Jag tänkte under tre veckor skriva om mina upplevelser vad gäller matshopping och matkonsumtion, likheter och olikheter mellan Sverige och Florida. Detta är första delen.

De matbutiker jag vistades mest i under en månad när jag var i Florida var Publix och Targets stora matkedjor. Utseendet på dessa kedjor jämfört med Coop, Willys, Ica etc. är att matbutikerna är mycket större. Matvagnarna är ganska få i Florida och det finns endast en storlek av vagnar. Den vagnstorlek som de har är lik våra normalstora vagnar i Sverige. I Sverige har vi mycket kundvagnar och minst två storlekar. Jag kan tycka att på sista tiden har våra största kundvagnar blivit ännu större.

Vad beror denna skillnad på undrar jag då? Kan det vara att i Florida storhandlar man inte på samma sätt och att de äter ännu mer ute på restaurang jämfört med Sverige? I Florida finns det många gånger fler snabbmatskedjor som i Sverige. Kan de billiga snabbmatskedjorna i Florida ha något att göra med att fler äter ute hellre än att laga maten hemma? Eller åker Floridaborna flera gånger till affären under en och samma vecka?

När man sedan handlat maten packar kassörskan i alla livsmedel i små plastpåsar som man handlat. Då lägger kassörskan några livsmedel i en liten plastpåse. Detta betyder att jag alltid kom hem med ungefär 5-8 småkassar varje gång jag skulle storhandla. Jämfört med Sverige så packar vi själva vår egen mat och använder oss av våra egna påsar/tygpåsar eller köper en till två påsar som är mycket större. Kan detta också bero på att de inte storhandlar i samma utsträckning som oss?

Tittar man på de flesta bilar som människor kör runt i Florida så finns det dåligt med bagageutrymme. Den bil som jag och min familj hyrde var en lite mindre buss och den hade inget bagageutrymme alls, därför hyrde vi en större bil än vad vi behövde för att kunna få plats med resväskor, matkassar etc.

våg
I början på Target butikerna fanns det en våg som många kunder gick och ställde sig på. Jag undrar om vi svenskar skulle väga oss där om en våg skulle stå på Ica? Vid varje ingång fanns även permobiler med en liten korg frampå. Om man nu är rullstolsbunden bör man väl köra sina egna för hur ska de annars komma ur och i sina bilar eller överhuvud taget ta sig till och från affären? Jag såg faktiskt att icke handikappade kunder använde dessa.

Detta var alltså del ett i min serie om skillnaderna mellan Sverige och Florida. Nästa vecka fortsätter jag!

permobiler

 

 

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 4:

Autonoma nervsystemet!

Detta är systemet som styr det vi (normalt) inte kan styra med viljan. Vi bestämmer till exempel inte när och hur mycket njurarna ska jobba, hur hjärtat ska slå eller hur högt eller lågt blodtryck vi ska ha just nu. Det som styr detta är det autonoma nervsystemet.

Alla våra körtlar som producerar hormoner styrs också av detta nervsystem. Hormonerna i sin tur är ju de som styr en oerhört många olika funktioner i kroppen. Vi pratar ju ofta om insulinet och T3, T4 (våra sköldkörtelhormoner) och vi pratar ofta om stresshormonerna till exempel kortisol och adrenalin.

Kroppen arbetar hela tiden för att vara i balans, homeostas.

Det autonoma nervsystemet ska till exempel hålla balans på kroppstemperatur, blodtryck och en bra balans på olika ämnen i blodet. Men det som brukar vara mest intressant för oss som arbetar som kostrådgivare och för er som fokuserar på vardagshälsa är hur det autonoma nervsystemet balanserar alla funktioner vid STRESS och yttre faror kontra vid HARMONI och vila.

Det autonoma nervsystemet delas upp i två delar. Båda ingår i det ICKE viljestyrda:  Sympatiska (beredskap för flykt eller ”fight”) och det parasympatiska (vila  och återhämtning)!

Du har aldrig båda två på samtidigt. För att göra tanken enkel så tänk on eller off. (Fast så fungerar inte kroppen, vi är mer som en dimmer. Men du kan inte tänka en dimmer som att du kan ha båda systemen igång samtidigt. Kroppen går sönder då) Så ON eller OFF gör en tydligare och bättre bild.

Sympatiska nervsystemet

Detta gör dig redo för fysisk aktivitet. Du ska försvara dig mot den sabeltandade tigern. Du ska fly. Du ska jaga mat. Vad händer i kroppen? Jo, bloder lämnar könsorgan och mag- och tarmkanalen för att ge sig ut till dina stora muskler. Ben och armar.

Pupillen vidgar sig så du ser bättre.  Hjärtat ökar i slag så du får ut mer syre och näring till ...läs vidare

3 Kommentarer

Biff med lök

En njutningsfylld resa

Nu har vi varit nere i Alanya en dryg vecka och börjar känna oss som hemma i lägenheten och omgivningarna igen. Det mesta är sig likt sen vi var här i mars. Nån ny affär här, nåt nytt hus som byggs där.

Vi bor väldigt centralt, mitt i det turkiska vardagslivet, vi ser inte många turister från vår balkong. Saluhallen och tisdagsmarknaden ligger bara några hundra meter bort. En suverän slakteributik har vi bara i nästa kvarter. En butik med kött av mycket hög kvalitet, här sätts en stor stolthet i att ha det bästa gräsbeteskött man kan hitta på gårdarna i trakterna runt stan.

Gårdagen bjöd på riktigt vackert väder, senhösten är verkligen en härlig tid här på Turkiets riviera. Lite regn ibland, men mest sol och klar, hög luft. Nattemperaturen går ner till behagliga 12-13 grader nu, skönt så det inte blir så varmt inne i lägenheten på natten. På dagen går den upp till ca 20-23 grader, lika behagligt det. I havet är det 22 fortfarande.

Vintersäsongen bjuder på ett härligt lugn här i Alanya, det är bara några äldre långsemestrare som övervintrar, annars siktas inte många turister. Vi träffar på några bekanta på morgnarna när vi tar vår 2-timmarspromenad vid havet, men annars lever vi ett lugnt och fridfullt liv för oss själva.

Att handla mat, att laga den och sen skriva om den tar förstås en hel del tid, men det är kärt besvär. Det är så roligt att dagligen dela med mig av vad vi äter inne på min blogg, på det sättet får vi ju också väldigt stor variation i maten.

Frukosten består som vanligt av nötter och smör till morgonkaffet på balkongen. Lunchen blir det kraftigaste målet på dagen, då har vi förbrukat mycket energi med morgonträningen och promenaden.

Birgitta Höglunds nötfrukost ...läs vidare

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 3: Parasympatiska och sympatiska nervsystemet

Ja, här tror jag vi hittar många lösningar på många problem och ändå är de få som vet vad detta är. Och när man sen vet vad det är så är det många som himlar med ögonen ”ja, ja så skyller vi på stress igen!”

Men våra olika system i kroppen styr väldigt många olika funktioner.

Det parasympatiska och det sympatiska nervsystemet är ju två delar av det autonoma nervsystemet. Det autonoma är det som vi inte styr själva. Alltså hur snabbt vårt hjärna ska slå, hur högt vårt blodtryck är och när våra tarmar ska jobba eller inte jobba. Det autonoma styr om du ska styra blodet till tarmen för att ta upp näring eller om du ska styra blodet till musklerna för att du ska aktivera dig. (Naturligtvis inte allt, men den större delen. Alltså vad som ska prioriteras och aktiveras)

Många organ i kroppen har samma cell som styrs av dessa två nervsystem, det betyder att de har motsatt verkan. Lite on och off effekt. Samma cell kan inte både aktiveras och vara overksam samtidigt.

Nu kommer en spännande sak som många glömmer bort. Det finns ett område i hjärnan som heter det limbiska systemet, det reglerar vårt känsloliv. Detta system kommer att påverka olika känslor i kroppen men också göra så att det sker fysiska saker. Vi svettas när vi blir oroliga, vi rodnar när vi skäms, vi kan öka hjärtfrekvensen när vi blir rädda. Kroppen gör alltså fysiska saker helt styrda av känslor.

Känslor som kommer från dina tankar och tolkningar av vad du ser och upplever.

Och dessa reaktioner kommer på grund av förändrad aktivitet i det autonoma nervsystemet. Alltså det parasympatiska ELLER det sympatiska. Harmoni- eller aktivitet-systemet. Anledningen till detta är för att ”chefen”, hypotalamus, är centrum för BÅDE det autonoma ...läs vidare

Slanda-001Hur skulle du se på världen om du såg den idag med din vuxna blick men ändå för första gången? Som om alla dina levda dagar fram till nu tillbringats i en drömlös slummer. Kan du föreställa dig det? Om du själv vore ett oskrivet blad utan livets erfarenheter, utan kunskap om världen och människorna, utan all den vetskap som lagts på dig sedan ditt första andetag. Om du vore ett oskrivet blad och världen den bok du ska skriva. Om du var författaren, du var regissören, du bestämde innehållet i boken och lät varje upplevelse fylla ditt blad och bokens sidor.

Skulle du välja endast det svarta bläcket, eller använda alla färgerna? Skulle du välja de hårda orden eller de mjuka? Skulle du närma dig sidorna och världen med rädsla eller nyfikenhet? Skulle du vända blad eller bara skriva och läsa förstasidan?

Hur skulle det vara om du levde denna dag som vore det den första? Om det vore den sista skulle du kanske leva den i desperation, med en känsla av panik eller uppgivenhet. Men om det vore den första, den allra första dagen i ditt liv, hur skulle dina val då se ut?

Låt mig berätta en sak. En viktig sak. Den här dagen ÄR den första.

Varje kväll när du går och lägger dig att sova dör den gångna dagen. Varje morgon när du stiger upp föds dagen ny, den första dagen. Hur vet du att inte alla de andra bara var en dröm? Varje morgon ÄR du ett oskrivet blad, ett blad som är odefinierat, en berättelse att skriva. Du, och bara du, har makten och möjligheten att välja innehållet, välja färgerna och orden. Du kan välja att upprepa och förverkliga nattens drömmar eller öppna ögonen och se den första morgonen i all sin krispiga renhet.

Lev som om denna dag vore den första. Den ÄR den första.

PS. Till dig som läst. Välmående och hälsa är så mycket mer än kost, motion och hormoner, även om dessa självklart är jätteviktiga ingredienser. Ni som följt mina inlägg här på KRG sedan starten för tre år sedan har säkert märkt att mina inlägg dragit alltmer åt ett annat håll. Jag känner att jag har så mycket mer att ge i dessa livets stora frågor om lust, glädje, mening och syfte. Och då mitt intresse för dessa livets andra sidor tar allt större utrymme väljer jag att inte skriva på Kostrådgivarna så länge till. (Men lugn, några gånger till blir det allt!) Jag är så tacksam för att jag fått möjlighet att nå dig med mina ord via KRG men det börjar bli dags för mig att gå vidare. Jag älskar att skriva och kommer att lägga hela mitt fokus där mitt hjärta säger att jag ska vara. Vill du fortsätta att läsa mina rader och tankar är du varmt välkommen att följa mig på thereserenaker.se.

11 Kommentarer

Bli inte arg på mig. Jag angriper ingen. Jag hoppar inte på dig med konstaterad laktosintolerans och säger att du hittar på besvären. Jag hoppar heller inte på dig som inte har konstaterad intolerans men som ändå diagnostiserat dig själv och undviker laktos.

Jag vill uppmärksamma något som faktiskt är ett samhällsproblem som breder ut sig.

Ca 3-4% av Sveriges befolkning är laktosintoleranta. Det innebär att man saknar/har brist på ett enzym i kroppen som kan bryta ner sockerarten laktos-mjölksocker. Eftersom vi här i Norden druckit mjölk länge så har vi detta enzym, de allra flesta. Många från andra kulturer har en intolerans eftersom de inte har en flertusenårig kultur av att dricka ko-mjölk. Det här är alltså genetiskt. Laktosintolerans är ingen smittsam epidemi, vilket man kan tro när man tittar i mejerihyllorna i butikerna idag.

...läs vidare

Anna Halléns snabbkurs i fysiologi och näringsfysiologi (alla delar här)

Del 2: Nervceller

Ja, det är genom nervsystemet som kroppen kan få information blixtsnabbt. För att allt ska fungera så ska nervtrådarna som går överallt i kroppen ha en isolering runt omkring sig. Denna isolering heter myelinskida. Tjockleken varierar ganska så mycket.

Vad byggs då denna myelinskida av? Jo av lipider, alltså fett och fettliknande ämnen. Så även här är fettet mycket viktigt för att allt ska fungera såsom kroppen har tänkt sig. Det viktiga att komma ihåg här är att fett och fett inte är samma sak.

Vi pratar ofta om mättat fett, enkeltomättat fett och fleromättat fett. Tyvärr finns det fler uppdelningar än så. Det mättade fettet delas upp i SCFA, MCT och LCT. Alltså längden på fettmolekylerna, hur många kolatomer som de är byggda av. Till exempel så pratar vi ju ofta om kokosfettet, eller snarare om laurinsyra. Detta fett har 12 kolatomer. Så ett fett med 11 eller 13 har alltså andra uppgifter i kroppen än just laurinsyran. Detta innebär i sin tur att mättat fett och mättat fett inte alltid är samma sak.

Enkelomättat fett som är vanliga är omega 7 och omega 9 och bland de fleromättade fetterna är det omega 3 och omega 6.

För att göra det ännu mer rörigt så kan omega 3 delas upp i ALA, EPA, ETA, DHA och DPA. Japp, det finns fler. Jag tar bara de vanligaste. Samma sak gäller sen omega 6.

Hur ska vi du kunna ge kroppen rätt fett så att vårt nervsystem får rätt isolering? Och vad händer om vi ger kroppen för lite fett eller nypåhittade fetter?

Vårt nervsystem delas upp på många olika sätt. Först är det vårt centrala nervsystem, CNS, som är vår hjärna och ryggmärgen. Vi lägger sen på det perifera nervsystemet som är alla trådarna ut i kroppen.

Detta delas sen upp i det sensoriska (känsel från kroppens alla delar), sompatiska (det som ...läs vidare

 Julgodis i god tid

Idag få du en riktigt smakrik och nyttig ischoklad. Gör en sats redan nu och stoppa i frysen, så blir det lite lugnare veckorna före jul, när det är så mycket annat som ska fixas.

Ischoklad brukar ju alltid smaka ischoklad. Inte så värst god, har varit min åsikt tidigare. Men jag lovar, följer du mitt recept så blir det en helt annan smakupplevelse.

Jag experimenterade lite med ett vanligt recept, tillsatte smaker som jag tycker om. Resultatet blev en konfekt med smak av apelsin, valnöt, vanilj och kardemumma.

Sen att jag använde riktigt fin 87%-ig ekologisk choklad, gjorde ju saken ännu bättre. Vill du istället ha en helt vanlig ischoklad, så hoppa bara över nötter och smaksättning.

Efter receptet följer länkar till fler olika typer av chokladgodis som jag skapat genom åren. Ät, njut och må gott :)

...läs vidare

3 Kommentarer

Alla kan äta lite av allt men inte alltid - det är ett väldigt vanligt uttalande i media bl a från dietister. Och ett påstående jag hör ganska ofta, eller i princip varje gång jag väljer bort något livsmedel eller en maträtt på en social tillställning.  Vad betyder det egentligen? Vad är allt? Är det allt som värden valt att ställa fram att bjuda på? Är det allt som livsmedelsproducenterna valt att producera? Är det allt som matbutikerna har på sina hyllor? Fläskkarré, härdat kokosfett, lutfärgade oliver, ballerinakex, bittermandel, kalaspuffar, kamomillte, pulversås...

matbutiken

VARFÖR skulle jag äta lite av allt det? Bara för att det finns liksom? För att inte göra värden ledsen? För att inte göra livsmedelsproducenterna eller matbutikerna ledsna? Varför ska jag välja att äta lite av allt det som någon annan valt att plocka fram? Måste jag vara artig? Eller kan jag välja att äta det som jag mår bäst av och välja det bränsle som jag själv vill stoppa in i kroppens maskineri?

Att säga att alla kan äta lite av allt är att omyndigförklara sin omgivning och framförallt världens bästa ursäkt för att få stoppa i sig kakorna, tårtan och chipsen utan att behöva ha dåligt samvete. Världens bästa ursäkt för att slippa ta ställning och göra sina egna sunda val, utan istället lämpa över det ansvaret på en annan överhet. Dessutom tror jag absolut att alla som säger att alla kan ta lite av allt, själva har valt bort en hel del mat som de inte äter. Kanske är det brunkål och kalvsylta kanske, eller struvor, eller ganska ofta vispgrädde tycker jag mig ha sett. För inte gör väl alla som Kjell Bergqvist i TV där han provar sig igenom friterade skalbaggar, halstrad orm och liknande? Kanske inkluderas rent av  bara det som man själv tycker om i det där diffusa "allt"? För det är ju väldigt ofta just när jag väljer bort en bit tårta som jag uppträder underligt, inte när jag väljer bort svartsoppa.

Och när vi alla i lyckligt samförstånd ätit lite av allt så räcker det att vi motionerar lite mera så lever vi smala och lyckliga resten av våra liv? Strunt i magknip, blodsockersvängningar, näringsbrist, inflammationer och halsbränna. Huvudsaken är att vi ätit lite av allt gott som någon annan serverat.

I alla fall så handlar den glutenfria lågkolhydratkost med naturlig fetter som jag valt att äta inte om att välja bort, utan framför allt om att välja ut det som mest sunt för den egna kroppen. Allt efter bästa förmåga. Och jag hoppas att jag lyckas låta alla i min omgivning välja att äta det som de själva väljer. Åtminstone oftast...