Vilken ruta tittar du helst ut genom? Fram- eller bakrutan?
I somras hade vi som vanligt en omgång av utbildningen Lic Personlig Tränare på mfHälsocenter. En av eleverna är en härlig kille, hantverkare till yrket. Han har tränat hela sitt liv och länge drömt om att utbilda sig till PT, sett fram emot detta. Första veckorna är det väldigt intensiv teori med bl.a. anatomi och fysiologi. Mycket anteckningar, mycket lyssna, mycket nytt och svårt. Jag såg hur han våndades, hur han kämpade med inlärningen. Han ville ju så gärna lära sig men tempot är högt och hur skulle han göra för att hänga med, inte halka efter. De praktiska delarna var inga problem, allt flöt fint. Men vi lär olika, vi behöver blanda in olika sinnen för att få förståelse och landa i våra nya kunskaper. Han tänker bäst i bilder, han behöver blanda in fler sinnen än bara lyssna och skriva, så han söker och laddar ner olika appar för att få hjälp att förstå med rörliga bilder. Nu börjar det hända grejer. Han berättar för oss andra och summerar det han lär sig hela tiden. Jag är imponerad.
Utbildningen tar sju veckor och under tiden som veckorna går har vi våra pratstunder i fikarummet om press och stress kring lärandet. Jag får höra hans historia. Om hur det var i skolan när han var liten, hur tufft allt var då och hur svårt han tyckte det var att hänga med under olika perioder. All stress över det, all oro och ångest. Sånt sätter djupa spår. Det är så lätt att man fortsätter titta i bakrutan, identifierar sig med hur det var förr. Skolperioden har satt djupa spår i många av oss. En elak kommentar från en lärare eller kompis vid ett känsligt tillfälle som kan fastna och göra ont ett helt liv. Men det är inte lika med sanningen, du är så mycket mer än så.
Ju närmre sluttentan vi närmar oss desto jobbigare tycker han det är. Han har ju inte så goda erfarenheter från tidigare studier. Jag ger honom en bild att tänka på. Tänk på att framrutan är större än bakrutan. Du ska vidare nu, det som hänt tidigare gäller inte nu. Du ska titta ut genom framrutan, den är större. Du kommer att klara det här. Och det gör han, med bara några få poäng från full pott. De praktiska proven går också fint. Hans lycka är så härlig att få bevittna, han skuttar högt av glädje och lättnad och han har vuxit väldigt mycket som människa. Våga utmana dig själv, tro inte att du bara är din historia, du har en ny chans idag, imorgon och alla dagar framöver.
Latest posts by Louise Edlund (see all)
- Svampen candida – vän eller fiende? – 16 maj, 2013
- Behöver du rädda en relation? – 2 maj, 2013
- Får du ihop livspusslet? – 18 april, 2013
Härliga tänkvärda ord Louise!
Ta lärdom av det som varit men blicka framåt
KRAM Anna Hoffert
Tack Anna Hoffert, ja det gäller oss alla. Vi går och bär på historia som lägger hinder för oss. Men de du lär känna nu och framöver har ingen aning om detta. De lär bara känna den härliga människa du är här och nu. Kom ihåg det och var inte rädd att utvecklas. Sen vet du att en drake stiger bäst i hårdare motvind:-)
Vilken härlig text och vilken lycka över att lyckas!
Det är ju faktiskt precis vad det handlar om, att våga se framåt istället för att hänga fast i vad som tidigare hänt. Fast, det är lättare att hänga i det som hänt, det är de erfarenheter vi bär med oss och är svåra att skaka av oss men vilken vinst när man vågar tänka annorlunda! Det var garanterat precis detta han behövde höra av dig för att lyckas. Små ord räcker långt.
Hej Heléne, jag visst är det så, små ord kan räcka väldigt långt. Och de klienter jag träffar berättar de mest otroliga levnadsöden och de identifierar sig ofta med dem. Men jag ser ju dem inte så, jag ser ju bara alla möjligheter de har härifrån och framåt att må så mycket bättre. Som coach jobbar man med attityden: Du har alla resurser du behöver för förändring, du har bara inte alltid tillgång till dem. Tillsammans ska vi plocka fram dem så de blir synliga. Jag tror alltid på människors förmåga till förändring och jag vet att kroppen är fantastisk. Häftiga processer att få följa tillsammans med klienter och kollegor. Jag är väldigt lyckligt lottad
Så glad man blir! Idag känns verkligen som en stor ”vändpunktsdag” på många sätt, och då hittar man detta att läsa…Det är verkligen som ringar på vattnet. Glad helg till alla!
Hej Lisa, glad helg till dig också. Ja en vändpunkt blev det i mitt liv också idag, snö och is på vägen till jobbet. Höll på att halka omkull kl. 06.30 i morse, man får plocka fram skor med rejälare sulor
Det är inte bara äldre damer och herrar som kan bryta sig i halkan.