Den nyttiga medelhavskosten à la Birgitta Höglund

Min variant av medelhavskosten är ungefär så som den äts på plats. Jag har studerat mest köpvanorna i mestadels Turkiet och Grekland under mina långsemestrar. Jag tror inte att det skiljer sig så mycket i de andra länderna i Syd-Europa. I Frankrike, som även är ett medelhavsland, finns inte så stora problem med fetma.

”Mest ost (28,9 kg per person år 2005) äts det i Grekland, och Frankrike leder smörligan med 7,7 kg per person år 2005".
Källa: International Dairy Federation

Jag har funderat lite om det kan vara så att våra svenska förespråkare för medelhavskosten missat en viktig sak.

Den  saken är att det konsumeras stora mängder färskostar, ägg och yoghurt varje dag i  de allra flesta hem kring Medelhavet. Ostdiskarna i Grekland och Turkiet är gigantiska.  Så tillkommer den stora mängden korvar, lamm, kyckling och köttfärs. Slakteributiker finns nästan överallt. På landsbygden har de allra flesta egna djur på gårdarna.

Det pratas annars mest om att Medelhavskostens nyttighet ligger i olivoljan, fisken, frukten, nötterna och grönsakerna. Visst finns det de som är fattiga, och inte har råd att äta kött och ost så ofta. Men de har å andra sidan inte heller råd
med kallpressad olivolja, frukt och nötter som är relativt dyrt. Frukt och nötter äts oftast som dessert.

Men de allra flesta har ändå råd med mat, eftersom det prioriteras framför andra inköp. I Muslimska länder finns också en stor empati med dem som har det sämre ställt. Så de flesta får hjälp på något sätt, om de inte har mat för dagen.

Grönsaker används mycket och är ofta väldigt billigt. De används, precis som inom LCHF, som ett komplement till fetter och proteiner.

Under vintern äts väldigt mycket mjölksyrade grönsaker, frysta grönsaker används väldigt lite. Mjölksyrningen gör grönsakerna mycket nyttiga, vitaminer och antioxidanter bevaras och de blir mer lättsmälta. I Sverige var mjölksyrning en mycket populär konserveringsmetod, tills frysen gjorde sitt intåg.

Tyvärr ser man ofta, att den västerländska skräpmatskulturen kommer stort även i  Medelhavsländerna.  Dels genom ökad fetma hos både barn och vuxna, men det syns även i butikshyllorna.

För varje år ser vi hur det fylls på mer och mer med chips, godis, läsk och kakor i butikerna. Samma snabbmat som vi har börjar säljas överallt. Hamburgare, pizza och toast finns i varje gathörn. Och med det följer mer och mer fetma, hjärtsjukdomar och diabetes.

Det varnas för risken av att äta för mycket skräpmat och socker/kolhydrater i många TV-program. Istället visas hur en bra kost bör se ut. Med ost, ägg, mjölk, fisk, kött, frukt och grönsaker.

Dagens recept blir en av mina favoriter från Turkiet, en långkokt lammgryta med härlig kryddsmak. Grytbitarna jag köper här har mycket fett insprängt, vilket gör köttet extra mört och gott.

Turkisk Lammgryta 4 port

  • 600 gr lammgrytbitar
  • 1 stor gul lök
  • ½ purjolök
  • 2 vitlöksklyftor
  • 200 gr champignoner
  • 1 zucchini
  • 1 röd paprika
  • 1 grön paprika
  • 2 msk tomatpuré
  • Smör till stekning
  • 3-4 dl vatten
  • 1 ekologisk köttbuljongtärning
  • 2 msk balsamvinäger
  • 1 msk torkad mynta
  • 1 msk torkad oregano
  • 1 tsk kanel
  • Havssalt
  • Chiliflingor

Skär köttet i små bitar, ca 2x2 cm. Skär alla grönsaker i mindre bitar. Bryn köttet i smör, krydda med salt och chili. Häll över i en gryta.

Bryn så grönsakerna en stund i mer smör, så de får lite färg. Rör ner tomatpurén och låt den fräsa med mot slutet, så blir smaken mildare.

Häll grönsakerna över köttet. Fyll på med 3 dl vatten, smula över buljongen och tillsätt alla kryddor + balsamvinäger.

Koka upp och låt puttra på svag värme under lock i minst 2 timmar. Rör om då och då och tillsätt mer vatten om grytan tjocknar för mycket. Smaka av om du vill ha mer kryddor.

Servera med en grönsallad och 1 dl majonnäs utrörd med 1 dl crème fraiche och en riven vitlöksklyfta. Smaka av med lite havssalt.

Print Friendly

2 thoughts on “Den nyttiga medelhavskosten à la Birgitta Höglund

  1. Jag bor i Provence åretom sedan sex år. Jag håller inte med om att man inte har problem med fetma i Frankrike. Det är precis samma utveckling här som överallt annars i västvärlden. Jag tycker också man ska vara försiktig med definition av vad Medelhavskosten är.

    Franska frukostar består av croissant, baguette, kaffe med mjölk och sockerstinna marmelader. Ingen ost eller skinka däremot ofta juice. Barnen äter massor med pommes frites, pasta och pizza som finns tillgängligt i minsta by. Läsk men inte mjölk. Hos bagaren säljs inte bara det vita brödet utan mängder med söta bakelser och tårtor.
    Läkare och dietister går helt på tallriksmodellen här. LCHF vet man inte vad det är. Viktminskning och hålla vikten gör fransyskorna genom att svälta sig på sallader,
    vatten och promenader men det är mest i storstäderna. Man äter små portioner och fettsnålt. Glutenfrågan har precis kommit upp till ytan. Man röker fortfarande mycket och kör bil till och från överallt. Sydfransk husmanskost är riktigt stabbig och riklig, oftast mycket god dock!

    Men man använder mycket olivolja och dricker ofta vin till vardags. Jag tror att ett varmt och soligt klimat ger glädje och harmoni och människorna här är mycket
    gladare och vänligare än i Sverige, t.ex.

Kommentera