Just nu pågår Livsrum i Lerum. Under hela tio dagar fokuserar kommunen på en årligen återkommande folkhälsosatsning för att främja människors hälsa. Intensiva dagar för föreningar, företagare och alla invånare som vill hinna med att prova-på, gå på föreläsningar och upptäcka nya föreningsaktiviteter. Hoppas det finns något liknande i närheten där du bor någon gång under året, för det är ett fint exempel på en utmärkt satsning över alla gränser där alla krafter i samhället hjälps åt att lyfta fram och förebygga ohälsa.
Som kostrådgivare känns det därför logiskt att göra en djupdykning i ämnet och återknyta till ett historiskt perspektiv och se holistiskt, med helhetssyn när det ska fokuseras på folkhälsan i stort.
Den moderna människan så som vi ser ut idag fanns redan för många hundra tusentals år sedan. Men hur var det förr? Hur såg det ut? Hur mådde vi? Vad åt vi?
Helhetssyn om hälsan tar oss tusentals år bakåt i tiden
Vi var jägare och samlare av mat och åt kött, fågel och fisk. Inte bara de där fina muskeldelarna på djuren som vi väljer idag. Utan även ryggmärgen, hjärnan, underhudsfettet och de inre organen. Följaktligen en hel del naturligt fett. Mycket mättat fett eftersom det kom från djuren. Vi åt också ägg, nötter, växtdelar och när vi kom över det, en och annan frukt och lite bär som gav oss extra energi när vi behövde. Den enda sötning, förutom i frukten och bären, fann vi i form av honung.
Vi kunde tala och kommunicera ungefär som idag. För sisådär 10000 år sedan började vi sedan bruka jorden. Vi gick från att ha varit jägare och samlare till att bli bönder i större utsträckning. Mer bofasta på samma plats. Det fick effekten att maten blev mer kolhydratrik jämfört med tidigare och också lite mer näringsfattig eftersom vi brukade jorden mer systematiskt. Plötsligt upptäcks effekter på hälsan. Människorna blev något kortare än tidigare, skelettet började bli skörare och karies dyker upp liksom infektioner.
Nu tar vi världens hopp framåt i tiden. Tänk, det känns som om tiden stått still även fast man in tanken tar sig 10000 år tillbaka i tiden. Det är ju en evighetslång helt ogripbar mängd av massor av år. Ändå är vi i stort sett som då. I alla fall när det gäller funktionen i våra kroppar, hur den fungerar och är tänkt att fungera.
Vi tar oss fram till så långt som för bara ungefär 100 år sedan. När industrialiseringen kom. Minns ni från historieböckerna i skolan? Vi gick från bondesamhället till industrin. Det var framtiden. Det nya häftiga. Med denna utveckling följde mer näringsfattig mat, raffinerade produkter, kemikalier och plötsligt började det dyka upp en del tillsatser i det vi åt.
Hjärtinfarkter hade man inte hört talas om tidigare men kom nu som ett nytt fenomen på himlen. Flera välfärdssjukdomar steg explosionsartat en bit in på 1900-talet.
Spekulationerna och teserna kring dessa sjukdomar rönte stor debatt bland läkare, forskare och andra från mitten av 1900-talet och en bra bit in på 60-70-talet. Den sidan som ”vann kampen” var de som förespråkade mer kolhydrater och fettsnålare kost. Opinionen och motståndarna var många till dessa teser som vann mark. Politiken och de ekonomiska intressena överröstade opinionen.
Ohälsotalen växte genom hjärt och kärlsjukdomar, cancer och inflammatoriska sjukdomar. Något vi känner igen oss i fortfarande.
Under en tid basunerades det ut till varje svensk att vi skulle äta 6-8 brödskivor om dagen. Och alla vet väl att ett äpple om dagen håller doktorn borta från magen också?
1989 kom nyckelhålsmärkningen med uttalad lågfettskost och vi fick nytt vokabulär som light, mini, nofat, lowfat, lätt och så vidare…. Susanne Lanefeldt stod i rosa trikå och högt skuren gymnastikdräkt i tv och skrek ”kniiiiip” i högan sky. Vi ville vara hälsosamma. Det kändes tryggt att handla det där som var utan fett. Men tänkte vi lika mycket på alla de där obegripliga orden i innehållsförteckningen? Att det var tillsatser till höger och vänster och no sugar, sockerfri, den utan socker och så vidare per automatik betyder sockeralkoholer och kemiska sockerarter?
Vi är matade med budskapet att fullkorn är bra för oss och att vi måste äta en stor mängd kolhydrater som ris, pasta, potatis och bröd. För vi måste ha energin.
Vad är det för fel på att välja lågkolhydratsalternativen av alla mjuka fibrer och näringsfyllda grönsaker ovan jord istället? Som ger så vackra tallrikar och som ger variation i kosten.
Än idag får vi veta från myndighetshåll att lågfettskost är att föredra för att minska blodfetter och ha ett bra kolesterolvärde. Ett kolesterol som kroppen är duktig på att tillverka självt och på egen hand kan reglera efter hur mycket kolesterol vi får i oss genom maten. Ett kolesterol som behövs för våra celler och att bygga hormoner.
Är det DET här som kallas att vara hälsosam? Är det detta som innebär att ha helhetssyn om kost och hälsa? Är det att skapa sig en långsiktigt hållbar livsstil och är det så här vi äter sund och bra mat som vi är byggda för?
Jag som kostrådgivare som är specialiserad på lågkolhydratskost väljer att lyfta blicken lite längre. Jag tittar gärna åtminstone mer än 10000 år sedan tillbaka och tänker på när vi gick runt här på jorden och var jägare och samlare och hade fullt upp med att hitta mat och rädda oss undan en och annan sabeltandad tiger eller undvika att falla ner för ett stup eller något annat som kunde uppta min tid. Det är en fascinerande tanke, för kroppen är en långsam varelse utifrån den aspekten att vi har inte förändrat mekanismen, funktionen, uppbyggnaden i vår kropp nämnvärt under alla de där åren.
Så back to basic passar rätt bra i sammanhanget. Skapa dig en livsstil som fungerar, med mat som ger dig en trygg kropp så du kan fungera som den är skapt. Varför tvinga den in i något annat?
Och frågan jag ställer mig denna folkhälsovecka är:
Blir man grön av grönsaker och fet av fett?
Cecilia
Latest posts by Cecilia Blidö (see all)
- Glutamat skadar hjärnan – 15 maj, 2013
- AZO-färger har negativ effekt på barn – 1 maj, 2013
- Vad har du i badrumsskåpet? Lektion 5 – 17 april, 2013
Och inte blir man söt av socker heller…