ska de då sälja? Frågar ni mig så är det förbaskat cyniskt att fortsätta göra människor sjuka och undanhålla dem de enkla fakta och lösningar som kan göra dem symtomfria och friska. Nej, jag är inte bitter… bara förbannad!

Print Friendly

4 thoughts on “Hälsan offer på profitens altare

  1. Lena B

    Jag är i alla fall helt övertygad om att min sons diabetes-1 är orsakad av det ensidiga och överdrivna vällingpimplandet. Och trots indikationer på känslighet mot gluten blev vi VARNADE för att själva experimentera med att ta bort gluten. Farligt, farligt. O ett par år senare var diabetesen ett faktum. Som mamma måste jag sen leva varje dag med att jag lyssnade på fel råd. Från läkare på ett stort universitetssjukhus.

  2. Susanna

    Kanonbra skrivet!
    Jag som jobbat inom sjukvården i över 35 år skäms å deras vägnar över att inte sambandet mellan kost och hälsa är uppenbart...Och att man till sjuka människor (inneliggande patienter) serverar denna ebarmliga kost med dåliga fetter och halvfabrikat...Jag tror inte själv att människor är gjorda för att äta spannmål...Sett till mänsklighetens historia så är det en ytterst kort tid man använt detta och ett mag-tarmsystem som ideligen matas med inflammationsframkallande "mat" kan inte ta upp eller bearbeta de näringsämnen vi behöver...

Kommentera