Om LCHF och att forma sitt öde

Att flytta från ett land till ett annat innebär en stor omställning. Först inser man inte vad man lämnat bakom sig, men med tiden kommer den insikten. Och sedan en sorgefas då man sörjer det man förlorat. Sedan kommer nyorienteringsfasen, då man hittar en rutin i det nya och i bästa fall hittar man nya vänner, intressen och platser som gör att man trivs.

För mig tog omställningen extra lång tid när jag kom från Sverige och hit eftersom jag inte kunde språket så värst bra. Jag är fortfarande lite vinglig på franska, men jag klarar att prata i vardagliga situationer, t ex med dagispersonal och grannarna på gatan.

Nu har jag ju nyligen också gjort en flytt till Landet LCHF, det har faktiskt varit en liknande process. Här finns det också en massa nya ord att lära sig! Hungerpeptider. Dopamin. Ghrelin. Insulinkänslighet?

Jag försöker att inte bara banka in orden i huvudet, men faktiskt förstå en helhet. Det handlar om mättnad, och om de hormoner som styr mättnaden. Det handlar ytterst om hur jag känner mig, från dag till dag och från stund till stund. Under ytan, under LCHF-språket, finns verkligheten: min kropp och hur den påverkas av maten.

När jag analyserar hur det här fortlöper för mig själv ser jag att jag börjar få upp min känslighet för kroppens signaler nu. Jag har t ex blivit känslig för mat som är alltför salt. Och jag känner mig ofta mätt innan måltiden är över. Vilket då innebär att jag inte äter allt jag planerat. Jag vill ju följa signalerna också, så att de fortsätter komma!

Jag tror att på ett djupare mänskligt plan är det otroligt viktigt för oss att vara i kontakt med alla våra signaler. De känslomässiga, och de kroppsliga. Det är de som talar om för oss om vi lever med fel partner, om vi är på rätt väg yrkesmässigt, om vi bor där vi vill bo, kort sagt – om vi lever vårt eget liv eller om vi har hamnat utanför det. Halkat av spåret. Jag har förr om åren känt mig som en fluga som dunsar mot ett stängt fönster... ”där ute någonstans finns mitt rätta element, och här är jag, fast i någonting annat”. Paolo Coelho skriver i sin bok "Alkemisten" om att följa sitt öde.  Ytterst handlar det ju om det, att bli den man egentligen är. Små signaler kan bli starkare, och till slut kanske jag blir så bra på att ta emot signalerna att det tjuter som ett brandlarm när jag tar ett steg i fel riktning! Jag menar att det vore bra, det vore att ta kontrollen över sitt öde.  Från mättnadskänslighet till ökad känslighet för alla mina behov, värderingar och drömmar!

Jag ser LCHF som ett sätt att bli mer uppmärksam på alla signaler, och det är ingen dålig väg att börja med mättnad och hunger.

Här i min lilla medeltidsby känner jag mig faktiskt hemma. Jag känner mig rätt. Jag ska vara här. Detta är platsen där mitt liv skall tas emot. Åtminstone just nu. Och detta att LCHF gör mig mer medveten om MIG, om hur jag egentligen känner mig, det tar jag som ett tecken på att jag ska stanna i landet LCHF.

Den här veckan har jag gått ner 1, 3 kg till. Nuvarande vikt: 92.1 kg. Och jag känner mig pigg! 🙂 Hejdå omställningsfasen, HELLO nyorientering!

Print Friendly

5 thoughts on “Om LCHF och att forma sitt öde

  1. Ann-Katrin

    Hej och Tack för trevlig läsning Jennifer!
    Du uttrycker det hela så fint, och det är ju så härligt när vi får våra aha-upplevelser och insikter :).
    Du skriver ..."ökad känslighet för alla mina behov, värderingar och drömmar!" och jag känner så väl igen mig i det, och lägger numera gärna till en förskjutning... "lyhördhet för mina behov, värderingar och drömmar"...

Kommentera