Språkmissar

Den som följer skrivregler har en kortare startsträcka till att fånga många läsares intresse. På denna sajt vill jag att läsningen ska vara smidig.

Personligen tycker jag inte en bloggtext behöver vara språkligt perfekt, för mig är en blogg något man skriver ofta och fort. En mer bestående text, som t.ex. en  artikel i en tidning eller ett stycke i en bok bör däremot bearbetas och följa svenska skrivregler. Då ”hackas” inte din relation till din läsare. Den här sajten ser jag som mer en tidning än en blogg, alltså önskar jag ett bra språk men det kan finnas små blogg-undantag vid behov.

"Textsjukdomar"

1. Texten som ger andningsproblem – för många utropstecken.

2. Punktsjukan. Man gödslar med punkter här och där. Ibland två .. och ibland ett gäng …….. Men det ska vara 1 punkt eller 3 punkter. Inget annat. Punkt.

3. Mellanrumssjukan. Tummarna valsar på mellanrumstangenten både nu och då, men det ska vara en gång, eller ingen gång.

4. Apostrofsjukan. I svenskan lägger vi till ett –s när någon/något äger något. I engelskan måste vi även ha en apostrof. Men nu är det ju svenska så därför skriver vi Marys frisörsalong och inte Marys frisörsalong. Så är det bara.

5. Sä rskrivn ing. Tvekar du på mellanrum i svenskan så är det antagligen inget mellanrum. Tvekar du på engelska? Då är det ett mellanrum. Läs mer om tokiga särskrivningar.  Var det en mycket sjuk sköterska eller var det en sjuksköterska?

6. Tyska sjukan – stora bokstäver på substantiv. Tvekar du, då är det antagligen liten bokstav. Tvekar du när du skriver tyska (eller engelska)? Då är det antagligen stor bokstav. Alltså:Livsmedelsverket men julafton. Livsmedelsverket är ett namn på en myndighet och på svenska skriver vi högtider med liten bokstav.Västerbotten men mjukost. Västerbotten är ett namn på en ort.

Styckeindelning

En del har svårt att bestämma sig för om det är en ny sak eller inte som man skriver om. Regeln säger att vi börjar ett nytt stycke vi ska prata om en ny sak men en del tvekar: ”det här hör ju liksom ihop med detta, äsch, jag trycker på enter en gång i alla fall”. Men då blir det ett ”halvstycke” vilket inte ska existera i, varken i svenskan eller i andra språk. Läsaren blir förvirrad, har hon pratat färdigt om detta eller inte? Du måste alltså bestämma dig alltså, är det nytt stycke eller ska meningen stå direkt efter förra meningen?

Klicka på bilden för större exempel:


Andra som egenheter

Hemmagjorda förkortningar. För att vi ska förstå varandra är det bra att vi följer skrivreglerna, det är därför de finns. Om du skriver till exempel som tex kan läsaren tro att du glömt ett t när du ska skriva text.  Korrekt skrivet är med punkter här: t.ex.  En annan vanlig felskrivning är mm för m.m. alltså med mera. När jag ser mm tänker jag Mmmmmarbou och det var knappast vad du menade. Bla läser jag som ”och så pratade han bla bla bla” men du kanske menade förkortningen bland annat som ska förkortas bl.a. Läs mer om förkortningar här: http://g3.spraakdata.gu.se/saob/foerkortn.shtml


SMS-förkortningar” hör inte hemma i en artikeltext. Med detta menar jag t.ex.

  • å = och
  • tbx = tillbaks
  • lr = eller
  • oxå eller åxå = också
  • d = det
  • e = är

Skrivmaskinen är borta och datorn här. Innan datorn var det bra att stryka under saker i din text. Nu är det bättre att du använder fetstil eller kursiv text eftersom vana surfare tror att du kan klicka på något som är understruket.


De eller dem? I bloggtexter tycker jag nog att dom funkar även om jaaaaaag aldrig skulle skriva det 🙂 Det finns en grammatisk regel kring detta men de flesta brukar tycka det är enklare att översätta till engelska än att damma av sin grammatikbok:

  • Them = dem
  • They = de

Alltså, översätt meningen du skrivit till engelska. Blir det them väljer du dem och blir det they, väljer du de. As simple as that!


”Ära den som äras bör!”

Ange ALLTID källa när du använder någon annans information. Det finns många sätt att göra det på, universiteten bråkar om vem som har mest rätt sätt, parentes eller fotnot. Det viktiga är att tänka på att läsaren vill veta vem som skrivit, när den skrivit, och var originaltexten finns att hitta.  Exempel med parentesform:

Det finns 141 anledningar till varför man inte bör äta socker (Nancy Appleton, 2011 http://nancyappleton.com/).

Om du har inspirerats av någon, men inte citerat exakt text så är det ändå god nettikett att nämna vem och var man hittar personen. "Allmän kunskap", som att jorden är rund, behöver du inte ha källa till. Så klart.

Om du citerar någon, alltså skriver exakt vad någon annan skrivit, då gäller också exakt avskrivnig. Du kan inte kursivera, göra fetstil eller rätta stavfel utan måste skriva exakt.


MELLANRUM OCH PARENTESER?

Ett mellanrum ska vara, naturligtvis mellan varje ord men bara efter en punkt. Och det ska vara ett mellanrum, inte flera.

Du ska inte ha ett mellanrum efter en start-parentes ( och inte innan en slut-parentes ) men däremot efter slutparentesen.

Det du skriver inom parentes ska komma före en punk eller inne i en mening. Du kan alltså inte skriva detta separat. Detta är alltså fel:

Det du skriver inom parentes ska komma före en punk, alltså inom en mening. (Du kan alltså inte skriva detta separat som jag gjort här i rött.)  

Print Friendly

Postad i Reflektioner den av .

Om Pia Nyberg

Pia driver kostradgivarna.se och försöker hålla ordning på detaljerna och alla härliga skribenter. Ibland kommer ett eget inlägg men för det mesta består arbetet bakom kulisserna. Vardagen tillbringas med massera utanför Linköping, varmt välkommen till PIasMassage om du har vägarna förbi. (Mitt profilfoto: caba.se)

Kommentera