En grundkost för ditt allra bästa jag!

Jag har levt i fyra olika kostvärldar.
I 24 år levde jag på en kost med mycket snabba kolhydrater och mycket socker. Jag var nästan alltid överviktig och jag åt godis och sötsaker varenda dag! Rotade ständigt i kylskåpet. Som 24 åring började jag på Viktväktarna och blev helt frälst! Jag gick ner 28 kilon och vägde 52 som allra lägst, varvade svält med överätning men gillade faktiskt kontrollen i form av points. Jag kunde äta allt men i begränsad mängd. Problemet för mig var bristen på kunskap på hur mat påverkar oss. Jag fortsatte att äta en kost med hög andel kolhydrater fast inom mina points. Fettmängden var i princip lika med noll men jag frossade i klyftpotatis varenda kväll för den kostade ju bara 2 points! Det fungerade bra, jag höll min vikt i några år tills jag träffade min man och jag hamnade i "samboträsket". Problemet jag hade med Viktväktarna var att så fort jag inte hade kontrollen så överåt jag så det sprutade ut genom öronen. Jag höll ju mitt överätande i schack med hjälp av points, dvs kontroll men så fort jag inte höll mig till det pointsantal jag skulle hålla mig till så gick det "åt fanders".

2009 gick jag först över till GI, sedan LC och jag överförde kontrollen till att räkna både kalorier och kolhydrater, givetvis rasade jag i vikt på det och höll mig smal. Jag var maniskt rädd för både kolhydrater och kalorier och samma sak som med VV, så fort jag inte hade kontrollen så rasade allt och jag hetsåt. Hösten 2009 vågade jag släppa kalori och kolhydraträknandet och sedan dess har jag övat och tränat mig på att lyssna på mig själv, mitt sug, mina hunger och mättnadssignaler och med hjälp av en växande kunskap om kroppen och näringsfysiologin så har jag fått en mer avslappnad attityd kring mat, belöning, sug etc.

I dag, är jag i bättre form än på länge. Varför? Jo jag har hittat en bra balans, en kost utan förbud - inga förbud mot vare sig kolhydrater, socker, kalorier etc. Däremot så lyssnar jag på min kropp, jag har lärt mig förstå vad den säger, hur mat påverkar min kropp och min hjärna. Jag väljer så bra mat, så bra råvaror som möjligt. Det socker jag stoppar i mig väljer jag själv, det finns inte gömt i livsmedel. Jag väljer ibland att äta en fin pralin, en Magnum After Dinner. Jag äter en gräddglasskula men skippar rånet, jag väljer ett gott dessertvin men frossar aldrig i vitt bröd eller pasta. Jag äter en ganska strikt LCHF till vardags för då mår jag toppen. Jag behöver inte äta bröd, pasta, ris eller potatis eller pulversåser eller konstiga hel och halvfabrikat och det gör att min kropp klarar de där extrasakerna som i dag är lyx för mig. Min kropp har en fin grund, den får nyttig, bra mat varenda dag och den är bevisligen tacksam för det. Vi är alla så olika och vi har alla vårt eget facit. Jag har kontroll i dag, men inte på grund av en kolhydrat/kalori/pointstabell utan genom att jag har kunskap, jag är lyhörd för min kropp och jag har sunt förnuft! Kunskapen om LCHF har gett mig en tilltro till min kropp och genom att välja bra fetter, bra proteiner, lite kolhydrater, nyttiga vitaminer och mineraler så är jag och min snart 40 åriga kropp i bra balans! Äntligen!

Print Friendly

6 thoughts on “En grundkost för ditt allra bästa jag!

  1. Caritha

    Vad skönt det låter, är strax över 40 och har kommit en liten bit på vägen men har mycket jobb kvar för att bli helt fri från sockerberoendet. Sista tiden har kosten fungerat riktigt dåligt, ätit strikt lchf på veckorna, sen har jag släppt efter på helgerna och tappat kontrollen fullständigt. Mår pyton av detta på alla sätt, känner hur kroppen samlar vätska och mår även dåligt psykiskt av att inte kunna behålla kontrollen över mitt ätande. Har iaf köpt Sockerbomben av Bitten nu så jag hoppas att den skall kunna hjälpa mig en bit på vägen och sen blir det till att äta strikt lchf för att återfå kontrollen över mitt ätande, det har hjälpt förr så nu skall jag "bara" hitta tillbaka dit.

  2. Lena Boström

    Intressant historia - speciellt det om kontroll och förbud. Om jag (LCHF-are sen 3 år) vid nåt tillfälle äter en potatis eller en glass så frågar alltid nåt ljushuvud "Får du lov att äta det?"

    Den här helgen har jag tillbringat med en viktväktare (delat rum på hotell och varit på samma kurs) som förmodligen tog en bantningspaus i helgen och det är helt OTROLIGT vad vi haft olika saker på tallriken precis hela tiden! Hon skrapade tunt med margarin på ett berg av bullar till frukost och jag slevade i mig äggröra och bacon. Hon stoppade i sig mellanmål efter mellanmål, godispåsar, glass, berg med potatis till middag och jag var heeeelt förundrad hela tiden. Mest för att jag insåg att sådär har jag ätit hela livet utan att ens märka vilka mängder av allt möjligt jag stoppat in.

  3. ÅsaS

    Efter många turer fram och tillbaka är jag fast besluten om att jag inte klarar av kolhydrater efter lunch... Fram till och med lunch går det däremot bra, även om det inte är några större mängder jag stoppar i mig. Trycker jag i mig kolhydrater till middag så är sömnen fullständigt rubbad. Vaknar mitt i natten och KAN INTE somna om... Tack och lov går vi mot grilltider så nu blir det betydligt lättare att äta så som jag vill och mår bra av - grillat med massor av grönsaker! Tack Åse för att du har fått mig på bättre tankar!
    /ÅsaS

    1. Det där känner jag igen! Inte nu längre, men mitt första år med LCHF så hände just det, om jag avvikit och ätit t.ex. en efterrätt så vaknade jag vid 2-3snåret och var klarvaken. Fick ligga och läsa en timme och sedan var jag ju dödens trött dagen efter.

Kommentera