Att kapitulera

Att acceptera beroendesjukdomen är att kapitulera. Jag kan aldrig kontrollera min sjukdom, jag kan bara kapitulera. Genom att göra det ger jag mig själv möjligheten att använda verktyg i min dagliga hantering av min beroendesjukdom.

Andra principen är - Att berätta sanningen för min omgivning. Det bästa sättet att hindra att jag hamnar i situationer som sätter mig på prov, är att medvetandegöra min omgivning. Min familj, mina vänner, mina kollegor. Alla jag umgås med någorlunda regelbundet behöver få veta hur allvarligt mitt beroende är och att jag behöver

 

hjälp med att hålla koll på vad jag äter. Om jag inte kan stå för den jag är – hur ska min omgivning kunna ta mig på allvar?

Andra och tredje principen hänger ihop. Tredje principen är - Förståelse för att mitt beroende inte är en skam. Det är inget som jag behöver dölja eller gömma. Jag är ingen dålig människa för att jag har ett beroende. Vissa människor är allergiska mot laktos, andra har astma, en tredje har

högt blodtryck. Jag råkar vara beroende. Jag får ta itu med det.

Print Friendly

One thought on “Att kapitulera

  1. Anna

    Tack snälla Gunilla för svar, tar det till mig. Tack även för dina verktyg, ska börja jobba med dom genast. Jag får börja spara....många bäckar små.
    Ha en underbar dag!
    // Anna

Kommentera