Välkommen!

Det här med c-vitamin. Varför är den allmänna uppfattningen att apelsin är en c-vitaminbomb? Vem har lurat i oss det? Antagligen de som vill att vi skall köpa apelsiner. Kapitalismen styr.

Men vet ni vad, apelsiner är inte alls några c-vitaminbomber om man jämför med grönsaker som broccoli, brysselkål, blomkål, paprika, grönkål och nässlor. Visste ni att nässlor är en växt som innehåller jättemycket c-vitamin. Det ogräs som vi skyr som pesten som växer överallt i allas trädgårdar. Det är en c-vitaminbomb. Nässelsoppa borde vi äta för att få i oss c-vitamin. Paprikan vinner bland grönsakerna med 205mg/100g c-vitamin. Så drick paprikajuice istället för apelsinjuice om det är c-vitamin du vill ha i dig och samtidigt mindre socker. Nyponpulver verkar vara vinnaren. Finns på hälsokosten att köpa. Den vanliga nyponsoppan man kan köpa i affären är det inte mycket nypon i och dessutom är det en massa socker som jag inte vill ha där i.

Just nu är jag inne i en ganska hektisk tid och det är ju både roligt och lite slitsamt. Jag är glad att maten nu fungerar även under sådana här perioder. Eftersom jag vet att det alltid finns nyttiga och mättande måltider man kan fixa på bara några minuter, så behöver jag inte göra dåliga val. Ibland går jag efter principen ”omlottmatlagning”. Det innebär att jag när jag till exempel gör en coleslaw så lagar jag tre gånger så mycket som går åt vid första måltiden. Det tar inte längre tid och sedan håller sig anrättningen fint i en täckt bunke i kylskåpet minst 3-4 dagar. Ja, kanske till och med längre men vid det laget brukar det vara slut. Annat som fungerar är olika typer av grönsaksmos, kokta morötter i dressing, pajer och naturligtvis grytor och soppor.

Sedan finns räddningen ägg.

Jag vet att det ibland kan vara svårt att hålla kostplanen på grund av omgivningen. Ständiga påhopp från arbetskamrater, släktingar o vänner som propsar på att truga med bullar, mackor och andra kolhydratstinna livsmedel.
Till alla er som brottas med detta vill jag säga: Valet är ditt!
Om du absolut inte kan eller vill säga nej till svärmors nybakta kanelbullar och väljer att äta en, två eller tjugo så är det inte hennes fel eller skuld – det är DITT val och bara du kan ta ansvar för vad som hamnar i magen. Även om det efteråt kan vara skönt att ge skulden på någon annan är det faktiskt du själv som är ansvarig. Väljer du att äta något utanför kostplanen väljer du också att ta det eventuella obehaget som uppstår i form av avbruten ketos, sötsug, tarmproblem, viktuppgång etc – och bara du själv vet och äger svaret ifall det var värt det.
En jordnötsallergiker skulle aldrig äta en näve jordnötter för att vara snäll mot någon annan och  en glutenallergiker äter knappast en limpa bröd bara för att bästa kompisen bakat den.
Själv har jag gjort det väldigt enkelt för mig. Jag har helt enkelt beslutat mig för att ALDRIG låta någon annan styra mina matval mot min egna vilja, det är JAG som bestämmer vad och om jag äter. Ibland avviker jag från min optimala plan, men då är det mitt egna val och jag får snällt ta konsekvenserna som för mig brukar innebära ledvärk och tarmproblem. Jag kan säga att det blir enklare för varje snedsteg jag gjort att hålla mig till den optimala planen. Det är numera enkelt och helt utan dåligt samvete som jag svarar den som vill bjuda på något jag inte kan äta ”Nej tack, mitt blodsocker blir för högt och jag får problem med min värk om jag äter xxx ” Det är ytterst sällan som jag behöver höja rösten o säga ”Är det ett stort problem för dig att jag inte äter saker som jag blir sjuk av?” Om mantrat om att ”Alla kan äta lite av allt…men inte alltid” och ”Lagom är bäst” kommer upp svarar jag bara: ” Hur mycket är lagom mycket sprit för en alkoholist, hur många jordnötter tror du en nötallergiker klarar utan att dö och kan det vara lagom med bara en flugsvamp i pajen jag ska bjuda dig på nästa gång vi ses?”
Hur gör du när omgivningen försöker styra ditt kostval?

I augusti 2011 utbildades jag till kostrådgivare i Malmö tillsammans med bl.a Pia som var den som kom med idén att starta Kostrådgivarna.se och som i dag är spindeln i nätet. Anna Hallén var vår huvudsakliga utbildare och var den som gav oss många nycklar att arbeta med.
En ny värld öppnade sig för mig och jag lärde mig så mycket om mig själv genom att lära mig om hur kropp och knopp fungerade. Under dessa snart 2 år som gått så har jag fortsatt att lyssna och lära mig men även fått äran att inspirera många till bättre kost genom min bok Viktminskning med LCHF – så lyckas du! och min blogg 56kilo.se som är Sveriges största matblogg med lågkolhydratfokus.
Jag har under de senaste 4 åren blivit av med mitt eviga jojobantande, mitt kontrollbehov och jag har blivit härligt nonchalant när det gäller mat! Jag har gått från kalorifixerad till kolhydratfixerad till att använda sunt förnuft! Härligt!!
Detta hade aldrig kunnat ske utan lågkolhydratkosten och att jag väljer att äta bra, oprocessat och naturligt så ofta jag bara kan. Jag har aldrig varit sockerberoende men däremot en belöningsätare utan dess like, en godisråtta och kolhydratjunkie.
Jag har hittat ett sätt att leva, njuta men samtidigt må bra och det är en vinst!

Jag har idag mitt egna företag där hälsa och inspiration är mitt fokus och mitt driv och jag ser fram emot att få fortsätta utvecklas och utveckla!
Med detta inlägget säger jag därför ”På återseende” för nu tar jag sommarlov och ska ha huset fullt med sommarlovslediga barn och så ses vi kanske här igen någon annan gång!

Ät, njut och må gott! ♥

Anna Hoffert  har skrivit regelbundet här på Kostrådgivarna sedan september 2012. Anna har mycket generöst bjudit på sig själv och sina funderingar kring framför allt sitt sockerberoende och sina obalanser i hormonsystemet. Hon har även berättat om astma och allergi som blivit bättre.

Mycket klokt har Anna nu bestämt att lyssna på sin kropp och bara fokusera på att reparera sig. Det medför tyvärr att hon säger hejdå till det regelbundna skrivandet här, men det är ju helt rätt, pysslar man inte om sig själv kan man inte finnas till för andra.

Besök gärna Annas hemsida:  AnnaHoffert.se Anna finns även på Facebook om du vill gilla henne där.

Annas alla inlägg på Kostrådgivarna: klicka här

Fruktsallad LCHF

Avocado är den frukt som passar bäst in i LCHF-kosten, tack vare dess höga halt av fett. Ja, det är faktiskt en frukt, även fast de flesta av oss nog ser den som ett grönt tillbehör till maten.

Guacamole i all ära, men avocadon går fint att göra mycket annat gott med. I Turkiet serveras den ofta till frukosten, som en sallad med tomat och dill. Mycket gott till det urval av ganska salta ostar och oliver som äts i mängd på morgonen, i den östra grenen av medelhavskosten.

Även i vårt lilla hörn av världen finns det falanger. Falanger som delar upp sig, in sig, på olika sätt för att fokusera på sina hjärtefrågor. Det blir allt vanligare att man i lågkolhydrat/LCHF-kretsar väljer att fokusera på det ena, eller det andra. Hönan eller ägget. Vi har LCHF för den som vill gå ner i vikt, LCHF för den som är sjuk, LCHF för den som är frisk, LCHF för den som tränar, LCHF för magbesvär eller LCHF för värk. Många indelningar finns det, och de är inte alltid helt överens om vad som är viktigt eller inte.  Hönan eller ägget?

Jag har inga som helst problem med dessa indelningar, om det betyder att vi ser på kosten som den enskilda individens kost, ett sätt att optimera lågkolhydratkosten för var och en. Det jag dock inte förstår är när LCHF blir en sorts metod där vikten och hälsan skiljs åt, där ägget skiljs från hönan. Det finns de som äter LCHF enbart för viktens skull. De fokuserar på kolhydraterna, minskar, nollar, dricker MBC, tycker att glutenrikt bröd är helt OK så länge kolhydratmängden är låg, använder vilka sötningsmedel som helst bara det inte höjer blodsockret och frisätter insulin. Detta begriper inte jag. Jag hoppas innerligt att ni som delar den synen, som använder LCHF på detta sätt, förklarar för mig, för jag förstår verkligen inte. Ärligt.

Jag ska förklara hur jag tänker. Vi vet ju att övervikt inte är bra för hälsan, det skapar ohälsa i sig självt, eller hur?  Är det då inte rimligt att tro att det omvända också gäller, att ohälsa kan skapa eller bibehålla en övervikt? Kan en trasig kropp överhuvudtaget gå ner i vikt på ett sunt sätt, eller måste den läka först? Kommer en otrygg kropp minska i vikt? Kan du stressa dig blå och samtidigt gå ner i vikt? Om du inte tar upp näring till följd av att din tarm är trasig, kan du då lyckosamt minska i vikt? Kan du ha näringsbrister och ändå gå ner i vikt? Kan en beroendeperson

Candida är en svamp som finns i tarmen. I friska människor   orsakar den inga problem utan hjälper oss att oskadliggöra   mikroorganismer och tungmetaller som vi får i oss. Men om vi t.ex. ätit en eller flera penicillinkurer, stressat länge, slarvat med kosten, då finns det stor risk att candidan blir för dominerande i tarmen och kan sprida sig till andra delar av kroppen. Candida älskar socker i alla former så vanliga symtom på att du har för mycket candida kan vara ett starkt tilltagande sockersug eftersom sockerbrist uppstår när svampen äter upp sockret. Du kan då få lågt blodsocker, lättare tappa energin under dagen, känna dig på allmänt dåligt humör, ha svullen mage, svidande ögon eller som grus i ögonen, nagelsvamp, kvinnor kan få problem med återkommande svamp i underlivet och det kan vara nästan omöjligt att gå ner i vikt med för mycket candida i kroppen.

Jag testar nästan alla mina klienter på candida, särskilt om jag genom mina formulär och frågor får veta att de har någon form av sockerberoende. Det gör man genom att ställa frågor kring symtom men även ett enkelt test alla kan göra hemma.

Det första du gör på morgonen, innan du ätit, druckit eller borstat tänderna. Häll upp ett glas med kranvatten. Sen samlar du saliv i munnen – harkla dig inte – och spottar i glaset så saliv lägger sig som en löddrig liten klump på ytan i glaset. Sen låter du glaset vara några minuter och studerar under tiden vad som händer. Om det börjar bildas tunna trådar ner från ytan mot botten – som en skog med tunna trådar – då har du med hög sannolikhet för mycket candida i tarmen. Ju mer trådar desto större obalanser. Händer ingenting, eller att löddret bara blir lite upplöst, jag då när nog allt som det ska.

Skulle det vara så att du känner igen symtomen jag beskrivit och du får trådar i vattnet, då bör du svälta ut candidaobalansen. Det är inte säkert att en lågkolhydratkost automatiskt håller candida i balans, stressen och mediciner samt gamla besvär och näringsobalanser kan mycket väl skapa dessa problem. Under en utrensning kan du få besvär till och från med huvudvärk och lätt illamående vilket just är tecken på utrensning.

Jag är mycket engagerad i barns och ungas hälsa. Främst syns det i hjärteprojektet Naturlig Mat i Skolan där det ofta dryftas kring olika råvaror i skolköken och hur kosten påverkar våra barn. En av de hetare potatisarna för många är smakförstärkare som kan påverka hälsan en hel del. Här nedan får du ta del av ett inlägg som tidigare rönt en del diskussioner bland de som följer Naturlig Mat i Skolan på facebook och på bloggen. Vad tycker du?

Glutamat E621-E625, benämns även som smakförstärkare, jästextrakt, MSG/monosodium glutamate, Mononatriumglutamat. Allt är samma sak men med olika namn.

Gör maten godare

Glutamat hittar du exempelvis i kryddmixer, buljongtärningar, färdigmat, halvfabrikat. Tillsätts i allt fler produkter. Smakförstärkare som ”gör maten godare”.

Vad är glutamat?

Glutamat eller glutaminsyra är en aminosyra som finns naturligt i kroppen. Glutaminsyran är viktig för immunsystems funktion, samt för mag-tarmkanalens funktion och för att förhindra att mikroorganismer tar sig in i kroppen. Den finns även naturligt i mat.

Men livsmedelsindustrin tillsätter kemisk glutamat för att göra maten godare, förstärka matens smak. De flesta experter är överens om att vissa personer kan få akuta överkänslighetsreaktioner av glutamat. Flera menar också att glutamat är ett nervgift.

Byt väg och undvik glutamat

”Glutamat är ett nervgift som kan skada hjärnan” – säger Charlotte Erlanson Albertsson, professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds Universitet i en artikel i Expressen (länk nedan). Hon menar också att det är dåligt att det inte finns något förbud mot mat med glutamat på dagis och i skolan. (extern länk till