Jag är ett fan av Fredrik Lindström, ni vet vem jag menar, han den där roliga farbrodern med lockigt hår som är domare i På Spåret, nästan har doktorerat i Nordiska språk och skrivit böcker som ”Världens dåligaste språk”. Fredrik berättar i ett av sina tv-program ”Världens modernaste land” att vi svenskar är rädda för auktoriteter på så sätt att vi alltid vill göra rätt och litar på staten samtidigt som vi är väldigt ängsliga och trendkänsliga och vill vara först med det senaste. Låter kanske tvetydigt men det hänger ihop.
Vår auktoritetsrädsla visade sig senast när vi skulle ta svininfluensaspruta och Sverige var bland de länder som fick flest medborgare att vaccinera sig. Det är bäst att göra som staten säger tänker vi. Staten är experten och den som vet bäst. I del tre av Fredrik Lindströms program ”Världens modernaste land” säger historiken och numera Svenska akademiens ständige sekreterare Peter Englund att staten historiskt sett har varit en allierad med folket mot adeln och att det är därför vi hyser respekt för vad staten har att säga. Intressant. Är det i detta som vår övertro till staten ligger och därur vår auktoritetsrädsla är sprungen? Förmodligen. Samma fenomen dyker upp när vi litar på läkare till den milda grad att vi hade kunnat hoppa på ett ben för all framtid om en läkare skrev ut det på recept.
Att vi är trendkänsliga visar sig genom att vi är väldigt snabba på att vara först med det senaste och Sverige ligger i framkant när det gäller design, inredning, att ta till sig mat från andra kulturer och hälsotrender.Vi vill vara först med det senaste men vi är samtidigt rädda för att inte följa statens rekommendationer. Vad säger Livsmedelsverket? Kan jag dricka det nya trendliga kokosvattnet när jag är gravid? Bäst att googla innan jag dricker. Nej, skämt åsido.
Jag tänker på hur vi gjorde innan de första kostrekommendationerna kom på 1970-talet? Vem rådfrågade vi då? Det fanns inget Livsmedelsverk som berättade vad man skulle ge sina barn för mat eller vad man fick äta när man var gravid. Hur gjorde vi för att ta reda på om mjölken var gammal innan vi fick datummärkning på allt? Vi smakade på den och vi litade på vår egen förmåga. Eller var det så att vi var tvungna att lita på oss själva för vi hade inte råd att gå och köpa ny mjölk innan den gamla var slut? Antagligen. Numera har vi alltså råd att låta någon annan bestämma vad vi skall tänka nu för tiden och i kombination med vår övertro till staten blir det här en perfekt kombination. Man litar på att någon annan sköter saker och ting åt en och man behöver inte tänka själv. Men vad händer när man börjar ana oråd? När det staten säger inte rimmar med det man själv upplever?
Det är nu kopplingen till LCHF-trenden kommer. Auktoritetsrädslan och trendkänsligheten passar väldigt bra in på LCHF-boomen som har dragit igång i vårt avlånga land. Sverige är det land som har kommit längst i världen med det här trots vår rädsla för auktoriteter. Trendkänsligheten har gjort oss nyfikna på den nygamla kosten och argumenten och hälsofördelarna har övertygat oss. Vi har blivit besvikna på staten och på Livsmedelsverket. Är den inte längre vår allierade som den varit genom alla tider? Många håller fortfarande stenhårt fast vid vad Livsmedelsverket rekommenderar och det är inte konstigt för det är det vi är uppfostrade att göra, genom generationer.
Är kanske LCHF-trenden och dess anhängare ett bevis på att svenskarna är villiga att tro mer på sig själva och är vi på väg ett steg bort från vår övertro på staten? Staten har ett svårt jobb framför sig att övertyga självständiga individer som kan hitta och läsa sig till information själv och analysera den. Är statens roll utspelad när vi för varje dag får ett mer informationsrikt samhälle som gör det lättare för individer att själva avgöra hur de vill leva sina liv? Är snart även Livsmedelsverkets roll utspelad?
Matrevolutionen som pågår kanske inte bara handlar om vad vi bör äta utan kanske även är ett tecken på att vi är redo att frigöra oss från den auktoritet som staten har varit för den svenska befolkningen genom tiderna.
Men vem skall man lita på om man inte längre kan lita på staten? Jo, på sin egen upplevelse och förmåga och den räcker längre än vad man tror.
Latest posts by Anna-Maria Johansson (see all)
- Så får du strandkroppen – 10 maj, 2013
- Se på socker som på alkohol – 26 april, 2013
- Ransonera barnens frukt- och gröntintag – 12 april, 2013
Livsmedelsverket har fler arbetsområden än bara kostråd!
Visst har de, men det är just kostråden jag är ute efter. Hade människor ätit ännu sämre om kostråden inte hade funnits eller hade de fått lära sig att tänka efter själva och fatta egna beslut om vad som är bra och inte?
Fast jag får tycker din text har en del logiska luckor, och du verkar inte ha gjort så jättebra research.
Till exempel är det ju befängt att tro att det inte fanns några kostråd och rekommendationer tillgängliga tidigare än 1970-talet? Det fanns MASSOR av kostråd långt tillbaka i tiden. I fackböcker, tidskrifter, undervisning, kokböcker, tv, radio och så vidare. Dessutom säger du ju emot dig själv? ”Många håller fortfarande stenhårt fast vid vad Livsmedelsverket rekommenderar och det är inte konstigt för det är det vi är uppfostrade att göra, genom generationer.” – Vänta nu, kostrekommendationer har ju bara funnits sen 70-talet, sa du ju nyss?
Hur ska du ha det nu, har människor i generationer följt auktoriteters kostråd, eller har de historiskt gått på en i din mening sund lågkolhydratdiet (vilket jag uppfattar det som att du antyder med tex ordvalet ”nygamla kosten”).
Jag tror Anna-Maria menar att det inte är förrän på 70-talet som MYNDIGHETERNA började ge kostråd.
Du hakar upp dig på en formulering. Jag menar att eftersom vi historiskt sett har lyssnat på auktoriteter så lyssnar vi också på när staten vill ge oss kostråd. När staten säger något så litar vi inte längre på oss själva, vilket gick alldeles utmärkt innan de statliga kostråden kom. men nu ser vi en förändring i samhället och det var den jag ville komma åt.
Men nygammal kost menar jag den mat som vi har ätit under miljoner år innan vi började odla för 10000-5000 år sedan. Den kost som vi åt när vi var jägare och samlare som ligger nedärvt i våra gener. Den mat vi är anpassade för att äta och som vår kropp mår bäst av.
Jag är helt med på att vi inte är anpassa för den typ av kost som äts i i-länder idag men detär verkligen inte detsamma som att vi skulle vara anpassade för att äta en lchf-diet. Problemet är att vi äter alldeles för mycket fett (dessutom fel sort) och alldeles för mycket socker och raffinerade kolhydrater.
Julia, det skulle vara intressant att höra vad din definition av LCHF är, alltså vad LCHF innebär för dig.
TACK Maria för dina rader om vår auktoritetstro och dito rädsla. Det är befriande att läsa. Jag tycker att du sätter fingret på ett väldigt viktigt fenomen som styr oss svenskar mycket mer än vi anar. Ju mer jag tittar på det desto mer ser jag att det fungerar så för mig själv och andra. Ett nationellt karaktärsdrag om man nu får uttrycka sig så?
Tack för fina ord!
Anna-Maria. JAG fattar vad du menar!
Kom till grannlandet och sprid dina kloka ord!
Här äts det bara bröd! Hjääälp!!