När jag var barn var chokladkalendern ett måste vid advent. Brorsan hade en likadan. Tyvärr tog min alltid slut ganska långt innan julafton, och det hände nog mer än en gång att jag plundrade även brorsans. Som tur är har jag en väldigt snäll bror så konsekvenserna blev inte så allvarliga. När vi blev lite äldre än så hände det ibland att brorsan och jag hade som nyårslöfte att inte äta godis på hela året. Brorsan lyckades åtminstone någon gång men mitt löfte brukade inte hålla längre än några dagar. Detta trots att bullar, kakor och annat sött var fullt tillåtet och jag ofta använde bakningen som ursäkt för att få äta sött. Chokladbollssmet (dessutom gjord på margarin) var en klassiker som ofta slank ned. En godisråtta, japp det var jag, och det fortsatte jag att vara även i vuxen ålder. De där personerna som tackar nej till godis och bullar ibland, dem hade jag väldigt svårt att förstå mig på.
När jag gick på gymnasiet började jag träna en del och tänka på att äta ”nyttigt”. GI var det som gällde och det skulle ju dessutom vara bra mot sötsuget, men det märkte jag dessvärre aldrig av så det blev även en hel del godis av olika slag. Jag accepterade att jag hade ett konstant sötsug och tänkte att ”det är sån jag är, det är inget som går att göra något åt”.
När jag var runt 22 år började jag också förstå att min mage nog inte fungerade som den skulle. Jag brukade bli uppblåst och gasig när jag hade ätit men det var ju det som var ”normalt” för mig, så under en lång tid reflekterade jag aldrig ens över att något var ”fel”. Magbesvären var något som hade smugit sig på under en längre tid men när jag insåg att det inte var så det skulle vara sökte jag läkare och träffade flera stycken vid olika tillfällen. Tyvärr hade de inte annat att komma med än ett odugligt läkemedel mot gaser och en uppmaning att stressa mindre. Att jag inte alls kände mig stressad var det ingen av dem som lyssnade på. Diagnosen blev IBS och jag fick veta att jag skulle leva med det resten av livet. Under tiden hade symtomen blivit värre och det värsta var nog att det helt plötsligt kunde bli väldigt bråttom till toaletten.
Därefter följde en lång tid då jag testade olika naturläkemedel och diverse alternativa behandlingar, men inget gjorde någon som helst skillnad. Hälsointresserad som jag var började jag själv mixtra med kosten och testade att utesluta mjölk och gluten i omgångar, att äta mer fibrer och att äta mindre fibrer. Vetemjölet byttes ut mot dinkelmjöl som skulle vara så mycket bättre. Inget hjälpte. Så en dag läste jag en tidningsartikel om en kvinna som hade liknande magbesvär och hon hade blivit bra av någon konstig diet som kallades LCHF. Det lät ju inte klokt att utesluta allt nyttigt fullkornsbröd, och att sluta med socker kändes som en omöjlighet. Snabbnudlar och pasta med ketchup eller i bästa fall pesto var inte ovanlig studentmat för mig då. Jag hade ingen tro alls på att LCHF skulle fungera på mig men jag var beredd att ge det en chans, mest för att kunna konstatera att inte heller denna metod fungerade.
Döm om min förvåning när jag redan första dagen med den nya kosten märkte en förbättring i magen. ”Intressant” tänkte jag och gav det några dagar till. Godiset lyckades jag nog inte helt låta bli, troligtvis mest för att det var en så inrutad vana att äta godis. Trots det blev magen snabbt bättre. Jag fick också uppleva en helt ny känsla, nämligen att inte vara sugen på något sött. Förvåning är nog ett för milt uttryck. Befrielse stämmer nog bättre in. Att jag, den chokladkalenderplundrande och chokladbollssmetsfrossande tjejen skulle kunna tacka nej till godis kändes helt overkligt.
Idag är jag 28 år och med tiden har jag lärt mig mer och mer om hur min kropp fungerar och jag har till exempel upptäckt att E621/mononatriumglutamat/smakförstärkare inte alls är kompis med min mage. Och lika bra är ju det, sånt skräp vill jag ju ändå inte stoppa i mig numera. Jag har många gånger fallit tillbaka i sötsuget och ätit både godis, mackor och pasta. Men undantagen kommer allt mer sällan och jag blir bättre och bättre på att hantera de tillfällen då suget sätter in. Jag har märkt att jag mår bättre ju striktare jag håller mig till LCHF, men har fortfarande dagar då magen och jag inte är överens. Att ”nolla” kolhydraterna är dock inget som min mage gillar, utan en hel del grönsaker är ett måste för att toalettvanorna ska bli någorlunda normala. Så jag fortsätter att finslipa på kosten, men kan konstatera att LCHF verkligen har gett mig ökad livskvalitet.
Om du vill läsa om hur LCHF har påverkat min träning så finns det ett inlägg om det här.
Latest posts by Cecilia Hedkvist (see all)
- Antar du utmaningen? – 4 mars, 2013
- En ekonomisk aspekt på hälsa – 28 januari, 2013
- Kan man säga att fruktos är bättre sockerart än andra för att det finns i frukt? – 24 januari, 2013
Jag hade ätit LCHF bara några dagar när jag hade mitt halleluja-moment…vaknade på morgonen, låg på rygg i sängen och magen kändes alldeles…platt. Inga kramper, ingen svullen bula, inget illamående utan bara…ingenting.
Ja visst är det skönt Lena! Jag känner precis igen den där känslan av… INGENTING!
Oh ja, jag har flera kunder som snabbt blivit bättre från sin IBS med rätt kost! Själv tror jag inte ens att det finns någon enhetlig ”sjukdom” som heter IBS, utan att det i de allra flesta fall helt enkelt beror på felaktig kost! Kul att du också har hittat något som funkar!
Oh ja, jag har flera kunder som snabbt blivit bättre från sin IBS med rätt kost! Själv tror jag inte ens att det finns någon enhetlig “sjukdom” som heter IBS, utan att det i de allra flesta fall helt enkelt beror på felaktig kost! Kul att du också har hittat något som funkar!
Oh ja, jag har flera kunder som snabbt blivit bättre från sin IBS med rätt kost! Själv tror jag inte ens att det finns någon enhetlig “sjukdom” som heter IBS, utan att det i de allra flesta fall helt enkelt beror på felaktig kost! Kul att du också har hittat något som funkar!
Älskar att vi pratar mer om dessa ”små” vardags-ohälsor! Inte bara fokus på vikten och diabetes! Vi är så många (även jag) som fått en fungerande mage sedan LCHF blivit en livsstil! Det är verkligen livskvalitet att ha en mage som funkar som den ska!
Grattis till din hälsovinst med LCHF!