God jul från Dessi!

Hej!

Jag heter Desiré, är 26 år och bor i Linköping tillsammans med min sambo Fredrik och vår kanin Mymlan.

Jag mötte Pia för ungefär 1,5 månad sedan. Hon berättade då om det här (hemliga) projektet och jag tyckte det lät väldigt spännande. Det är precis ett sådant här gäng som hälsovärlden behöver! Ett samlat och enat gäng som kan stå pall mot bland annat margarinbranchen och informera människor om hur vi bör leva och äta för både kropp och själ. Jag äter själv LCHF sedan 2007 och mår väldigt bra av kosten.

Jag ville gärna vara med och hjälpa till på ett hörn med den kunskap jag har och det har varit att skapa en logotyp och snygga till den här hemsidan. Det har varit mycket att tänka på, men det har samtidigt varit väldigt roligt att få befinna sig i sitt ”essä”. En av mina största passioner är grafisk formgivning. Jag älskar färg och form och det är en ganska stor kontrast mot mitt vardagliga jobb då jag jobbar på kontor som sekreterare på ett företag som gör och säljer underhållssystem. Det är kanske just dessa kontraster jag uppskattar.

Men det var i huvudsak inte det här mitt inlägg skulle handla om. Jag tänkte beskriva min bästa jul. Inte min bästa jul i traditionell bemärkelse kanske. Den firas självklart med nära och kära, utan vad för märken julen lämnar efter sig.

Förra året firade jag jul precis som alla andra. Jag firade jul med min sambos familj ute på landet. Men en sak skiljde sig – maten och då framförallt sockret. Socker har en hemsk inverkan på mig. Jag har svårt att begränsa mitt sockerintag när jag väl sätter igång. Att bara ta en godisbit finns inte i min värld, jag måste äta upp hela skålen.. på en gång.

Det resulterar i 98% av fallen av sockerberusning. Liksom kroppen blir påverkad av alkohol blir min kropp påverkad av socker. Hjärtat slår snabbare, jag blir varm, saker börjar snurra, det känns som att jag pratar i slow motion och sen somnar jag, eller ”däckar” som jag ibland väljer att kalla det. Följande natt sover jag tungt och är väldigt trött när jag ska kliva ur sängen.

Av den här anledningen avstod jag från allt socker julen 2010. Jag ville inte få kontrollförlust, jag ville inte däcka och jag ville må bra. Det fungerade väldigt väldigt bra! Äter jag inte socker blir jag ganska sällan sugen på det. Det är när jag börjar äta det lite grann som suget verkligen sätter in och det kan ta flera veckor att komma på rätt bana igen.

Den här julen tänker jag göra likadant. En sockerfri jul. Det är för att vara snäll mot min kropp. Det är min julklapp till mig själv.

Print Friendly

Kommentera